.

I dagens Postimees finns ett uttalande av Aili Aarelaid, chefsforskare vid universitetet i Tallinn om den sociala och kulturella identiteten hos det estniska folket. Det är intressant, inte bara för att hon ställer frågan på sin spets, utan också för att hon självklart menar att kultur inte är statiskt. I Sverige tror vi felaktigt att vi inte har en kultur för att vi fått influenser från så många håll, att det är fråga om vad som är ”svenskt”, men i Estland har man sin egen tusenåriga kultur och dessutom har man tagit in den utifrån komna kulturen och gjort den estnisk.

Tallinns universitets vetenskapliga ledare Aili Aarelaid säger i ett yttrande:

Vår identitet är inte oföränderlit men den kan inte heller förändras över en dag.


Social identitet skapas genom deltagande i gemensamt tänkande och ett beteendemönster som av nationen bedöms som viktigt och värdigt. Varje nationell identitet förändras ständigt, både  i relationer människor emellan och i relationer mellan stater.

Under Estlands första frihet var det speciellt de baltiska länderna och Finland som intresserade oss. Under sovjettiden talade vi om ”Pribaltiki”. Då menade man litauer, letter och estländare inte som en identitet utan som en gemensam önskan om bättre levnadsvillkor. Idag är det ingen som känner någon längtan efter den baltisk-ryska autonoma kultursfären.

Önskan att tillhöra den nordiska regionen är när det gäller esternas identitetshistoria en historiskt ung företeelse, vilken är baserad på kulturella rötter. Sverige ligger ju mycket närmare än säg Japan eller Mexiko. Svenskarna hade lyckats bli en skandinavisk härskare över området i århundraden och vi kan känna det nordiska hjärtat klappa i oss sedan dess. Under 1600-talet talet gav de oss, som var en liten nation, möjligheter till universitetsutbildning, medan det svenska riket självt förändrades. Idag är vi på samma finansiella lekplats som Sverige. Mitt SEB kort gick trots det inte att använda på banken varken i Stockholm eller i Uppsala när jag behövde kontanter, därför att min legitimation inte kunde kontrolleras eftersom jag är estnisk medborgare. De avvisade mig artigt och förklarade att det är två helt olika system i Sverige och Estland. (Man måste ha en svensk leg. i Sverige och en estnisk i Estland. Det vet jag av erfarenhet.)

Historiskt finns det en balt-tysk kultur. Det är betydligt lättare att besöka och resa i Tyskland numera än i Spanien eller Italien, även om det nu är lättare för oss att förstå några vanliga ord i de länderna. I den lilla staden Unna kunde jag med stor förvåning se en kopia av S.t Olofskyrkan (eller vem som nu är kopian). Att söka sina tyska rötter kan vara mycket intressant, eftersom Tyskland är ledande i EU.

Nej, jag gillar inte känslan av att vara förtryckt.

Dagens estniska identitet kan inte längre vara enkelriktad, från Stockholm, S.t Petersburg, Berlin, Bryssel, eller ens New York-djungeln. Den historiska identiteten kommer nu huvudsakligen från två håll: vår egen finsk-ugriska omgivning är början och dagens influenser kommer från globaliseringen. Hur mycket globaliseringen kommer betyda för vår kultur och hur stora förändringar som kommer komma därav är svårt att se idag. För tjugo år sedan kändes "Estlands Sak " på ett helt annat sätt och för tio år sedan kunde man redan tala om en ny ”Sak”.

I dag genomförs en enkät om Tallinnborna vill ha gratis kollektivtrafik. Man kan antingen rösta på nätet eller besvara frågor personligen i staden.

Frågan är om människorna tycker att det är värt att åka gratis. Någonstans måste då pengarna tas. Tallinn stad har inga avsatta medel för gratis kollektivåkande.

”Jag ska rösta nej, eftersom det finns viktigare saker” säger den 18-årige studeranden Kevin. ”Om någon vill resa, får han väl betala för det.”

”Det verkar som om alla ska rösta ja”, säger en annan ung man. Han var också irriterad över att undersökningen kostar 259 000 Euro. ”Det är helt vansinnigt! Vart går de pengarna? Varifrån tas de?”

En elev, Mihkel Mäesalu, röstar ”nej”. ”Jag har rest mycket med buss. Det finns väldigt många människor som är obehagliga och stinker. Jag tycker att det är bättre att vi betalar för att hålla en hög standard. Dessutom är det tufft att dra igång en sådan här undersökning före kommunalvalet. Jag kan förstå att stadens mäktiga gör allt för att behålla sin makt.”

Tallinns borgmästare Edgar Savisaar har andra planer också: Bidragen som betalas ut till stadens pensionärer ska ökas med 66 procent, är hans förslag. Han vill också att pensionerna ska öka med 120 Euro dvs. 2000 EEK. ”Vi kan inte bara ge pengar till grekerna” ska Savisaar ha sagt. Han ligger just nu sjuk efter en stroke.

Dessutom ska alla kommunalanställdas löner höjas under 2013. Har Savisaar meddelat. Glöm inte heller gratis kollektivtrafik. Låter allt det här bekant? Var ska han ta alla pengarna ifrån? Det finns en dag efter valet också.

Eller ska beslutet tas efter valet....