.

Skogarna breder ut sig över hela Estland.

Jag läser en uppsats på sidan:

https://pure.ltu.se/ws/files/30887899/LTU-CUPP-02056-SE.pdf

med rubriken:

Framgång eller kräftgång, en institutionell analys av utvecklingen inom skogssektorerna i Ryssland och Estland. En C-uppsats skriven av Magnus Hellström

Det har visat sig att efter Sovjetunionens fall har skogsavverkningen i Ryssland minskat medan den ökat i Estland. Hellström försöker sig på en analys av orsakerna till detta.

Den olikartade utvecklingen är intressant för att i Ryssland och Estland växer samma typ av boreala (nordliga) skogar.

Han beskriver också de olika ägandeförhållandena. I Ryssland är det ofta ovisst vem som äger skogen. I Estland vet man. I Ryssland kommer påbuden uppifrån. I Estland kommer förändringarna även underifrån. I Ryssland fungerar inte marknadsekonomin, vilket den gör i Estland. Lagar och bestämmelser är oklara i Ryssland, tvärtom i Estland.

Så här ser skogarna ut både i Estland och Ryssland (och Sverige).

En annan viktig skillnad mellan länderna ser vi i historien. Estland blev tidigt en del av Hansan under tysk överhöghet, och under både den tyska och svenska tiden anammades den latinska kulturen, vilket aldrig skedde i Ryssland, som istället intogs av mongolerna under 1200-talet. En annan sak, som kan ses som en detalj, men som säger en del om synen på människan är, att den ryska ortodoxa kyrkan fortfarande använder kyrkoslaviska, och bibeln läses bara av prästerna, medan Estland har katolsk och luthersk kyrka och estnisk ortodox kyrka, där gudtjänster sker på det egna språket och Bibeln var en av de första böckerna som trycktes på estniska. Dessutom startade svenskarna skolor och universitet för medborgarna, vilket inte fanns vid den tiden i Ryssland. Under den första frihetstiden för esterna utvecklades också industrin och många småförtetag bildades. Estland var nära Västeuropa.

Tiden efter Sovjetunionens fall blir lite skev vad beträffar Ryssland eftersom uppsatsen skrevs 2001 och mycket har hänt sedan dess. Nog kan man kalla Rysslands ekonomi för rövarkapitalism. Putin har blivit en mycket rik man sedan 2001, och demokratiska val kan man absolut inte tala om. Jag minns när han förklarade att dumans betydelse skulle minimeras. Inga beslut skulle fattas där. Putin bestämmer vilka som får ställa upp i val (precis det som Moskva bestämde redan 1940 i Estland, det där valet som de alltid talar om som ett ”fritt” val.) Estland betraktas som en demokrati och är medlem i EU och har Euron som valuta. Det är numera ett Nordeuropeiskt land som alla andra. Det har på många sätt klarat sig bättre och snabbare gjort framsteg än något av de tidigare Sovjetstaterna.

En intressant mening när det gäller förtroende i landet: Han (North) konstaterar att den teori som kommer ur marxismen är bristfällig därför att den kräver en fundamental förändring av människors beteende. North hävdar att det trots sjuttio år av socialistiska samhällen inte finns några belägg för någon sådan förändring. (Här måste jag inskjuta att vi såg en teaterföreställning på estnisk tv i dag. Det var unga skådespelare som visade esternas liv före, under och efter ockupationen. Den var helt fantastisk. De visade hur allt liv rann ur människorna. Hur de grå och osäkra, med irrande blick klargjorde sanningen om deportationerna t.ex. Men de klargjorde också alla lögner som kom från Moskva om vad som egentligen hänt. ”De fick ju ta med sig billaster med tillhörigheter till Sibirien.”  ”De kom tillbaka efter bara två år.” Sådant som vi kunnat höra här från ryssarna in på 1990-talet, och den finske docenten lärde ut i Finland innan han fick sparken.)

Hellström skriver vidare: Staffan Skott skriver att Sovjetunionen är död men att den ändå lever kvar, arvet förs vidare i form av världsbild, vanor, cynismen samt lågt medborgaransvar. (samt sin egen historiesyn)

Han visar i en tabell med Sverige som utgångspunkt:

Korruptionsindex

1996 - 1997: Sverige: 3, Estland 24, Ryssland 72.

2001:             Sverige 6, Estland 28, Ryssland 79.

Kanske är siffrorna annorlunda i dag, det förefaller som om det blir bättre i Estland med åren, även om det blev sämre i denna tabell.

Genom dessa sammanfattade konstateranden och i linje med denna uppsats utformning samt med Noths och Putnams teorier om institutioner som grund, kan det på denna grund slås fast att Estlands institutioner är med utvecklade och bättre fungerande än de ryska institutionerna. Alla faktorer talar till Estlands fördel. /…/ Estland har genom sitt historiska arv, mer västliga orientering och sin strävan efter demokrati och marknadsekonomi utvecklat bättre fungerande institutioner än vad Ryssland gjort. /…/ Det måste finnas förtroende bland samhällets aktörer, politikerna måste föra en politik som skapar förtroende, deltagande samt motverkar korruption och kriminalitet för att ett samhälle skall fungera tillfredställande.