nov 16 2012. Ett samarbete: Norden - Baltikum.

 
Jag har fått i uppdrag att göra en "spaning" till kvällskaffet, och då gör jag den naturligtvis på det som jag går och tänker på.
 
 Norden-Baltikum.


Jag börjar med tre exempel, som man ska.
1. När Estland skulle förhandla sig till frihet från Sovjetunionen tog de hjälp av Carl Bildt, dåvarande statsministern vid förhandlingarna med Moskva och Boris Jeltsin. Då påbörjades ett samarbete mellan två framtida utrikesministrar: Bildt och Urmas Paet. De fick förtroende för varandra och lyckades få fram en frihet för Estland.

2. Jag lyssnade på ett sommarpratarprogram med dåvarande utrikesministern i Finland Alex Stubb. Han berättade bl.a. om det goda samarbetet med Sveriges utrikesminister Bildt och Estlands Paet.
Jag kände att här fanns något att bygga framtiden på. Det gällde naturligtvis personkemin, men ändå hoppas jag på det som en grund även i framtiden vad utrikesministrarna än kommer heta.

3. Inom det nordiska samarbetet träffas Norden: Island, Danmark, Finland, Norge och Sverige samt Baltikum: Estland, Lettland och Litauen. De ska förbereda samtal i EU och tillsammans bli en tyngd. Länderna är ju så små var för sig, men jag tror att man på det här sättet kan hitta alla likheter i arbets- och tänkesätt som faktiskt finns, och som man kan vidareutveckla. Inte för att skapa ett "vi" och "dom" utan för att kunna ge tyngd åt sina åsikter i EU. Visserligen är inte Island och Norge fullständiga medlemmar i EU, men Norge har ett avtal, och förhoppningsvis kommer Island också få det. Den avvikande är nog Litauen som har en kultur som mer liknar den centraleuropeiska.

Min spaning går alltså ut på att jag tror/hoppas att samarbetet mellan Norden och Baltikum bara är på inledningsstadiet. Jag tror att vi har mycket att samarbeta om t.ex. handel, ekonomi, teknikutveckling och annan utveckling.


Jag menar också att tidigare fiender ska förstå, att nu är Baltikum en del av Norden, och ska så förbli. Jag såg en blänkare om att historikern Vseviov oroas för att om esterna mister tron på demokrati, då söker de sig tillbaka till gamla kända spår, och det vore en katastrof.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0