okt 18 2012. Väike Maarja.
Nu ska ni få läsa det tal som Hanno höll på Lantbrukarföreningen i Väike Maarja ( Väike Maarja Põllumeeste Seltsimaja VMPS) på dess 100-årsdag den 20 september 2012. (Något bearbetat) Det är intressant eftersom det handlar om tiden både före, under och efter friheten 1920 - 1940, och vi kan se hur man fortsatte att hålla kurser för att lära de tidigare livegna hur man sköter en bondgård. Den utbildning som påbörjades av Carl Robert Jakobson 1874 när han såg det stora kunskapsbehovet efter livegenskapens avskaffande (1816).
Kära damer och herrar!
Det är med stor glädje jag nu talar i detta hus byggt av våra förfäder för VMPS:s verksamhet. De mest aktiva åren blev 1920-1940, dvs Estlands storhetstid. På den här tiden fanns det flera cyklar i byn Kõo än i Väike Maarja (VM) socken, men i byn Vao i VM fanns flest skördetröskor.
Ordföranden i VMPS Arnold Matlep från Loksabyn köpte en skördetröska i Tallinn. Han satte sig på den och började resan hem. Utefter vägen stannade flera bönder honom och bad honom hjälpa tröska hos dem med sin maskin. När han så småningom var hemma igen hade han fått så mycket pengar att nästan hela maskinen betalat sig. Så effektivt var sant samarbete och det lärde han ut i VMPS redan 1896.
Efter frihetskriget och jordreformen (då adelns mark köptes upp av staten och vanliga ester fick möjlighet att köpa mark till förmånliga lån), då utvecklades livet och ekonomin snabbt. En ests största glädje är att arbeta på sin egen gård. En fri man i ett fritt land!
VMPS aktiviteter var framgångsrika särskilt under 1900-talets första årtionde. Den nya estniska staten såg till att allt fler fick möjlighet att bli fria bönder, och det var med stor stolthet man gick med i föreningen. Samhället förändrades av samarbetet, det gemensamma användandet av maskiner samt kurser och utställningar.
Sällskapets förste ordförande var herrgårdägaren Alexander von Harpe ( 1837 – 1909 ) från Põdrang.
Han följdes av Triigi herrgårds Arthur von Grünevald.
1911 blev den förste esten ordförande, det var bonden Willem Eichorn ( 1858 - 1926 ) från gården Jätku i Loksa by.
Därefter följde:
Eduard Böckler - 1919
Jakob Blumfeldt från gården Imakaevu – 1921
Lembit Reitel – 1923
Aleksander Essenson – Elvre – 1930
Gustav Lorens – från gården Tasuja – 1931
Arnold Matlep - från Loksa by - 1934
A.Matlep var en mycket aktiv och framgångsrik jordbrukare. Han ägde en 50 hektar stor gård med 4 hästar och 12 kor. Gården producerade stärkelse och tillsammans med den unge bonden i granngården Kasemäe, Enn Lepik, tillverkade han bränd kalk.
En mycket viktig fråga för Matlep var den lokala kulturen.
I våra hem har många kvar fotot på bondkvinnor med vita förkläden som omger ordförande Matlep, som skapade Landsbygdens Kvinnoförening. Naturligtvis passade inte en så hårt arbetande och aktiv patriot i det sovjetiska samhället; Matlep dog i ett sibiriskt koncentrationsläger i Stalins Sovjet 1954.
1909 etablerades de traditioner och den politik som vi sedan följt i VMPS. Dessutom har vi sponsrat Estniska Författarföreningen, Estlands Folkmuseum och bygget av skolor i VM.
1910 etablerades “Användarnas förening”, (en sorts kooperativ som jag kommer kalla Koop). Man lät bygga ett hus till den föreningen bredvid Sällskapets hus eftersom man p.g.a. alla aktiviteter växt ur det ursprungliga huset. Koop erbjöd medlemmarna utsäde, hushållsmaskiner, byggnadsmaterial, jordbruksmaskiner och andra nödvändiga varor. Verksamheten var framgångsrik. Där utvecklades också vidareförsälning av jordbruksprodukter.
Dessutom välkomnades byarna i Kiltsi, Kurtna och Avispea i gemenskapen och 1925 införlivades även Pikvere församling i VSMP.
I Koop fanns inte bara VM och Simuna församlingar. Ambla, Järva Jaani och Koeru församlingars bönder kunden vända sig hit. Allt dokumenterades noga.
En butik öppnades tidigt i J.Kotlis affärshus i VM.
1925 byggde Lurichs arvtagare ett butikshus nära den befintliga affären. Det huset utgör nu en karaktäristisk del av VM Centrum. (videokameran är vänd mot Lurichhuset)
1935 köpte Koop en lastbil och firade sin tjugofemåriga verksamhet.
Fram till 1941 var skolläraren i Avispea, August Lepik en mycket aktiv styrelseordförande i VMPS. Hans arbete har man talat mycket om sedan dess. Koops framgångar beror på honom personligen.
Koops butikschef var medlemmen i VMPS Heirich Tomberg. Den verksamheten var också framgångsrik. Han dog 1949 i ett stalinistiskt koncentrationsläger i Norilsk.
1929 öppnades en fruktmarknad på torget.
1930 introducerades “speciella dagar”, agrara dagar, djurhållningsdagar etc.
Under 1930-talet köpte föreningen ett myrmarksområde på 16,4 ha där man började ta hand om torven.
Från 1907 hölls jordbrukskurser varje år. Därefter även kurser:
1921 - i trädgårdsskötsel
1926 - för traktorägare
1935 - endagskurser i jordbrukskunskap
1936 - flerdagarskurser om reparation av jordbruksredskap och -maskiner
I samarbete med konsulenter gavs kurser i husskötsel och heminredning.
För att bevara och vidareutveckla kulturen bildas Landsbygdens kvinnoförening i VM.
Den viktigaste verksamheten var dock de årliga utställningarna.
Först hölls de i trädgården runt Müüriku Herrgård. 1912 hölls de i Sällskapets hus och trädgård i VM.
Efter 1903 visade utställningarna jordbruksprodukter, boskap samt lantbruksmaskiner.
1921 hölls den första utställningen efter första världskriget.
1928 visades frisiska och andra exklusiva kor från Grünevalds och J.Imakaevus gård i Lillevälja i Triigi.
Kära damer och herrar!
Det är med stor glädje jag nu talar i detta hus byggt av våra förfäder för VMPS:s verksamhet. De mest aktiva åren blev 1920-1940, dvs Estlands storhetstid. På den här tiden fanns det flera cyklar i byn Kõo än i Väike Maarja (VM) socken, men i byn Vao i VM fanns flest skördetröskor.
Ordföranden i VMPS Arnold Matlep från Loksabyn köpte en skördetröska i Tallinn. Han satte sig på den och började resan hem. Utefter vägen stannade flera bönder honom och bad honom hjälpa tröska hos dem med sin maskin. När han så småningom var hemma igen hade han fått så mycket pengar att nästan hela maskinen betalat sig. Så effektivt var sant samarbete och det lärde han ut i VMPS redan 1896.
Efter frihetskriget och jordreformen (då adelns mark köptes upp av staten och vanliga ester fick möjlighet att köpa mark till förmånliga lån), då utvecklades livet och ekonomin snabbt. En ests största glädje är att arbeta på sin egen gård. En fri man i ett fritt land!
VMPS aktiviteter var framgångsrika särskilt under 1900-talets första årtionde. Den nya estniska staten såg till att allt fler fick möjlighet att bli fria bönder, och det var med stor stolthet man gick med i föreningen. Samhället förändrades av samarbetet, det gemensamma användandet av maskiner samt kurser och utställningar.
Sällskapets förste ordförande var herrgårdägaren Alexander von Harpe ( 1837 – 1909 ) från Põdrang.
Han följdes av Triigi herrgårds Arthur von Grünevald.
1911 blev den förste esten ordförande, det var bonden Willem Eichorn ( 1858 - 1926 ) från gården Jätku i Loksa by.
Därefter följde:
Eduard Böckler - 1919
Jakob Blumfeldt från gården Imakaevu – 1921
Lembit Reitel – 1923
Aleksander Essenson – Elvre – 1930
Gustav Lorens – från gården Tasuja – 1931
Arnold Matlep - från Loksa by - 1934
A.Matlep var en mycket aktiv och framgångsrik jordbrukare. Han ägde en 50 hektar stor gård med 4 hästar och 12 kor. Gården producerade stärkelse och tillsammans med den unge bonden i granngården Kasemäe, Enn Lepik, tillverkade han bränd kalk.
En mycket viktig fråga för Matlep var den lokala kulturen.
I våra hem har många kvar fotot på bondkvinnor med vita förkläden som omger ordförande Matlep, som skapade Landsbygdens Kvinnoförening. Naturligtvis passade inte en så hårt arbetande och aktiv patriot i det sovjetiska samhället; Matlep dog i ett sibiriskt koncentrationsläger i Stalins Sovjet 1954.
1909 etablerades de traditioner och den politik som vi sedan följt i VMPS. Dessutom har vi sponsrat Estniska Författarföreningen, Estlands Folkmuseum och bygget av skolor i VM.
1910 etablerades “Användarnas förening”, (en sorts kooperativ som jag kommer kalla Koop). Man lät bygga ett hus till den föreningen bredvid Sällskapets hus eftersom man p.g.a. alla aktiviteter växt ur det ursprungliga huset. Koop erbjöd medlemmarna utsäde, hushållsmaskiner, byggnadsmaterial, jordbruksmaskiner och andra nödvändiga varor. Verksamheten var framgångsrik. Där utvecklades också vidareförsälning av jordbruksprodukter.
Dessutom välkomnades byarna i Kiltsi, Kurtna och Avispea i gemenskapen och 1925 införlivades även Pikvere församling i VSMP.
I Koop fanns inte bara VM och Simuna församlingar. Ambla, Järva Jaani och Koeru församlingars bönder kunden vända sig hit. Allt dokumenterades noga.
En butik öppnades tidigt i J.Kotlis affärshus i VM.
1925 byggde Lurichs arvtagare ett butikshus nära den befintliga affären. Det huset utgör nu en karaktäristisk del av VM Centrum. (videokameran är vänd mot Lurichhuset)
1935 köpte Koop en lastbil och firade sin tjugofemåriga verksamhet.
Fram till 1941 var skolläraren i Avispea, August Lepik en mycket aktiv styrelseordförande i VMPS. Hans arbete har man talat mycket om sedan dess. Koops framgångar beror på honom personligen.
Koops butikschef var medlemmen i VMPS Heirich Tomberg. Den verksamheten var också framgångsrik. Han dog 1949 i ett stalinistiskt koncentrationsläger i Norilsk.
1929 öppnades en fruktmarknad på torget.
1930 introducerades “speciella dagar”, agrara dagar, djurhållningsdagar etc.
Under 1930-talet köpte föreningen ett myrmarksområde på 16,4 ha där man började ta hand om torven.
Från 1907 hölls jordbrukskurser varje år. Därefter även kurser:
1921 - i trädgårdsskötsel
1926 - för traktorägare
1935 - endagskurser i jordbrukskunskap
1936 - flerdagarskurser om reparation av jordbruksredskap och -maskiner
I samarbete med konsulenter gavs kurser i husskötsel och heminredning.
För att bevara och vidareutveckla kulturen bildas Landsbygdens kvinnoförening i VM.
Den viktigaste verksamheten var dock de årliga utställningarna.
Först hölls de i trädgården runt Müüriku Herrgård. 1912 hölls de i Sällskapets hus och trädgård i VM.
Efter 1903 visade utställningarna jordbruksprodukter, boskap samt lantbruksmaskiner.
1921 hölls den första utställningen efter första världskriget.
1928 visades frisiska och andra exklusiva kor från Grünevalds och J.Imakaevus gård i Lillevälja i Triigi.
Müüriku gård.
1931 deltog 280 utställare! De representerade 25 % av alla jordbruk i Estland. Dessutom kom 5000 besökare! Det betydde stor framgång och god ekonomisk avkastning.
År 1934 och 1938 är VM-utställningen utformad för hela Virumaa och varar i 2 dagar. Det var en stor fest, där olika program och teaterföreställningar gavs i Sällskapets hus. Utställarna var mycket engagerade och kunde visade mycket framgångsrika bönder.
På våren 1936 i god tid för sällskapets 40-års fest skapade fru Salme Matlep i Kvinnoföreningen en föreningsflagga som syddes upp av fru Michelson.
26.07.1936 invigdes den och pastor Walter Viks välsignade flaggan. Den restaurerdes nyligen och välsignades då av pastor Tauno Teder.
När skolläraren M Meos kom till Väike Maarja 1907 ville han sprida kunskap om ekonomi och önskade också utveckla den konstnärliga verksamheten. Han grundade en kör och en orkester. Denna verksamhet bar god frukt.
Han utformade också ett festprogram - konsert, teater och dans. Programmen var också mycket viktiga för att de skulle kunna amortera av skulden för byggandet av Sällskapets hus.
1913 betalades lön till regissören Jakob Liiv för nystartad teaterverksamhet.
1913 - 1940 avlönades A.Lepik, vars arbete bl.a. ökade kunskapen om och känslan för teater.
1913 betalades lön till regissören Jakob Liiv för nystartad teaterverksamhet.
1913 - 1940 avlönades A.Lepik, vars arbete bl.a. ökade kunskapen om och känslan för teater.
År 1930 skapades en festkommitté i VM. Kommittén bildade en lokal teater där Sällskapets hus var samlingsplats.
8.05.1932 var där stora festligheter. Närvarande var riksäldsten Jaan Teemant och lantbruksminister O.Köster.
4.12.1932 var ministrarna J.Hünerson, O.Köster och J.Liiv närvarande.
26.07.1936 höll Estniska Lantmännens Centralförenings ordförande, Eckbaum, festtalet.
När Frihetskriget började och den röda offensiven startade stannade de två ledarna Meos och Blumfeldt i kommunen för att stödja Estlands sak på plats. Den gången gick det deras väg.
Vi vill hedra skaparna och förvaltarna av VMPS J.Kotli, J.Liiv, J.Elken, P.Brehm. Det har skapats ett livsverk här.
Augusti Lepik var redan vid 17 års ålder medlem av Sällskapets styrelse (1898). Han satt i sparkassans ledning; var en av grundarna av Koop och Avispea mejeris grundare. Han var med om att grunda Hemvärnet och var dess talesman. Hedrad med Örnkorset.
Om Väike Maarja skulle välja ut en speciell patriotisk händelse skulle det antingen gälla A. Lepik eller M. Meos.
År 1936 kandiderade A.Lepik och Virumaa Teatajas chefredaktör, herr Lehtmetsa. till nationalförsamlingen. I den 69:e valkretsen ingick Avanduse, Paasvere, Salla och Vao kommuner. Allmogen visste vem de kunde ha förtroende för och A.Lepik valdes.
Parlamentet skulle anta en ny konstitution för Republiken Estland och samhället skulle nyskapas. (Detta var den nya konstitutionen som Konstanstin Päts presenterade efter statskuppen 1934) A.Lepik blev medlem i undervisningsministeriet, och det nya arbetet blev som en semester för honom. Han deltog med full kraft där och i nationalförsamlingen.
Kära damer och herrar!
Vi lever i dag enligt grundlagen från 1938.
Parlamentet skulle anta en ny konstitution för Republiken Estland och samhället skulle nyskapas. (Detta var den nya konstitutionen som Konstanstin Päts presenterade efter statskuppen 1934) A.Lepik blev medlem i undervisningsministeriet, och det nya arbetet blev som en semester för honom. Han deltog med full kraft där och i nationalförsamlingen.
Kära damer och herrar!
Vi lever i dag enligt grundlagen från 1938.
Där avslutades talet och mycket lite hade nämnts om den svåra tiden mellan 1940 och 1991. Men den talar vi så mycket om i alla fall i andra sammanhang.
Kommentarer
Trackback
