okt 28 2012. Mänskliga rättigheter.

 
Ett litet land som Estland kan angripas från alla håll utan att deras försvar tas på allvar. Vi läser och hör då och då att ryssarna diskrimineras i Baltikum. För att kunna visa att så inte är fallet har jag i Svenska Utrikesdepartementets rapport om situationen i Estland inför EU-inträdet år 2005 plockat fram stycken som visar deras tolkning av förhållandena. Jag har gjort understrykningar där jag anser att man tar upp i frågan väsentliga synpunkter.

Mänskliga rättigheter i Estland 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Respekten för de mänskliga rättigheterna (MR) är god. Övergången till en demokratisk rättsstat har genomförts mycket målmedvetet. Anslutningsprocessen till EU var pådrivande i framväxten av hållbara rättsliga, sociala och materiella förutsättningar och har skapat gemensam lagstiftning på området för mänskliga rättigheter. EU:s fria rörlighet kräver ett ökat samarbete på internationell nivå med frågor så som människohandel och prostitution. På området för mänskliga rättigheter kan Estland väl mäta sig med övriga EU-länder och prognosen för framtiden är fortsatt positiv.

Integrationen av den rysktalande befolkningen gör fortsatt framsteg. Arbetet inom det statliga integrationsprogrammet, med fokus på utbildning i estniska, fortsätter men frågan är i Estland inte lika "het" som tidigare. Situationen i de estniska fängelserna förbättras kontinuerligt, kvinnans ställning uppmärksammas allt mer men stora utmaningar återstår för att stävja utbredningen av hiv/aids.
 
 
Det här är Sergei Metlev, som jag skrivit om tidigare, och som jag fick en kommentar om den 21 sep.2009). Han är den unge ryssen som vågade säga emot när ryssar i Moskva menar att esterna diskriminerar ryssar.
 
/.../
Ingen av FN:s specialrapportörer har besökt Estland sedan 2003 då FN:s kommitté för mänskliga rättigheter tillsammans med Europarådets dåvarande kommissarie för mänskliga rättigheter, Alvaro Gil-Robles, gästade landet. Året efter, i mars 2004, besökte Organisationens för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, högkommissarie för frågor om nationella minoriteter, Rolf Ekéus, Estland.

Rätten till utbildning
Utbildningssektorns andel av statsbudgeten var 2005 11,9 procent och förväntas under 2006 bli 11,6 procent. I praktiken innebär dock andelsminskningen en satsning på utbildningssektorn i storleksordningen 800 miljoner EEK (ungefär 480 miljoner SEK, eller en ökning motsvarande 11,7 procent) till följd av en större total budget.

2004 hade 81,9 procent av invånarna mellan 15-74 år en avslutad grundutbildning och 25,1 procent hade någon form av högre utbildning. Den grundläggande utbildningen är obligatorisk och kostnadsfri i nio år. Det förekommer ingen diskriminering mellan pojkars och flickors rätt till utbildning eller mellan befolkningsgrupper. Även barn till utländska föräldrar omfattas av lagstiftningen. Den relativa andelen högutbildade är något högre för statslösa (27,9 procent) än för estniska medborgare (25,1 procent). Könsfördelningen bland samtliga i gruppen högutbildade är ungefär 60 procent kvinnor och 40 procent män. Under 2003 ändrades lagstiftningen så att lokala myndigheter kan besluta om undantag från regeln att 60 procent av undervisningen i alla skolor skall ske på estniska från och med 2007. Det finns i dag drygt 90 helt ryskspråkiga skolor i Estland.

Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa minoriteter, urbefolkningar med flera)
Den estniska konstitutionen garanterar personer som tillhör minoritetsgrupper mänskliga rättigheter inklusive minoritetsrättigheter. 32 procent av befolkningen i Estland kan sägas tillhöra en etnisk minoritet. Den största minoriteten består av ryssar följt av ukrainare, vitryssar och finnar. Den 24 september är de etniska minoriteternas dag i Estland.

Nära 83 procent av Estlands befolkning på 1 347 000 är estniska medborgare, omkring 7 procent har annat medborgarskap (varav majoriteten är ryska medborgare) och cirka 10 procent är statslösa. Naturaliseringstakten låg före EU-medlemskapet på drygt 3 000 per år men har därefter accelererat. 2004 naturaliserades 6 523 personer och för 2005 förväntas siffran bli högre. Mellan 1991 och 2005 har totalt ca 130 000 personer naturaliserats. Rysktalande och ester lever fortfarande i hög utsträckning parallella liv på sin fritid, men dramatiken kring de ryskspråkigas situation är sammantaget låg och minskar i takt med att integrationen når allt bättre resultat. Justitiekanslern har, i sin roll som ombudsman för bl.a. minoritetsfrågor, ett lokalkontor i nordöstra Estland där hälften av Estlands rysktalande befolkning bor.

OSSE gjorde i en rapport för 2001 bedömningen att Estland har uppnått en god, internationellt vedertagen nivå vad gäller lagstiftning och praktisk tillämpning av minoriteters rättigheter. Den 31 december 2001 stängdes OSSE-missionens kontor i Estland. En liknande bedömning gjorde den Nato-kommitté som besökte Estland under september 2003, även om den noterade vissa svårigheter med estniska språket i de regioner där ryskspråkig befolkning dominerar.

För estniskt medborgarskap krävs grundläggande kunskaper i estniska. Återbetalning av kostnader för språkstudier i estniska ersätts efter genomgånget språkprov. 91 procent av esterna och 82 procent av de ryskspråkiga anser att alla i Estland som är permanent bosatta bör kunna hantera estniska. Den enskilda organisationen The Legal Information Center for Human Rights in Estonia menar för sin del dock i en rapport från 2004 att det estniska språket fått en alltför dominerande roll i integrationsprocessen och att ökad uppmärksamhet bör riktas på den politiska och socioekonomiska integrationen av icke-medborgare och minoriteter i Estland.
/.../
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter hade 2003 synpunkter på att naturaliseringstakten dittills varit låg och att de språkcertifikat i estniska som krävs för att vara yrkesverksam i landet skulle kunna verka diskriminerande gentemot den ryskspråkiga befolkningen.

Genomförandet av det statliga programmet för integration som antagits för perioden 2000-2007 fortsätter. Budgeten för 2005 var drygt 80 miljoner EEK (cirka 48 miljoner SEK) och betoningen ligger på undervisning i estniska. Prioriterat är också arbetet med att skapa en medvetenhet hos den ryskspråkiga befolkningen om vikten av estniskt medborgarskap. Målet, en naturaliseringstakt på 6 000 per år, uppnåddes 2004 och kommer av allt att döma även att uppnås 2005.

En fortsättning på det integrationsprojekt som de nordiska länderna, Storbritannien och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) avslutade 2001 undertecknades våren 2002 och varade till och med 2004. Sverige, Norge, Finland och Storbritannien var involverade och totalbudgeten var 33,4 miljoner EEK (cirka 20 miljoner SEK). Mellan 1998 och 2004 har mer än 400 enskilda organisationsprojekt med integrationsinriktning helt eller delvis finansierats av den estniska staten.

Det här skrevs 2005. Två år senare förändrades bilden. Då beslutade den estniska regeringen att man skulle flytta en staty, som stod olämpligt i centrum vid stora trafikerade gator, till en krigskyrkogård där den ansågs passa bättre. Detta var en rent estnisk angelägenhet ansåg man. Om vi skulle flytta en staty i Stockholm skulle vi nog också tycka att det var en nationell angelägenhet. I Moskva blev de fruktansvärt upprörda. Att de förstört mängder av statyer som esterna rest under sin frihetstid spelade i sammanhanget inte den minsta roll. Det handlar bara om den stora statens övertag över den lilla, i jämförelse mycket lilla, fria staten. Ryssar i Tallinn protesterade genom att förstöra i staden och stjäla. De ansåg att statyn var deras och den betydelse esterna såg var helt fel. Ryssarna visste bättre. Ordföranden i Moskvas Duma rusade in i Estlands parlament och krävde att de skulle avgå! En ung man från gammelryssarnas område mördades. Moskva försökte få det till att det var estniska poliser som tagit hans liv. Inget har kunnat bevisas. Emellertid gjorde Moskva hans begravning stor som en statsmans med deltagandeav representanter från regeringen i Moskva.. De höll tal under högtiden där de talade om hur ryssarna diskrimineras i Estland, men mamman protesterade och försäkrade att så var inte fallet. Dumans representanter vid begravningen blev rasande och lämnade kyrkogården. Moskva-TV visade inte detta (de hade TV-män där, naturligtvis), men estnisk TV gjorde det. Istället fick vi i Moskva-TV se en intervju med en rysk ung man som berättade hur svårt han diskriminerades av esterna. Estniska TV2 filmade hela den tydligt fejkade intervjun från en dold plats och visade allt i TV. Moskva-TV förnekade först att man gjort en sådan intervju, men skyllde sedan på ett missförstånd. Den unge mannen vägrade att svara på estnisk medias frågor, och försvann snabbt till Ryssland. 

Nu har åren gått och allt har blivit lungt igen. Ändå läser vi fortfarande lögner om förhållanden i Estland.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0