.

Det är mycket bra med ett samarbete. Ju mer vi samarbetar med, i alla fall, Estland och Lettland desto bättre är det. Och ordet måste vara “samarbete”. Vi har faktiskt mycket att lära av de folken som tvingats leva under så helt andra livsbetingelser än vi. De har många unika kunskaper och erfarenheter, som vi kan ha stor nytta av. Det är verkligen fantastiskt att ha haft förmånen att se hur snabbt Estland har tagit till sig allt nytt på teknikens område och även bidragit till dess utveckling.

Jag tror, att vi måste lägga ner en hel del arbete för att få fortsätta leva i den kultur vi skapat här i Norden, med värderingar och tänkesätt. Världen är inte så stor längre, all information och propaganda finns tillgänglig på nästan alla datorer, och så vill vi ha det. Men då måste vi vara medvetna om riskerna. Jag tänkte på det Brorsan brukar säga: “Churchill menade att demokratin är inte optimal, men det bästa vi har.” - eller ungefär så - I dag är det så tydligt att man väljs till viktiga poster med hjälp av donatorer och deras propaganda. Politiken kommer inte längre i första hand. Vi ser det så tydligt i de amerikanska presidentvalet. Och vi ska inte tala om valen i Ryssland. Ska det vara demokrati? Tänkte ni förresten på förra gången i USA? Då smutskastade Barak Obama och Hillary Clinton varandra så fruktansvärt och sedan valde han henne till sin utrikesminister. De kan spelreglerna, men kan alla väljarna det?
Vi arbeta för det vi tror på här i Norden och i Estland och Lettland,. som förresten kan bli delar av Norden de också!

Jag läser på Nordiska rådets hemsida (något beskuren):

Nordiskt samarbete med Estland, Lettland och Litauen
Det nordiska samarbetet med Estland, Lettland och Litauen gick in i en ny fas då de tre baltiska länderna blev medlemmar i EU 2004. Efter ett årtionde med bistånd var tiden inne för ett politiskt samarbete och partnerskap mellan likvärdiga parter.
Parlamentarikerna i Nordiska rådet och regeringssamarbetet i Nordiska ministerrådet deltar i allt högre grad i samarbetet med länderna omkring Östersjön, som har blivit en stark tillväxtregion i Europa.
De nordiska länderna har därför sedan början av 1990-talet haft fokus på att utveckla ett allt närmare samarbete med de tre baltiska länderna; Estland, Lettland och Litauen.

Det gemensamma nordiska samarbetet med de baltiska regeringarna kallas NB8.
Målet med samarbetet med de baltiska länderna är att bidra till att stärka Östersjöregionen som helhet i syfte att göra en gemensam satsning i och med de möjligheter och utmaningar som globaliseringen för med sig.
Därmed är länderna med om att skapa en grund för tillväxt och stabilitet i norra delen av Europa.
Ministerrådets samarbete med de baltiska länderna grundar sig på Riktlinjer för samarbetet 2009–2013, som antogs av ministrarna för nordiskt samarbete i november 2008.
Följande samarbetsområden är prioriterade:

• Utbildning, forskning och innovation
• Näringsliv, klustersamarbete och kreativa industrier
• Miljö, klimat och energi, däribland Östersjöns miljötillstånd, främjande av effektiva miljöteknologier och förnybara energikällor
• Välfärdssamhällets gränsöverskridande utmaningar Exempel på eventuella samarbetsområden är bekämpande av människohandel och spridning av HIV/AIDS, att stärka polis- och åklagarsamarbetet, utvecklande av sjukhusväsendet samt demografiska utmaningar och hur de hänger samman med bland annat arbetsmarknadspolitiken
• Gränsregionalt samarbete för att främja gemensamma grundläggande värderingar som demokrati, god förvaltningssed, jämlikhet, yttrandefrihet och tolerans såväl i nordisk-baltisk regi som i förhållande till övriga grannländer, däribland Vitryssland

De nordiska kontoren i de tre baltiska huvudstäderna, Tallinn, Riga och Vilnius, är centrala aktörer i det dynamiska, nordisk-baltiska samarbetet.
Redan år 1991 hade Nordiska ministerrådet öppnat kontor i de tre städerna. Den gången var det ett led i de nordiska insatserna för att hjälpa Estland, Lettland och Litauen i deras strävan efter självständighet.
I dag spelar kontoren en väsentlig roll på alla nivåer när det nordisk-baltiska samarbetet ska genomföras.

Ett viktigt instrument i samarbetet är gemensamma mobilitetsprogram. Ett exempel är Nordplus, som ger stöd åt samarbete mellan utbildningsanstalter i de åtta länderna.
Det gemensamma nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet är under utveckling också på andra samarbetsområden, däribland kultur, näringsliv och tjänstemannautbyte.

Frivilligorganisationer, så kallade NGO:er, har en framträdande roll i utvecklandet av stabila demokratiska samhällen. Därför har Nordiska ministerrådet lanserat ett särskilt NGO-program i Östersjöregionen. Programmet har som mål att bygga nätverk och öka kapaciteten för NGO:er i grannländerna.
Det stödjer så kallade trepartssamarbeten med minst en partner från Norden, minst en partner från Estland, Lettland, Litauen eller Polen och minst en partner från Vitryssland eller Ryssland.
Det nordiska samarbetet vill utöka och intensifiera samarbetet med NGO:er i de baltiska länderna och därmed bidra till att stärka det civila samhället.

Nordiska rådets kontakter med baltiska parlamentariker påbörjades redan 1989. Det officiella samarbetet inleddes år 1991 då Nordiska rådet deltog i invigningen av Baltiska församlingen i Tallinn, och 1992 antogs ett formellt samarbetsavtal mellan Nordiska rådet och Baltiska församlingen.
Baltiska församlingen och Nordiska rådet har ett nära och stadigt växande samarbete. Målet med samarbetet är att verka för en positiv demokratisk, socioekonomisk och kulturell utveckling i Östersjöregionen och Nordeuropa.
Samarbetet spänner över tre överordnade uppgifter: att stärka integrationen i Östersjöregionen; att bidra till att bygga broar till EU:s östliga grannar och att verka för en gemensam hållning till utmaningarna i norra Europa.
De områden man fokuserar på är bland annat följande: Östersjön, miljö, människohandel, kultur, forskning, utbildning, sjötransport, infrastrukturutveckling och arbetsmarknadsförhållanden.
Sedan 2006 har det hållits ett årligt toppmöte för att utvärdera resultat och sätta upp långsiktiga mål. Utöver det hålls det gemensamma temakonferenser och seminarier.

Den finska statsministern Jyrki Katainen har sagt att den nordiska och baltiska regionen är väl rustad för att möta de aktuella ekonomiska utmaningarna:
– Vi är en region som bestående av länder som presterar väl när det gäller ekonomiska frågor, och vi sitter alla i samma båt, oavsett vilken valuta vi har. Men vi blir också tvungna att alla arbeta hårt för att upprätthålla den positionen – särskilt om vi ska bidra till att locka investeringar till regionen.

Danmarks statsminister Helle Thorning Schmidt menar:
– Vi är mycket hängivna både det nordiska samarbetet och det baltiska samarbetet. Ju mer vi talar med varandra, desto bättre är det. Det nordiska samarbetet är ett extremt värdefullt samarbete. Det råder inget tvivel om att den nya danska regeringen prioriterar det nordiska samarbetet mycket högt, sade Thorning Schmidt.