.

I dag läser vi om forskning gjord för att se vilken sorts undervisning som är bäst för eleverna. Det är DN som skriver om:

Modern undervisning får underkänt

Flera av de svenska skolreformerna de senaste decennierna riskerar att ha gjort mer skada än nytta. Det visar bred internationell forskning. Bland annat använder många skolor läxor på ett felaktigt sätt.

Flera av de svenska skolreformerna de senaste decennierna riskerar att ha gjort mer skada än nytta. Det visar bred internationell forskning. Bland annat använder många skolor läxor på ett felaktigt sätt.

Problembaserat lärande är en pedagogik som har blivit allt vanligare i Sverige. I stället för traditionell katederundervisning med lärare som förklarar ett sammanhang, bygger teorin på att eleverna lär sig genom fallstudier och problemlösning.

Vetenskapliga studier tyder dock på att detta arbetssätt fungerar dåligt och att traditionell undervisning tvärtom ger bättre effekt. John Hattie, professor i utbildningsforskning på Nya Zeeland, har sammanställt resultat från mer än 52 000 studier på över 80 miljoner elever världen över. Hans genomgång har mycket högt anseende i forskarvärlden.

Med hjälp av erfarenheter från olika länder har John Hattie tagit reda på vad som påverkar elevernas studieresultat. Han har utvecklat en ”termometer” som visar vilken effekt en specifik åtgärd har på elevernas lärande. Ju högre värde, desto större effekt har åtgärden jämfört med andra.

Problembaserat lärande, som alltså har blivit populärt i Sverige, har ett så lågt resultat att förändringen till och med kan ha en skadlig effekt. Effekten bedöms till 0,15 på Hatties skala. Det är lika stor effekt som om barnen skulle stanna hemma i stället för att gå i skolan. Alla värden under 0,40 bedöms som ineffektiva.

Enligt Martin Karlberg, skolforskare vid Mälardalens högskola, bör man skilja på ytinlärning och lärande för fördjupad förståelse.

Så arbetar man inte i Estland. Där har man kvar katederundervisningen som basen för undervisningen.. Vi hade en diskussion med en skolledare i Väike Maarja. Hon ville ha goda råd av oss, men Ants kunde inte rekommendera det svenska systemet som han alltid tyckt vara så fel och alltid grälat med kollegor och skolpolitiker om. Vi som lever tillsammans med honom har några miljoner gånger hört honom säga: "Kunskapens moder är repetitionen." Det skriver man om i forskningen, att läxor ska fungera som en repetition av lektionerna. Han har alltså äntligen fått medhåll!!  

Jag tycker att det är sådant föräderi mot våra barn att ha en dålig skola, att inte ge varje barn den, för just det barnet, bästa utbildningen, att inte se varje barn varje dag.

-----

Det är fantastiskt att få bevittna hur det fullständigt nedgångna samhället som Estland var 1991 sakta men säkert, eller väldigt snabbt (?) förändras. I dag löäser vi i Postimees om hur

små lägenheter i Tallinn har blivit riktigt het handelsvara.

Det började med att estnisk-språkiga unga familjer fick råd att köpa sina lägenheter, men nu har även de av den unga rysktalande generationen som är helt integrerad i det estniska samhället och som har bra löner och därmed är i samma situation som estländare.

Under sovjetåren ägde staten alla lägenheter, vanligtvis genom stöld. Ingen renovering förekom under de åren och husen saknade i stort sätt all isolering eftersom uppvärmning i stort sett inte kostade någonting. Varmvattenrören gick genom städer och landskap i det fria, varför vattnet frös vid kallt väder.

Det hus som Ants senare fick tillbaka var stagat av vajrar, källaren hade använts som toalett och renligheten i lägenheterna var undermålig. I varje fyrarumslägenhet bodde minst tre familjer. Naturligtvis är det skönt för alla att få tillbaka sitt människovärde och sitt privarliv.

När Estland blev fritt fick alla lägenhetsinnehavare ett ägarbevis för sin lägenhet. Det betydde att när den rätte ägaren fick sitt hus tillbaka, då måste han köpa ut de gamla hyresgästerna. Ants hus var helt orenoverat, men lite mer tur hade några utlandester som fick tillbaka sina hus i Gamla Stan, som var nyrenoverade.