.

 

Varför ska man läsa om Estland? Eller Finland? Eller Danmark eller Norge?

Varför ska man bry sig om grannarna över huvud teget?

Vad intresserar det oss vad dom varit med om?

 

Om vi ska förstå världen och vår lilla del i den, då måste vi veta hur andra människor har det. Det gäller inte bar de som bor i en helt annan del av världen. Under den andra hälften av 1900-talet läste vi mycket om och engagerade oss mycket i de orättvisor och eländiga liv som människor tvingades leva i länder långt ifrån oss. Följden blev att många fick det bättre, men också att vi inte vet något om de som bor i vår närhet.

 Vi var lätta att dupera. Aldrig frågade vi dem som visste hur livet var i Sovjetunionen.  Den fantastiska sovjetiska propagandan fick härja fritt. Vi fördömde Hitler men inte Stalin. Vi bara bestämde oss för det.

"Men Sovjet är ju en rättsstat:" Så sa Sverige utrikesminister. Trots terror och allmän förföljelse i landet. Och utanför landet. Även europeiska kommunister mördades i uppgjorde rättegångar i Moskva. “Sovjet är ju en rättsstat.”!!

Vi var snabba att fördöma. Vi bestämde oss för att Hitler var ondskan, och därmed var Finland inte mycket värt eftersom de samarbetat med djävulen under kriget. Finland, det lilla landet som blev angripet av Sovjet. De fick militär hjälp av tyskarna. De hade en överenskommelse med dem att de inte behövde ägna sig åt judeförföljelse. Men Sovjet trodde att Finland var en munsbit. Det kriget krävdes så många liv, mest sovjetiska men naturligtvis också finska. De var i krig. Och vet ni, här i Sverige kan vi inte riktigt förstå vad det betyder att kriga. Vi har sluppit det i två hundra år. Vi har läst om det i böcker och vi har sett krig på TV, därför teror vi att vi vet. Men sanningen är den, att vi inte vet något alls.

Jag minns när vi träffade tillsynsman Blomster på Finnhamn och han hade fått lite starkt i sig. Då berättade han lite lite grand om Vinterkriget. Han sa att det han sett under kriget var så hemskt, att han bara inte orkar tänka på det. "Så fruktansvärt. Så fruktansvärt."

Dagnys pappa som också deltagit i krigen i Finland, berättade aldrig något om det för sina barn. Det enda sättet Dagny själv kunde se att han inte må¨dde bra på var, att hur lite pengar familjen än hade, så skulle det alltid finnas tobak hemma. Han höll alltid på att röka en cigarett.

Ants mamma berättade om när hon sprang genom Tallinn när staden bombades i mars 1944 av sovjetiskt bombflyg. Tusentals sovjetiska bomber satte staden i brand, dödade 463 människor, skadade 659 och lämnade 25 000 människor utan tak över huvudet under vintern.

Hon berättade om när tåget de flydde med genom Polen till Tyskland bombades och alla fick springa ut på ängen och försöka rädda sig från bomber och eld.

Hon har berättat om när hon satt på balkongen strax utanför Dresden  och blev vittne till när mellan 25.000 och 40.000 människor dödades när de allierade natten mellan den 13 och 14 februari 1945 lade en veritabel bombmatta över staden.

 

Dresden, dagen efter.

 Istället för att döma finnarna för att de lyckades rädda sin frihet med tyskarnas hjälp, och döma esterna för att de hälsade tyskarna med glädje när de kom 1944 skulle vi ha frpågat dem om alternativet.

Det är ungefär som när en väninna ringde till mig när hon hörde att Ants fått kortison: "Sluta genast. Han får aldrig ta det. Det är livsfarligt!" Men vad var då alternativet? Vi måste först förstå alternativet innan vi fördömer.

"Varför frågade vi aldrig esterna?"

 Så många människor har andra erfarenheter än vi har. Erfarenheter som alltid finns där i deras minne. Som präglar dem genom hela livet.

Naturligtvis ska vi lyssna på dem. Och självklart ska vi också söka kunskap om hur de lever i dag. Jag tycker det är roligt att se TV_program från Norge, Danmark, Finland och våra andra grannar. Vi ska försöka lära oss av deras erfarenheter och jag tycker att vi skulle fåregelbunden rapportering från våra grannar. Vad spelar det för roll att Petter Northug lipar åt svenskarna. Om vi verkligen är vänner då är det bara på skoj, och då behöver ingen bli så arg.

Jag vill helt enkelt lära mig mer om folken runt oss. Om deras seder, diskussioner, händelser och kultur. Och jag vill att de ska få veta sådant om oss också. Vilket man redan får i estnisk radio som sänder nyheter från Sverige en gång i veckan.

Det finns så mycket man kan läsa på Internet för all del.

Moscow News, som förmedlar det Putin vill att vi ska läsa.

Huvudstadsbladet från Finland. HBL.fiPå Tv kan man se finlandssvenska tv-nyheter på Yle5. Varje kväll kl 18.30. Helt gratis.

Om du går med i Svenska Odlingens Vänner får du tidningen Kustbon 4 ggr om året. På svenska. Eller läs på nätet: http://www.estlandssvenskarna.org