.

Historievinkling och historieförfalskning.

 

Nu har det kommit fram att esterna inte var livegna förrän efter Tsar Peters övertagande av landet 1720. Att man velat framställa det som om livegenskapen började redan under 1200-talet var för att det passade Sovjetunionen bättre.

 

Det har visat sig att några kända ester inte är söner till den man som har gett dem deras efternamn.

Den man som sammanställde esternas nationalepos Kalevipoeg, Friedrich Reinhold Kreutzwald var son till en balttysk greve. Hans far såldes av sin dåvarnade ägare till en annan greve mot en plogoxe.

Och den store juristen och Statsäldsten Jaan Tönisson, som var mannen som räddade Estland under finanskrisen på 1920-30-talen också är son till en greve. På familjefotografier är båda föräldrarna korta och lite satta medan sonen Jaan är en ovanligt lång och reslig man.

Dock tog grevarna stort ansvar för sina barn. Mödrarna fick en bra estnisk make och barnen en god utbildning. Så blandades befolkningen i smyg.

 

 

Men vad som ändå är sant, det är att esterna lyckades bevara sin speciella kultur under de 700 åren, och det är en prestation. Fortfarande i dag är det många som arbetar med kulturvärdena i Estland. Vi hade i dag ett jättetrevligt besök av Annika och Madis Michelson, som båda är geografer och forskar i estnisk kultur. Annika ska förresten hålla ett föredrag på Nordiska Museet i Sthlm i februari. Hon berättade om en estnisk konstnär, Tõnis Vint, som studerat livländska livremar och kommit fram till att figurerna som skurits in i skinnbältena utgör en berättelse.

Madis fortsätter att arbeta för att Kiltsi slott ska bli ett kartornas museum. Det är tydligen pengar som fattas just nu.

 

 

Alla 35 flyktingarna som kommer till Estland varje år får bostad i Vao där de förbereds för ett liv i Estland.