feb 6, 2013. Läkaren som lärt sig så mycket nytt under de senaste åren!
Nu är det dags igen!
99 förtjänsttecken ska delas ut av president Toomas Hendrik Ilves den 24 feb på Nationaldagen. Vetenskapsmän, kulturarbetare och andra som utmärkt sig under året, dock inte politiker, får sin medalj.
Vi fick se intervjuer med några av medaljörerna bl.a. en kvinnlig läkare R Kütner, onkolog, som berättade att hon de senaste 25 åren (efter ockupationen) har lärt sig så oerhört mycket nytt, som hon inte kunde tidigare.
Utmärkande för alla är att de är så stolta och lyckliga. Alla ser det positivt. Här i Estland skulle ingen tacka nej!
Det handlar om att alla människor är viktiga, alla måste dra sitt strå till stacken.
Premiärminister Andrus Ansip är inbjuden till Moskva av premiärminister Medvedev.
En ny skjutbana har invigts. Den arbetar med elektronik på så sätt att man skjuter mot en tavla och ser resultatet på en TV-skärm bredvid sig. På så sätt slipper man gå fram och studera den riktiga tavlan. Man vinner tid, mycket tid. Skjutbanan används av militären.
En stor skatterazzia är på gång. Det kommer in mycket smuggelsprit och -cigaretter. Via Aeroflots flygplanbl.a. Polisen varnar alla för att dricka smuggelspriten, nyligen dog några ryssar i Pärnu efter en sådan spritfest. Smuggelcigaretterna är alla ryska.
Polisen har också tagit omhand kondomer fyllda med knark som smugglare svalt. Farligt!
Den trevliga nyheten var en kopia av en amerikansk tank i naturlig storlek som byggts av snö och is i Võrumaa.
-----
Annars kan jag berätta att vi sett filmer om Estland under kriget och läst många böcker, som ni väl vet vid det här laget. Jag kände att jag måste prata om det eftersom jag uppfattar att svenskar inte förstår hur fruktansvärt hemskt det var här. "Alla har det så i krig." säger man till oss. Är det verkligen ett försvar? Jag själv tänker mer på hur vi svek dem, de här folken som är våra nära grannar. Vi valde att tro på den propaganda som spreds. Om vi anklagade de här små folken, som våldtogs och bestals och berövades all frihet, för nazism och fascism och förtalade dem, då var vårt samvete rent trots att vi inte hjälpte till att befria dem. Så menar jag att felaktig historieskrivning sker. Vi ville verkligen tro att de var usla som inte förstod att de levde i arbetarens paradis. De var kapitalister och kapitalistlakejer hela bunten. Sverige var alltså först i världen med att erkänna den sovjetiska ockupationen, och vår utrikesminister Sten Andersson sa så sent som 1988 att Estland inte var ockuperat utan annekterat. Ja, jag lider så med dem när jag så tydligt blir påmind om deras lidande.
Vi fick se intervjuer med några av medaljörerna bl.a. en kvinnlig läkare R Kütner, onkolog, som berättade att hon de senaste 25 åren (efter ockupationen) har lärt sig så oerhört mycket nytt, som hon inte kunde tidigare.
Utmärkande för alla är att de är så stolta och lyckliga. Alla ser det positivt. Här i Estland skulle ingen tacka nej!
Det handlar om att alla människor är viktiga, alla måste dra sitt strå till stacken.
Premiärminister Andrus Ansip är inbjuden till Moskva av premiärminister Medvedev.
En ny skjutbana har invigts. Den arbetar med elektronik på så sätt att man skjuter mot en tavla och ser resultatet på en TV-skärm bredvid sig. På så sätt slipper man gå fram och studera den riktiga tavlan. Man vinner tid, mycket tid. Skjutbanan används av militären.
En stor skatterazzia är på gång. Det kommer in mycket smuggelsprit och -cigaretter. Via Aeroflots flygplanbl.a. Polisen varnar alla för att dricka smuggelspriten, nyligen dog några ryssar i Pärnu efter en sådan spritfest. Smuggelcigaretterna är alla ryska.
Polisen har också tagit omhand kondomer fyllda med knark som smugglare svalt. Farligt!
Den trevliga nyheten var en kopia av en amerikansk tank i naturlig storlek som byggts av snö och is i Võrumaa.
-----
Annars kan jag berätta att vi sett filmer om Estland under kriget och läst många böcker, som ni väl vet vid det här laget. Jag kände att jag måste prata om det eftersom jag uppfattar att svenskar inte förstår hur fruktansvärt hemskt det var här. "Alla har det så i krig." säger man till oss. Är det verkligen ett försvar? Jag själv tänker mer på hur vi svek dem, de här folken som är våra nära grannar. Vi valde att tro på den propaganda som spreds. Om vi anklagade de här små folken, som våldtogs och bestals och berövades all frihet, för nazism och fascism och förtalade dem, då var vårt samvete rent trots att vi inte hjälpte till att befria dem. Så menar jag att felaktig historieskrivning sker. Vi ville verkligen tro att de var usla som inte förstod att de levde i arbetarens paradis. De var kapitalister och kapitalistlakejer hela bunten. Sverige var alltså först i världen med att erkänna den sovjetiska ockupationen, och vår utrikesminister Sten Andersson sa så sent som 1988 att Estland inte var ockuperat utan annekterat. Ja, jag lider så med dem när jag så tydligt blir påmind om deras lidande.
Kommentarer
Trackback
