.

Jag vet inte vad som händer i världen just nu. Jag har inte sett TV eller läsat tidniungar på några dagar. Jag har bara levt med upplevelsen av att få visa Estland för mina släktingar och vänner, som sagt.

 

Det har varit svårt att veta vad av allt som hänt i landet under 1900-talet man ska berätta om. Livet har vänts upp och ner för människorna här och det har varit svårt för dem. Ohyggligt svårt.

Men det finns också glada händelser att berätta om. Det största undret är ändå att de kunnat genomföra så stora förändringar på så kort tid som dryga tjugo år ändå är. Detta är ett helt annat land om man ser på infrastrukturen t.ex. Numera finns det skyddsräcken vid vägkanter när det behövs. Vägarna har samma ränder som hos oss i Väst-Europa. Det finns inga kontrolltorn som de hade för att kunna kontrollera vilka som åkte på vägarna ocvh inga små krogar vid vägkanten där bilisterna kunde stärka sig med alkohol innan de fortsatte sin färd. Det finns inte heller några kontrolltorn vid stränderna. Havet är inte tyst och tomt längre. Allt fler fiske- och nöjesbåtar rör sig i Finska viken och Rigabukten som förresten heter Liivi Laht på estniska, Liviska bukten. Ett litet stycke Livland kvar för esterna alltså.

En viktig sak får vi inte glömma: De finns alltid gott om mat i affärerna!

Affärsbiträden och hotellpersonal är mycket trevliga och tillmötesgående, vilket de absolut inte var förr. Ja, det är mycket som är förändrat till det bättre.

Man förstår värdet av att vara trevliga och rädda om människorna, vilket man inte gjorde i den stressiga sovjetvärlden.

 

Jag hoppas och tror att Estland och alla dess invånare lever ett bättre liv numera, och det är definitivt mycket roligare att komma som turist till landet.

Tack alla ester för vad ni åstadkommit under den här friheten. så här långt!