juni 22, 2013. Reformer i Estland diskuteras av Jüri Raidla.
Efter återupprättade självständigheten tjänade Jüri Raidla som Estlands första justitieminister (1990 till 1992). Han var också ordförande i expertkommittén som utarbetade konstitutionen för Republiken Estland 1992.
Han är grundare och senior partner i Raidla Lejins & Norcous Estland och är en av de mest erkända juristerna i Estland.
Genom åren har Jüri Raidla presenterat och publicerat ett stort antal artiklar, översikter och rapporter om olika ämnen om Estlands nuvarande och framtida förvaltning, lagstiftning och konstitution.
Han är intervjuad i Kulturrådets tidning Focus.
En konstitutionell reform är det enda och praktiskt möjliga sättet att fortsätta Estlands framgångssaga, säger Jüri Raidla på årets första rundabordskonferens på Radisson Hotel Olympia i Tallinn.
EU står vid ett vägskäl, och det gör också Estland. För att komma till det bästa genom alla korsvägar måste Estland själv göra förändringar och även fortsätta att arbeta för ett integrerat Europa. När det gäller våra egena förhållanden är estniska tänkare och OECD -bedömningen från 2011 densamma, i längden, kan Republiken Estland inte fortsätta att stödja sin dyra konstituition, fortsatte Jüri Raidla.
Den demografiska utvecklingen visar oss att färre arbetande och skattebetalare måste stödja en dramatisk ökning av äldre människor. /.../ Och låt oss inte glömma att Estland inte längre är självförsörjande, vi skulle inte klara oss i dag utan hjälp från EU-medlen.
I dag har Estland cirka 220 kommuner. Bara i 34 av dessa är invånarantalet fler än 6 000 personer, och totala boende i dessa 34 kommuner är 970 000 människor. Alltså: 39 kommuner har färre än 1 000 invånare, de minsta ca 100 vilket gör de största ca 4 000 gånger större. Nästan en miljon av Estlands 1.286.540 invånare lever i 15 % av kommunerna och resten finns i 192 kommuner!
Resultatet är att de flesta kommunerna inte fungerar väl. I en studie gjord på Tartuuniversitetet kan bara kommuner med minst 6 000 invånare ge full service, medan vår inrikesminister Siim-Valmar Kiisler sätter antalet till 5 000. Oavsett siffra kvarstår fakta: resultatet är att de flesta av våra kommuner inte fungerar fullt ut och det är i strid med kapitel II samt konstitutionens anda för Republiken Estland, säger Jüri Raidla.
En enkel modell för en konstitutionell reform skulle vara att göra våra 15 län till förvaltande kommuner , vilket skulle kräva en ändring av § 155 i konstitutionen. /.../ En konstitutionell reform är mer sannolikt än någonsin tidigare. President Ilves stöder idén, senast i sitt tal den 24 februari på självständighetsdagen. Justitieministern har lovat att samarbeta.Vi bör dock inte glömma att reformarbetet är en 20 år lång historia utan färdigt resultat som människorna i den politiska makten inte lyckas få ett avslut på. I sitt tal på självständighetsdagen sa president Ilves att reformerna i Estland borde varaklara till 2018, det år då republiken firar sitt 100-årsjubileum. Jag hoppas jag har fel men jag tror att då kommer vi återigen se att ingenting har hänt med avseende på den konstitutionell reformen. Hur som helst, den politiska processen för en reform blir en huvudfråga i 2019 parlamentsval, om inte i valet 2015, förutspådde Jüri Raidla.
På frågan vad han tror om resultatet i nästa parlamentsval, säger Jüri Raidla, med ett visst inslag av humor, att: "Den nuvarande regeringskoalitionen är i kraft tack vare Edgar Savisaar [ - den kontroversiella borgmästaren i Tallinn och lika kontroversiell partiledare Keskerakond, ett stort oppositionsparti i parlamentet]. Om Kadri Simson eller Jüri Ratas, två unga och kommande politiska namn, tar över som Keskerakonds partiledare, kan resultatet definitivt bli på ett annat sätt i riksdagsvalet 2015."
En regering väljs inte för sina egen skull utan för medborgarnas. Den oundvikliga reformen bör innehålla ett avslutande av alternativa lagstiftande verksamheter och minska antalet statliga tjänstemän och institutionella organ, säger Jüri Raidla.
Vad gäller då förhållandet mellan Estland och Europa?
Det finns vissa uppenbara återvändsgränder om någon försöker se på dagens EU som en konfederation av stater, fortsatte Jüri Raidla. Till exempel, om president Obama måste tala med Europa, vem ringer han till? Herman Van Rompuy, Catherine Ashton, José Manuel Barroso, Siim Kallas, eller kanske till och med Angela Merkel? Europa har faktiskt flera och förvirrande nivåer och mekanismer av styrelseformer som Europeiska rådet, Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, Europarådet och det europeiska toppmötet. Tittar man mer specifikt på Europeiska rådet och Europarådet, är det ganska uppenbart att inte ens det engelska språket är tillräckligt för att beskriva den verkliga skillnaden mellan dessa två styresorgan. (Intervjun görs på engelska)
Men jag sa det den 3 juli förra året och jag säger det igen idag: Europas Förenta Stater kommer. Oavsett vad namnet på en sådan federation kan bli, är tecknen på den redan här, även om politikerna håller en låg profil i frågan, säger Jüri Raidla.
Det var den ekonomiska krisen som födde diskussionen om nuet och framtiden för EU, inklusive ämnen som den nationella identiteten kontra kosmopolitsk pragmatism och tillväxten av Internet. Man ser på Tyskland som ett exempel på en federation.
I efterdyningarna av den ekonomiska krisen förs nu lugna samtal om alternativ till en federation. Till exempel på frågor om federal bank och övervakning av nationella budgetar, skatteharmonisering, och om att omvandla den europeiska stabilitetsmekanismen till en europeisk valutafond. EU: s finanspolitiska avtal med en gräns på 3% för budgetunderskottet och en 60% -gräns för statsskulden är en konstitutionell skyldighet att balansera budgeten, och det kommer att vara en del av EU: s rättsordning inom ett år. Det kommer att ställas under jurisdiktion av EU-domstolen som kommer att fatta bindande beslut och kan besluta om böter på upp till 0,1% av BNP.
Siim Kallas, den estniska politiker som f.n. tjänstgör som europakommissionär för transport, sa en gång "Ett integrerat EU är lösningen, inte problemet," och det är verkligen i Estlands nationella intresse att bevara och stärka den europeiska unionen. För att övertygas om det kan man läsa ingressen till den estniska grundlagen, konstaterade Jüri Raidla.Lenincitatet, för sista gången:
Skjut alla som dyrkar S:t Nicolaus
“…att hålla sig till ‘Nikola’ är idiotiskt; vi måste uppbåda hela Tjekan för att skluta alla Nicolaidyrkarna”
Lenin
december (inte före den 23) 1919
(Latyshev, A.G. op. cit. p. 156; RNAPSH. F. 2. Op. 1. D. 12176. — Lenin's written instructions were given to A.V. Eiduk, special agent of the Defence Board, in connection with absenteeism by believers on an Eastern Orthodox holiday — Day of St Nicholas the Wonderworker, 19 December 1919)
