juni 9, 2013, Fantastisk framtid för Estland spås; Vem är god och vem är ond?

Hans Peter Bech

En dansk handelsexpert säger i E24, estnisk finanstidning, att Estland mycket väl kan bli världens rikaste land. Han ser möjligheterna i utvecklingen av mjukvara.

Det investeras redan i detta, men man kan höja investeringarna.

Istället för att vara en partner till företag i andra länder, bör esterna inrätta egna affärsmodeller.

Estland skulle kunna ha världens lägsta arbetslöshet.  

Esterna måste bli bättre på försäljning och marknadsföring.

Entreprenörskapet måste verka i en väldigt öppen miljö - det måste vara lätt att både starta och lägga ner företag.

"Regeringen kan inte förutsäga framtiden, och välja vinnarna. Låt marknaden att avgöra företagens framgångar. Ekonomi, demokrati och mjukvaruutveckling är alla kända estniska framgångar. Om ni arbetar med dem alla kan ni bli mycket framgångsrika i Estland", menar Bech.

-----

Dagens Lenincitat:

Skjut de intellektuella!

“Kriga till det bittra slutet mot de rika och deras underhuggare, borgerliga, intellektuella... de måste stämplas för det minsta felsteg... Antingen ska de 1. sättas bakom lås och bom... eller 2. sättas att tvätta dass, eller 3. avsättas och tilldelas gult kort... eller 4. arkebuseras... Ju större variation desto bättre blir den gemensamma erfarenheten...”

Lenin

December 24-27,1917

(Lenin, V.I. Complete Works vol. 35. pp. 200, 201, 204. — From the work “How to organize a competition”)

Ja just det. Alla intellektuella ska förintas eller straffas hårt på något annat sätt.

“Hans avsikt var god,” sa många kommunister. En människa som propagerar för miljoner människors död, är hon god? Kan man försvara sig med “några offer krävs det alltid” och sedan ta livet av så otroligt många oskyldiga människor?

Detta är ändå en tydlig fingervisare på det viktiga för Lenin: alla med kunskaper från det borgerliga livet ska bort! Kunskaperna skulle befolkningen få med kommunismen. Tillrättalagda kunskaper för att passa den nya makteliten. I Estland var de mycket snabba med att kasta ut alla universitetets böcker om lag och rätt och ge studenterna nya, med en helt ändrad syn på ämnet. Därefter erfor varje est hur deras liv förändrades, från att de levt ett bra liv förändrades allt till skräck, oro och hunger. De kunde bevittna hur människor dödades på gatan, hur de hämtades till ett liv någon helt. annan stans i världen. Hur skulle de kunna se förändringen som positiv?

-----

På SvD:s ledarsida läser jag kolumnen: Ingen blodsskuld i demokratin skriven av Adam Cwejman

| Adam Cwejman

Hemma i bokhyllan har jag en bok om den i Sovjetunionen skapade tionde polska infanteridivisionen. I slutet av boken finns en grynig bild på en 27-årig överstelöjtnant som 1945 står i Berlins ruiner. Min farfar Izrael hade kämpat sig hela vägen från Moskva till Berlin. På vägen passerade han de utbrända ruinerna av staden han växte upp i. Där mördades hans familj hösten 1941.

Min farfars erfarenheter under kriget har aldrig varit något att skämmas över. Snarare har det varit en källa till stolthet. I många tyska familjer är läget helt annorlunda: Vad Grossvater gjorde under kriget är en nedtystad hemlighet. En källa till skam.

Ja, så olika kan det vara. Och det är helt förståeligt att författaren ser på sin farfar med stolthet. Farfadern kanske aldrig gjorde sig skyldig till någon av de där hemska handlingarna andra sovjetiska soldater utförde. Han kanske helt enkelt stred för det han trodde på, och för att hämnas mordet på sin familj.

Varför är det så fruktansvärt fel att många unga ester valde att strida på tyskarnas sida för att försöka rädda sina familjer som deporterats till Sibirien eller för att hämnas mord på familjemedlemmar?

Vad tror ni estniska ungdomar spontant säger om Adams farfar?

Över huvud taget är det i allra högsta grad dags att vi äntligen kan se på det Andra världskriget utan förutfattade värderingar. Vi kan inte längre bestämt säga att Hitler var Onskan och att ingen annan varit lika ond som han. Varje offer som krävdes under den tiden är inget mindre än en tragedi. Alla människor som förlorade sina liv p.g.a. kriget, vare sig de var soldater eller tillhörde grupper i samhället som makten ville göra sig av med, alla dessa människors död är inget annat än mord. Brottet är att några män i maktställning bestämde vilka människor som hade rätt att leva. Jag anser att vi noga ska vakta på våra lagar. Vi får aldrig släppa på tvånget att alla människor har rätt till en rättegång, och att vi måste kunna värdera brott de begått och döma dem därefter. Ingen får hitta på att vissa människor är mer värda än andra. Ni vet: nyfiken respekt är det som ska visas alla våra medmänniskor!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0