mars 17, 2013. En fuskrapport publiceras.
Häromkvällen såg vi ett program på SvT-Kunskapskanalen som visade hur man med samma fakta kan vinkla ett reportage på det vis som passar ens egna syften. Vi fick se hur man berättade om livet i Gaza ur israelernas resp. palestiniernas synvinkel. Båda var lika övertygande. Det visade alltså på hur man kan accentuera ett budskap med musik, flytta en replik eller välja ut delar av materialet. Det är just det jag så ofta talat om. Så kunde kommunisterna berätta om livet i Sovjet med bara lögner. Eller som vi såg i nyårsprogrammet på estnisk TV i slutet av 1980-talet (fortfarande Sovjet-tid) där svenskarna satt och tiggde på gatorna och parisarna sov under broarna. Intressant.
-----
En orsak till att det var viktigt för Moskva att beskylla esterna flör fascism var också därför att de kunde se finsk TV. På något sätt måste makten hindra att övriga sovjetmedborgare fick veta att levnadsstandarden var så otroligt mycket högre i väst än i deras rike, som de så övertygande propagerat för i alla år.
-----
Statsminister Jyrki Katainen uttryckte oro vid Europeiska rådets möte i Bryssel om utvecklingen i Ryssland.
Katainen sade att Rysslands inrikespolitiska utveckling föranleder allvarliga frågor om situationen för det civila samhället och rättsstaten.
I ett program i ETV uppmanades Finlands statsminister att uppmana EU och Ryssland att närma sig en gemensam politik gentemot Syrien. (Postimees)
-----
I SvD kan vi läsa att en läckt fuskrapport visar på maktstrid i Ryssland.
Jan Blomgren skriver:
Anklagelser om fusk i samband med ryska parlaments- och presidentvalet är inget nytt. Men när uppgifterna på nytt dök upp i veckan var det sensationellt. Bakom läckan stod nämligen en av Vladimir Putins mest trogna män och avslöjandet visar på en tuff kamp inom Putins egen maktelit.
/.../ Därför var det högst överraskande när den oberoende affärstidningen på nätet, RBK Daily, avslöjade en rapport från en välkänd tankesmedja. Rapporten visade att maktpartiet Enade Ryssland inte alls fick 49,5 procent som officiellt angavs utan bara 20–25 procent. Kommunisterna skulle i stället ha fått 25–30 procent (mot officiella 19,5) och mindre partier som Ett Rättvist Ryssland och liberala Jabloko blev av med många procent till Enade Ryssland.
/.../Som sagt, rapporten är ingen stor överraskning även om omfattningen av fusket var större än även oppositionen hade misstänkt. Men med Vladimir Jakunin som ansvarig för tankesmedjan blir uppgifterna plötsligt spännande.
Jakunin är chef för Ryska järnvägar, ett av världens största företag. (Den man som gav estniske Savisaar skandalpengarna) Han har i många år tillhört den innersta kretsen kring Putin och är såväl ekonomiskt som politiskt en maktfaktor.
Nikolaj Petrov, ansedd politisk analytiker vid Higher School of Economics i Moskva tillhör de som fäster stor vikt vid rapporten.
– Att rapporten läckt ut visar att vi står på randen till ett politiskt avgörande läge. Det är bara en signal, men en viktig sådan. Klaner inom eliten är mer aktiva, skaffar sig nya positioner och gör sig beredda för förändringar, säger Nikolaj Petrov.
Det finns fler tecken på att marken skakar inte bara för den kända politiska oppositionen och andra oliktänkare. Försvarsminister Anatolij Serdjukovs förödmjukande avsked inför tv-kamerorna före jul var inte alls typiskt Putin, som helst skyddar de sina. Och de senaste veckorna har flera parlamentsledamöter ur Enade Ryssland tvingats ta avsked efter uppmärksammade korruptionsanklagelser.
Putin är väl medveten om Enade Rysslands skamfilade rykte. Superbloggaren Alexej Navalnijs öknamn ”Partiet för tjuvar och banditer” har blivit allmänt vedertaget. Putin har därför inget emot att dra undan mattan för maktpartiet och skapa sig en ny plattform utan omvittnat korrumperat förflutet.
Men i den läckta rapporten sades också att Putin inte fick 65 procent i presidentvalet utan ”högst 52” och det kan han knappast gilla. Frågan är därför om Putin börjar tappa greppet också om sina tidigare lojala medarbetare.
Det här är ett viktigt påpekande. Om makten sviktar för Putin blir risken större att han gör något överilat. Han kan inte bara stiga åt sidan utan att få garantier att han inte åtalas för brott han gjort. Dessutom tror jag att han absolut inte tänker stiga åt sidan. Makt är en drog för honom.
Vad det kan betyda för de numera fria staterna från Sovjettiden, det vet vi inte. Men naturligtvis skulle hans popularitet öka om han vann tillbaka de länderna. Alltför många medborgare anser att de tillhör Ryssland. En kolonialmakt som inte vill förlora sina kolonier; det skulle man nog kunna kalla Ryssland.
-----
En orsak till att det var viktigt för Moskva att beskylla esterna flör fascism var också därför att de kunde se finsk TV. På något sätt måste makten hindra att övriga sovjetmedborgare fick veta att levnadsstandarden var så otroligt mycket högre i väst än i deras rike, som de så övertygande propagerat för i alla år.
-----
Statsminister Jyrki Katainen uttryckte oro vid Europeiska rådets möte i Bryssel om utvecklingen i Ryssland.
Katainen sade att Rysslands inrikespolitiska utveckling föranleder allvarliga frågor om situationen för det civila samhället och rättsstaten.
I ett program i ETV uppmanades Finlands statsminister att uppmana EU och Ryssland att närma sig en gemensam politik gentemot Syrien. (Postimees)
-----
I SvD kan vi läsa att en läckt fuskrapport visar på maktstrid i Ryssland.
Jan Blomgren skriver:
Anklagelser om fusk i samband med ryska parlaments- och presidentvalet är inget nytt. Men när uppgifterna på nytt dök upp i veckan var det sensationellt. Bakom läckan stod nämligen en av Vladimir Putins mest trogna män och avslöjandet visar på en tuff kamp inom Putins egen maktelit.
/.../ Därför var det högst överraskande när den oberoende affärstidningen på nätet, RBK Daily, avslöjade en rapport från en välkänd tankesmedja. Rapporten visade att maktpartiet Enade Ryssland inte alls fick 49,5 procent som officiellt angavs utan bara 20–25 procent. Kommunisterna skulle i stället ha fått 25–30 procent (mot officiella 19,5) och mindre partier som Ett Rättvist Ryssland och liberala Jabloko blev av med många procent till Enade Ryssland.
/.../Som sagt, rapporten är ingen stor överraskning även om omfattningen av fusket var större än även oppositionen hade misstänkt. Men med Vladimir Jakunin som ansvarig för tankesmedjan blir uppgifterna plötsligt spännande.
Jakunin är chef för Ryska järnvägar, ett av världens största företag. (Den man som gav estniske Savisaar skandalpengarna) Han har i många år tillhört den innersta kretsen kring Putin och är såväl ekonomiskt som politiskt en maktfaktor.
Nikolaj Petrov, ansedd politisk analytiker vid Higher School of Economics i Moskva tillhör de som fäster stor vikt vid rapporten.
– Att rapporten läckt ut visar att vi står på randen till ett politiskt avgörande läge. Det är bara en signal, men en viktig sådan. Klaner inom eliten är mer aktiva, skaffar sig nya positioner och gör sig beredda för förändringar, säger Nikolaj Petrov.
Det finns fler tecken på att marken skakar inte bara för den kända politiska oppositionen och andra oliktänkare. Försvarsminister Anatolij Serdjukovs förödmjukande avsked inför tv-kamerorna före jul var inte alls typiskt Putin, som helst skyddar de sina. Och de senaste veckorna har flera parlamentsledamöter ur Enade Ryssland tvingats ta avsked efter uppmärksammade korruptionsanklagelser.
Putin är väl medveten om Enade Rysslands skamfilade rykte. Superbloggaren Alexej Navalnijs öknamn ”Partiet för tjuvar och banditer” har blivit allmänt vedertaget. Putin har därför inget emot att dra undan mattan för maktpartiet och skapa sig en ny plattform utan omvittnat korrumperat förflutet.
Men i den läckta rapporten sades också att Putin inte fick 65 procent i presidentvalet utan ”högst 52” och det kan han knappast gilla. Frågan är därför om Putin börjar tappa greppet också om sina tidigare lojala medarbetare.
Det här är ett viktigt påpekande. Om makten sviktar för Putin blir risken större att han gör något överilat. Han kan inte bara stiga åt sidan utan att få garantier att han inte åtalas för brott han gjort. Dessutom tror jag att han absolut inte tänker stiga åt sidan. Makt är en drog för honom.
Vad det kan betyda för de numera fria staterna från Sovjettiden, det vet vi inte. Men naturligtvis skulle hans popularitet öka om han vann tillbaka de länderna. Alltför många medborgare anser att de tillhör Ryssland. En kolonialmakt som inte vill förlora sina kolonier; det skulle man nog kunna kalla Ryssland.
Kommentarer
Trackback
