maj 31, 2013. Hoppet och sångfesten. Estlandssvenskarna i huvudrollen!
Den 29 maj satte Galeasen "Hoppet" segel mot Stockholm och Kungliga Slottet. Beräknad ankomst 31 maj (I dag!!) och då lägger man till framför slottet. Sedan kommer "Hoppet" ligga vid Vasavarvet i ca en vecka innan hon sätter segel mot Hapsal för att inviga den estlandssvenska sångarfesten 8-9 juni.
Den estlandssvenska galeasen "Hoppet" ägs sedan 2011 av den estniska träbåtsföreningen Vikan. Hoppet byggdes i Spitham 1926-1927 och tjänade som lastfartyg i Finland. Efter ägarbyten i Sverige och Finland har hon nu alltså hittat hem till Estland igen. Hoppet är den enda bevarade skutan från de estlandssvenska båtbyggarna från tiden före Andra Världskriget.
Sedan urminnes tider har estlandssvenskarna seglat över Östersjön till Kungen i Sverige för att klaga. Ibland över behandlingen man utsattes av från markägarna, den balttyska och svenska adeln, ibland över behandlingen från Tyska Ordern eller Tsarryssland.
Denna tradition lever kvar och den 29 maj sätter Hoppet segel för resa mot Kungliga Slottet i Stockholm för att överlämna 2013 års klagobrev! Klagobrevet innehåller nu inte så många klagomål utan främst information om hur den svenska minoriteten i Estland har det och redogörelser från de olika estlandssvenska föreningarna.
Beräknad ankomst Stockholms Slott 31 maj. I dag!! "Hoppet" kommer sedan ligga till beskådning vid Vasavarvet i Stockholm i ca en vecka innan man seglar tillbaka i lagom tid till Estlandssvenska Sångarfesten 9 juni i Hapsal!
http://www.estlandssvenskarna.org
Den estlandssvenska Sångarfesten i Hapsal den 8-9 juni 2013
Cyrillus Kreek dirigerar sångafestens körsångare 1933. Den gamla borgen utgör fonden.
Förra gången det begav sig var den 2 juli 1933. Då hade esterna mött upp för sin tionde sångfest – laulupidu och estlandssvenskarna tog efter upplägget och ordande en egen fest med sång, folkdans och hemslöjd på slottsgården i Hapsal. Nu tar vi i festkommitén – Estlandssvenska kulturrådet och Aibolands museum - chansen och bjuder in till den andra estlandssvenska sångfesten 80 år senare den 9 juni 2013!
Festdagens mål och motto är samma som för 80 år sedan:
Den svenska allmänheten uppmanas att mangrannt deltaga i den svenska sommar- och sångafesten i Hapsal den 2 juli. Enligt vad man kan förstå, kommer deltagandet att bli livligt och även deltagare utifrån väntas. Måtte svenskarna samlas i ”enighetens” tecken, och måtte det alldagliga smågrälet glömmas för en stund! Måtte man även här i Svenskestland nu visa, att vi den 2 juli kunna sjunga svenskarna samman. Enighet ger styrka och för befrämjandet av den svenska saken äro vi i stor behov av enighet. (Kustbon 14 juni 1933.)
Efter den första sångfesten skrev man i Kustbon (12 juli 1933), att:
”Det visade sig nu, att den idé, som av fru Helga Blees lancerats att förena sången med hemslöjden och folkdansen till en kulturfest, var genialistiskt uttänkt. Djärv var den, i ty att sex månader tillbaka själva underlaget för en sångfest ännu saknades, nämligen sångkörerna. Men uppslaget gav stöten och vår lärarkår tog initiativet att skapa sångkörer å de orter, som saknade sådana, medan flitiga händer vid vävstolen och knyppeldynan förfärdigade alster av sin vackra konst. ”
Precis som då bjuder vi även den här gången in körer och orkestrar utifrån – från Sverige och Finland. Det är flera körer och orkestrar som börjar sin sommarsäsong med den estlandssvenska sångarfesten! Vi har även bjudit in folkdanser och folkmusiker från de estlandssvenska områden i Estland och unga musiker som är intresserade av det estlandssvenska kulturarvet.
Vi utgår från programmet från den förra sångarfesten och börjar dagen med en gudstjänst i domkyrkan. Därefter följer en parad genom staden som leder till slottsgården. Mellan sångerna som framförs av gemensamt av alla medverkande körer och orkestrar kommer de olika körerna dela med sig av sin egen repertoar och folkdanslag uppträda med estlandssvenska danser. Sångerna kommer klinga på både svenska och estniska!
http://www.estlandssvenskarna.org/Saangarfesten.php
I Haapsalu föddes Ants mormor, Babu och även Ilon Wikland. Det är en underbar stad att vandra i, den har kvar all charm med de gamla trähusen, som vi så väl känner igen från Ilon Wiklands bilder.