maj 6, 2013, det är skillnad på skolor och skolor.
Jag läste en artikel där en svensk lärare, Åke Hammarström, som flyttat till USA, jämför skolan i Sverige med den i USA. Men det jag ändå tyckte var mest intressant var när han jämförde den svenska och den estniska skolan.
Internationella PISA-studier visar att svenska skolor numera är lägre rankade än skolorna i USA, men även efter Norge och Estland. Finland, Singapore, Korea, och Kanada rankas högt. Sverige faller medan USA klättrar på världsrankningen. Som lärare i USA, men uppvuxen i det svenska skolsystemet, kan jag se flera anledningar till denna trend.
Sedan skriver han också om hur situationen är i klassrummen:
I USA har läraren auktoritet att utöva sitt yrke. Att en amerikansk lärare beslagtar en mobiltelefon, ber en elev att vara tyst under en lektion, ber eleven spotta ut tuggummit eller delar ut en kvarsittning till en elev kränker inte eleven utan upprätthåller skolans regler – med fullt stöd av rektor, kommun, och invånare. Amerikanska lärare har alltså auktoritet att hålla ordning och reda för att kunna undervisa. Lagarna stödjer lärarna.
Skoldagen startar med den berömda amerikanska patriotismen, patriotism som i Sverige bisarrt nog blivit förknippad med rasism och främlingsfientlighet.
Ja, verkligen. Patriotism är högerextremism i Sverige. Kanske måste man ha förlorat sitt land eller varit nära att göra det för att förstå vad det egna landet betyder i varje människas liv. Jag läste om när en estnisk soldat lämnade Estland i september 1944. Han stod och grät på fartygets däck, helt övertygad om att han aldrig skulle få se sitt fosterland igen. När en svensk lämnar sitt land då är det för nya spännande äventyr.
Skolorna har också karaktärsdragsutbildning. På min skola engageras eleverna under tio minuter i detta varje morgon. Våra karaktärsdrag är: Tillit, Respekt, Personansvar, Rättvisa, Omsorg, och Medborgarskap. Alla elever och vuxna förväntas uppträda på ett sätt som representerar dessa karaktärsdrag. När konflikter uppstår använder vi oss dessa karaktärsdrag för att diskutera situationen. Det ger oss en bas, en plattform för konstruktiva diskussioner oavsett religion, etnicitet eller kultur. Alla talar samma språk så det finns en röd tråd som håller ihop skolan, förenar och förankrar.
Det finns lärare i Sverige som glatt bryter mot skolans "trivselregler"/ordningsregler (gäller tuggummi, mössor, telefonsamtal under lektionen etc.) trots att man gemensamt beslutat om dem. Läraren förklarar: "Jag är inte bekväm med de reglerna" (typiskt ordval).
Det är alldeles för många barn som inte vet varför de går i skolan. Åtminstone borde läraren varje dag talöa om vad som ska hända under dagen och hur alla förväntas uppföra sig. Vi berättar inte för invandrarna hur vi lever i Sverige, och vi berättar inte för våra barn om varför de går i skolan eller att det finns en speciell glädje i att lära sig nya saker.
Kommentarer
Trackback
