.

En av det ryska kommunstiska partiets anhängare demonstrerar mot Putin i Moskva.

Mandatperiodens andra år ser ut att bli tungt för Rysslands president Vladimir Putin. Popularitetssiffrorna har sjunkit under de senaste månaderna och opinionsutvecklingen blir svår att vända.

– Vladimir Putin uppträdde tidigare som alla ryssars ledare men nu kan han inte längre axla den rollen eftersom de ryssar som följer med sin tid inte längre stöder honom, säger forskaren Maria Lipman vid Moskvas Carnagie-center.

Färska enkäter visar att ryssarna vill se någon annan än Putin som nästa president. Enligt forskningscentralen Levada stöder endast en knapp tredjedel av ryssarna Putin. I augusti var siffran fortfarande över 40 procent.

/.../

De hårda tagen mot folkrörelser har varit ett av huvuddragen under Putins tredje mandatperiod. Verksamhetsförutsättningarna för regeringsmotståndare har gjorts svårare genom lagar som påverkar folkrörelser och oppositionen.

Enligt Lipman för Rysslands ledning en systematisk kampanj mot Putins motståndare.

/.../

Den liberala oppositionspolitikern Ilja Jasjin tror att det blir fler demonstrationer i framtiden trots skrämselkampanjen mot oppositionen.

– De problem som oroat folk under de senaste åren har inte försvunnit. Till exempel är minskad demokrati, sociala problem och korruption fortfarande problem.

/.../

– Ju sjukare förföljelserna mot oppositionen blir nu desto intressantare blir tiden då aktivisterna friges från fängelset. Putins och hans närmaste krets kommer endast att bli mindre populära under de närmaste åren, säger politikforskaren Dmitrij Oresjin.

Problemet är att Putin kommer inte ge upp makten utan motstånd. Och för folken i Baltikum utgör detta naturligtvis en källa till oro. Ändå är det inget man pratar om. Alla är vana vid muntliga attacker från Moskva, och trots allt är de medlemmar av Nato. Men vad är det då Ryssland håller på med?

Ryssland är Estlands Nordkorea. Det är Ryssland som t.ex. hittat på att esterna är fascister för att, under sovjetockupationen, för ryssarna  själva kunna bortförklara det faktum att esterna hade en högre levnadsstandard och att de visste hur västvärlden såg ut, och att Moskva därmed ljög; esterna kunde ju se på finsk TV..

Huvudstadsbladet skriver också:

"Ryssland har svårt att definiera sin hotbild"

Finlands regering kanske dramatiserar upp hotet om Rysslands militära styrka, men man kan inte bortse från att upprustningen sker mot den ryska Europagränsen, säger en säkerhetspolitisk expert.

Finlands ex-ambassadör i Moskva René Nyberg  är upprörd för att regeringen fäster sig vid att Ryssland har beslutat att rusta upp och öka sina militära anslag. I själva verket är detta bara en deklaration, en rysk önskedröm. Samtidigt är det en omöjlighet eftersom den ryska vapenindustrin helt enkelt inte förmår producera så mycket och så toppmodern utrustning som landet skulle vilja ha för att kompensera för att trupperna minskar, menar Nyberg.

Tuomas Forsberg, professor i internationell politik vid Tammerfors universitet, ger Nyberg både rätt och fel. Han ser Nybergs uttalande som kritik av en rapport från Försvarshögskolans strategiska institution, som säger att Ryssland de facto har rustat upp vid sin västgräns.

– Visst är det konstigt. Ryssland hotas söderifrån av islamistiska terrorister, och i öster växer Kina sig allt starkare, men i sina säkerhetspolitiska tal förra året pratade president Vladimir Putin mest om hotbilden från väster och missilförsvaret, säger Forsberg till Hbl. /.../

– Nyberg har sagt det här förut. Jag håller med honom att det är lätt att dramatisera upp hotet ur vår synvinkel. Man borde inte dramatiserra så mycket, men det hör till det politiska spelet.

Så varför rustar Ryssland upp utmed sin västgräns om de största hoten finns i söder och öster, och de naturresurser som måste försvaras ligger i Sibirien, Tuomas Forsberg?

– Med tanke på Moskvas och Sankt Petersburgs geografiska läge måste en del av trupperna placeras där Ryssland har rustat upp.

Enligt Forsberg har Ryssland själv svårt att definiera sin faktiska hotbild. Det finns olika säkerhetspolitiska skolor i Ryssland, och den högsta politiska ledningen går och balanserar mellan flera olika intressen när resurserna inte räcker till för allt.

– I praktiken kan de inte medge att Nato eller USA inte skulle attackera Ryssland, säger Forsberg.

Och varför har Sveriges försvarsminister börjat prata om att försvaret ska få ökade resurser redan i höstbudgeten?