.

Jag hittade lite fakta om estlandssvenskarna på nätet från tidningen Skärgård:

• Den svenske fältherren Jacob De la Gardie innehade större delen av de estlandssvenska bygderna under 1600- talets förra hälft. • Under 1930-talet ägde Wallenbergsfären företaget Estniska oljeskiffer AB med säte i orten Sillamäe. Direktör var estlandssvensken Mathias Westerblom, ordförande i den estlandssvenska kulturföreningen Svenska Odlingens Vänner. Westerblom deporterades till Sibirien 1941 och avrättades senare; företaget bildade basen i den stora allsovjetiska upparbetningsanläggning för uran och plutonium som tillskapades med början 1946 och som är ett av dagens Estlands största miljöproblem. • Estlands folkbildning initierades på 1680-talet av den svenske prästsonen Bengt Gottfried Forselius, som i en ria vid prästgården i Kors socken startade den första folkskolan. Till sin hjälp i arbetet, bl.a med det lärarseminarium som startades i Dorpat, fick han två estlandssvenska bondsöner och elever från skolan i Kors, Uustalu Bengt från Vipall och Åmynde Thomas från St. Mats socken. • Gammalsvenskbyborna, som till större delen flyttade till Sverige från sin by i Ukraina, är från början estlandssvenskar från Dagö, vilka 1781 efter stridigheter med godsherren tvingades vandra till Rysslands nyerövrade besittningar i Ukraina.

• Det estlandssvenska museet finns i Hapsal, i hjärtat av de gamla svenskbygderna och med kärnbygderna Dagö, Ormsö och Nuckö inom synhåll. Här kan man se på utställningar om estlandssvenskarnas kultur och historia, vara med om estlandssvenskt båtbygge och handarbete, läsa om estrlandssvenskar i museets omfattande bibliotek eller köpa något estlandssvenskt i museets butik. Museet är öppet året runt. På somrarna är det ofta olika aktiviteter i anslutning till museet, ett estlandssvenskt bröllop spelas upp, en båttur i en estlandssvensk båt organiseras, en utflykt till någon av svenskbygderna organiseras. Aibolands Museum – Rannarootsi Muuseum, Sadama 31-32, 90502 Hapsal- Haapsalu, Estland. Tel +372 47 24111 www.aiboland.ee

• I Estland finns numera åter en svensk församling. Det är den gamla svenska kyrkan i Reval-Tallinn med anor i den grå medeltiden som återfått sin kyrka. Den har renoverats med hjälp av stora insatser från Sverige och har nu gudstjänster på svenska varje söndag. Kyrkan har också många andra verksamheter såsom konfirmandläger, ett aktivt musikliv och utställningar. Svenska St. Mikaels församling, Rüütli 9, 10130 Reval-Tallinn Tel. +372 644 1938www.svenskakyrkanitallinn.com

• Den estlandssvenska kulturföreningen Svenska Odlingens Vänner bildades i Estland 1909 för att ta till vara den svenska minoritetens intressen. Idag har föreningen sitt säte i Stockholm men har fortfarande till uppgift att främja estlandssvensk kultur. Här finns tidskriften Kustbons redaktion, ett arkiv med mycket bildmaterial och dokument om estlandssvenskarna, försäljning av olika skrifter och öppet hus på onsdagar. Kulturföreningen Svenska Odlingens Vänner, Roslagsgatan 57, 113 54 Stockholm Tel + 46 (0)8 612 75 99 www.estlandssvenskarna.org

• Under 1990-talet, när det blev klart att det skulle gå att återvända till de gamla bygderna bildade i stort sett alla estlandssvenskar egna hembygdsföreningar för i stort sett alla områden. Således finns det en förening för Nuckö socken (Rickul-Nuckö hembygdsförening), en för Ormsö, en för Rågöarna, en för Nargö, en för Odensholm och en för Runö. Hembygdsföreningarna har sysslat mycket med markåterlämnandefrågor men tar också ett kulturellt ansvar för respektive bygd. De estlandssvenska hembygdsföreningarna kan kontaktas via Svenska Odlingens Vänners sekretariat. De största, Rickul-Nuckö och Ormsö hembygdsföreningar har egna hemsidor. Till de estlandssvenska hembygdsföreningarna bör också föreningen Gammalsvenskbyborna med säte på Gotland räknas. De vårdar sitt speciella kulturarv och har ett eget museum i Roma, men samarbetar också med de andra föreningarna.