okt 31, 2013. Johan Hammerman från Ormsö.
I den senaste tidningen Kustbon om estlandssvenskarna finns flera intressanta artiklar.
Vet ni förresten att föreningen Svenska Odlingens (i betydelsens Kulturens) Vänner SOV, har en förening med Sverige som bas, och i Estland finns en annan förening med samma namn. Vi är medlemmar i båda. Den estniska föreningen uttalar tydligt att den även tar emot ester och svenskar från Sverige som intresserar sig för estlandssvenskarna.
Ormsö kyrkokrönika.
Så till artikeln:
Johan Hammerman besökte Ormsö för första gången i juli 1989 sedan kriget. Man kan bara föreställa sig hur det kändes.
I kusinens gård bor en estnisk familj, som flyttade in året innan. Där hälsas de välkomna och bjuds på kaffe.
Kyrkogården med de gamla svenskkorsen.
.
Till sin förvåning märker Johan att han kan sin estniska trots att han inte talat språket sedan flykten 1944. Han går över till sin gård, som han hört, inte ska finnas kvar. Och mycket riktigt, det enda som finns kvar från hans hem är krusbärsbuskarna. Släkten hade bott i byn i flera århundraden.
I byn var allt slybeväxt. Många husgrunderna var ruiner, åkrarna användes inte och bara i några få hus bodde någon.
En av de boende i byn var Oscar Friberg, en barndomsvän till Johan. De hade varit inkallade tillsammans, hamnat i fångläger och Oscar hade lyckats ta sig hem, medan Johan flytt till Sverige.
Oscars största sorg var inte att han blivit kvar utan att han inte fick använda någon båt. När han ska lägga ut nät måste han gå ut i vattnet.
Johan kallades in i ryska armen 1941, och sedan var han krigsfånge hos tyskarna. När han skulle lotsa in tyska militärbåtar, ett specialuppdrag, då lyckades han fly från sina vakter. Alla båtar på Ormsö var beslagtagna av tyskarna, därför byggdes en helt ny båt så att Johan tillsammans med 17 andra öbor lyckades fly. Först till Hangö och sedan därifrån till Stockholm.
I Sverige byggde han sitt eget snickeri, gifte sig och fick barn.
När han kom till Ormsö 1989 arbetades det på en renovering av Ormsö kyrka. Johan tittade på byggarnas redskap. Det var desamma han använt innan han flydde!
Nu till något fantastiskt. Kyrkans predikstol hade flyktingar tagit med sig på sin flyktbåt och den hade tagits om hand på ett museum i Stockholm. Nu gjorde Johan en exakt kopia av predikstolen. Sommaren 1990 fraktades kopian i delar till Ormsö.
Den 28 juli 1990 var det högtidlig invigning av den renoverade kyrkan, och predikstolen var på sin plats.
Nu är Johan död. Varje sommar gjorde han besök på sin ö. Och hans predikstol står där nu och långt in i framtiden.
Predikstolen.
Kommentarer
Trackback
