.

Estlands budgetstrategi för 2014 - 2017 går mot fortsatt försiktighet och siktar mot kommande budgetöverskott och återställande av de reserver som minskat under den tidigare krisen, säger finansministern.

Trots att utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, hälsa och utbildning kommer att öka, och trots att skattetrycket sänks till nivån före krisen - bland annat planeras en sänkning av inkomstbeskattningen till 20% år 2015 - räknar den estniska regeringen med en fortsatt tillväxt i skatteintäkter till följd av ökningar i skatteinbetalningarna och avkastning från externa medel.

För den kommande 2014 - 2020 års EU-budgetperioden planerar Estland att använda 3,18 miljarder € av EU-medel för att finansiera fem rikstäckande mål.

• Planen är att fördela 755.000.000 € för att utveckla en konkurrenskraftig ekonomisk miljö, 438 miljoner€ för förnyelse av utbildningssystemet, 553 miljoner € för att utveckla arbetsmarknaden och öka den sociala tryggheten, 600 miljoner € för att utveckla trafiken, 666 miljoner € till att främja en ren och varierad natur, och 173 miljoner € för att öka administrativ kapacitet säger finansminister Jürgen Ligi.

Dock måste Estland överväga effekterna när landet skiftar från att vara en av EU: s stödmottagare till att bli bidragsgivare, sade ministern i den estniska dagstidningen Postimees i våras.

"Enkel matematik visar att utan EU-bidrag finns i vår budget endast ca 6% för att stödja nya initiativ. Lyckligtvis, har vi minst sju år på oss att anpassa oss till den nya situationen ", avslutade Ligi.

-----

 I en annan artikel i Fokus berättar Sofia Joons, Estnisk-svenska kulturrådets ordförande, om estlandssvenskarnas ställning och kultur i Estland.

Vad vi aldrig tänker på, det är nog att den estnisksvenska kulturen inte är helt homogen. Svenskarna kom under olika tider och från olika platser i Sverige. Dialekterna skiljer sig från varandra. 

Sofia Joons vill också att estlandssvenskar och sverigeester ska samrbeta mer. Hon föddes själv i Sverige av estlands-svenska föräldrar. Som vuxen flyttade hon till det fria Estland och studerade estnisk kultur, språk och historia. Nu när hon har en son vill hon förmedla den gamla kulturen till honom. 

1992 återinförde Estland den speciella lagstiftningen för landets minoriteter, som  härrör från 1925. Och 2007 fick den svenska minoriteten sin egen kulturförvaltning med det estnisk-svenska kulturrådet ( Kulturrådet för den svenska minoriteten i Estland / Rootsi Vähemusrahvuse Kultuurinõukogu Eestis ) under Kulturdepartementet. 

Idag arbetar rådet för att återupprätta och stärka den estnisk-svenska kulturen genom att stödja initiativ för att bevara det svenska språket och dess dialekter som talas i Estland liksom traditionell folkmusik, dans, hantverk och estnisk-svenska kulturella seder.

I ett framtida perspektiv , tycker jag inte att det är svårt att föreställa sig de estnisk-svenska och svensk-estniska samhällen som två separata plattformar. Båda är lika genom att de består av personer som har dubbel kulturell identitet och som har sin kunskap om de båda kulturerna utifrån sina egna upplevelser.

Sedan ett par år tillbaka har vi organiserat Svenskdagen och i år ägde den rum i Haapsalu i samband med den estnisk-svenska sång-och dansfestivalen den 8 och 9 juni .

Dessutom stöder rådet organisationer, skolor och museer som arbetar med bevarandet och utvecklingen av det estnisk-svenska kulturarvet i Estland. 
På en makronivå kan det hela tyckasa enkelt och det är också lätt att inse värdet av dessa kulturplattformar ! Men i verkligheten är det svårt att inkludera personer som har antagit en ny kultur, den svenska eller den estniska, i dessa plattformar.

Jag hör nog själv till dem som är mittimellan. Jag tycker det är jätteintressant med den speciella kulturen som finns på de estnisk-svenska områdena. Jag är intresserad av all historia som finns gömd där borta. Men jag är också intresserad av den estniska kulturen och den historien. Estland är ett fantastiskt land. Det inryms så många, så otroligt många stora historiska händelser i detta lilla land. De har upplevt så mycket som vi i Sverige aldrig varit med om. Vi har levt i ett land där vi sällan sett främmande soldater. Våra lador har inte tömts av främmande herrar för att deras folk ska få något att äta. Vi har aldrig tvingats att lära oss något annat språk. När det gäller kultur i Sverige är det knepigare, eftersom det finns tongivande människor i vår nutid som tror att vi inte har någon speciell kultur. Kanske måste vi åka till Aibolands museum och vara med om en kulturpresentation för att förstå att vi trots allt har en egen kultur. Eller besök ett finlandssvenskt museum. Eller varför inte ett svenskt museum, eller varför inte Nordiska muséet eller Skansen, Biologiska muséet, Sjöhistoriaka muséet eller Skärgårdsmuséet i Stavsnäs. Svenska kulturmuséer finns över hela landet. Jag lovar att ni kommer hitta den svenska kulturen.