.

 

 

 

I dag har jag läst Finlands-svenska Huvudstadsbladet.

 

Oron är stor i Estland: Kan Vladimir Putin kasta sina hungriga blickar på landet? HBL besöker Narva på gränsen till Ryssland där Putins annektering av Krim väcker känslor och rädslor – men också får förståelse.

De är glada över att Ryssland har återfått Krimhalvön – mark som de anser tillhör landet.

Men för egen del vill pensionärerna Tatjana och Ivan ha det som det är: Narva ska tillhöra Estland.

/.../ Över en fjärdedel av invånarna i Estland är ryssar och här i Narva är andelen ännu större. Ryssarna utgör hela 82 och esterna 4 procent av invånarna.

Och det har kokat förr. 1993 fanns det planer lokalt på att Narva och grannstaden Sillamäe skulle frigöras från Estland. I en folkomröstning fick förslaget ändå inte tillräckligt stöd, men det hann hetta till ordentligt med regeringen i Tallinn.

Tatjana och Ivan flyttade till Narva under sovjettiden, (Det var så det gick till. Särskilt när det var känsliga arbeten som skulle utföras. Då var esterna inte betrodda, utan flyttades ut ur stan istället. som så många andra. Hon fick jobb 1974 på den numera nedlagda enorma textilfabriken Krenholm. Han kom 1989 och arbetade inom den hemliga militärindustrin i staden – byggnader som i dag till största delen står tomma.

De kan enbart ryska och det var först i slutet av yrkeslivet som en potentiell arbetsgivare krävde kunskaper i estniska av Ivan. Följaktligen fick han inte jobbet utan gick i pension tidigare än han velat.

Livet har varit bra, säger Tatjana och Ivan, men de har också utrett möjligheterna att flytta tillbaka till Ryssland. Visumtvånget gör nämligen att deras barnbarn som bor på den ryska sidan inte kan vara hos dem så mycket som de skulle önska. Men som det är nu stannar de kvar.

Skulle ni vilja att Narva var en del av Ryssland i stället?

– Nej, svarar Tatjana.

– Vi älskar både Ryssland och Estland.

Naturligtvis är många oroade av händelserna i Ukraina, de har minnen från den långa ockupationen som nu kommer tillbaka.

/.../

– Det gör inte gott för integrationen av ryssarna i det estniska samhället.

 

/.../ Största delen av husen i Narva är byggda under 1950–1970-talen då arbetskraft flyttade hit rån övriga Sovjet. Mestadels är det blekgråa bostadshus uppförda under president Chrusjtjovs tid och färggranna Stalinbyggnader som krydda. Narva var före andra världskriget en svensk barrockstad ritad av Erik Dahlberg och bombades sönder av de röda. Dessutom: Chrustjev var inte president, han var partisekreterare.

/.../

– Jag är väldigt rädd för Ryssland som sände trupper till Ukraina. Det kan även hända oss. Ryssland är så oförutsägbart, säger Tatjana Asjichmina, student i Narva med ryska som modersmål.och tycker att omvärldens sanktioner borde vara tuffare.

Inga Palu, också student, säger att hennes släkt är delad i sina åsikter men hennes uppfattning är att Krimborna själva är nöjda. Men Narva ska höra till Estland, tycker hon.

– Jag kommer kanske aldrig att bli en del av den äkta estniska kulturen men det är ändå bra att leva här, jämfört med en liten rysk stad där levnadsstandarden är låg.

Drömmen är ändå att flytta bort. Asjichmina vill till Japan, Palu vidare ut i Europa så fort hennes ekonomi medger.

/.../Läraren Ene Kurme  är född i Narva men arbetade länge på annan ort i Estland. Tillbaka flyttade hon för att komma närmare sina föräldrar då landet blev självständigt.

– Under sovjettiden var attityden mot ester aggressiv i Narva. OBS! Det är skönt när det sägs, även om inte många i väst förstår det. Esterna har skickligt assimilerat så många ryssar som möjligt. D.v.s. de som själva vill bli assimilerade. Esterna behandlades som de svarta i Sydafrika tidigare behandlades.

/.../ Har händelserna i Ukraina påverkat läget mellan språkgrupperna i staden? Finns det spänningar?

– Nej, absolut inte, svarar borgmästaren Eduard East,  Vi vill inte dra några paralleller till de händelserna. Det kan till och med upplevas som sårande att man gör sådana jämförelser och frågar sig om samma kunde hända här. Jag tänker på när jag hörde att i Rwanda talar man inte längre om folkgrupperna hutuer och tutsier, alla är rwandier numera. Bra initiativ. Men säkert inte genomförbart i Estland så länge Kreml beter sig som de gör.

Eduard East säger att varje språk också har sin kultur och sin syn på händelserna. Men att de flesta talar ryska betyder enligt honom inte att de stöder de åsikter som Moskva för fram genom de ryska medierna, som ofta är den enda informationskällan eftersom Estland saknar egen tv på ryska. Det är fel! Estnisk TV har nyhets- och underhållningsprogram på ryska, problemet är att den rysktalande befolkningen helst ser på rysk TV i alla fall.

Utmaningarna i Estlands tredje största stad gäller främst ekonomin, menar han. Det finns inte tillräckligt med jobb vilket gör att unga flyttar bort. Från att ha varit en utpräglad tung industristad försöker Narva i stället locka små och medelstora företag. Vilket just nu försvåras av oron för vad Ryssland ska göra.

Den svaga rubeln är en fördel för de estniska företag som kan handla råvaror i Ryssland, men omvänt påverkar den de ryska turisternas köpkraft och investerarna. /.../

Sergej Toloknov hör till de trehundra till fyrahundra Narvabor som dagligen går till Ivangorod för att arbeta för den koreanska biltillverkaren Hyundai. Han bara går över bron. Det är så nära. När vi besökte Narva 1992 gick ungdomarna i gymnasiet i Ivangorod. Nu finns det ett gymnasium i Narva.

– Lönen är för dålig men det finns inga jobb i Narva för mig.

Med ryskt pass är det enkelt att röra sig över gränsen men det verkar inte heller vara särskilt svårt att få visum.

Han tycker att det är bra att Putin "skyddar gränserna och medborgare utanför Ryssland" men är nöjd med att vara ryss i Narva.

– Skillnaden mot Ukraina är att den ekonomiska situationen är så mycket bättre här hos oss än där. Det finns inget behov för oss att vilja höra till Ryssland.

Som tur var gick Estland snabbt in i EU och Nato. I dag hade det varit problem annars. Estland hade varit ett land att lätt inta, och det var precis vad kloka ester visste.

Professor Kasekamp säger:

– Putin talar om att skydda ryssar också i andra länder, och senare har han talat också om ryskspråkiga. Det kopplar händelserna i Ukraina till oss.

Vad den ryske presidenten har för planer vet ingen annan än han själv, menar Kasekamp.

Han tror ändå inte att Estland är nästa i tur, men frågar sig vad som händer om Ryssland går in i östra Ukraina eller Transnistrien. En process kan sättas i gång som i ett skede når Estland.

– Det är den stora rädslan hos oss i Estland just nu.

Natomedlemskapet ger trygghet, men samtidigt säger han att många estländare inte vågar lita på att de stora faktiskt ställer upp om det verkligen gäller.

Medlemskapet i EU och euroområdet är viktigt. Det gör enligt And­res Kasekamp att levnadsstandarden generellt är högre i Estland än på andra sidan gränsen.

Därför tror han inte att Narvaborna och invånarna i östra Estland har ett intresse av att mobilisera sig för att kräva en anslutning till Ryssland – trots den höga andelen ryssar i området och trots att många upplever sig diskriminerade i Estland. Att ryssarna tror sig diskriminerade beror på den ryska TV:n där de varje dag får höra att de behandlas illa av esterna. Många ryssar vet att Kreml egentligen inte bryr sig om människorna, de vill återupprätta det "historiska Ryssland", dvs. åter få kontroll över sina kolonier. Det kan vara bra att veta att före 1940 fanns det knappt några ryssar i Baltikum. Det som Sovjet utsatte Baltikum för är ren och skär kolonialpolitik.

– Även om folk kanske anser att annekteringen av Krim var berättigad betyder det inte att de anser att samma ska hända hos dem.

-----

Nu märks också effekterna av EU:s sanktioner mot Ryssland. Hbl skriver i dag om en ryss som inte får resa till Norge.

EU:s och Norges sanktioner mot Ryssland gör att den ryske tv-kändisen Dmitrij Kiseljov nekas inresa i Norge. Därmed går han miste om den planerade semestern med familjen i Gjesvær.

Han berättar om den inställda semestern i en längre intervju med ryska Izvestia.

Kiseljov utnämndes förra året av president Vladimir Putin till att leda den nya statliga ryska nyhetsbyrån.

– Som en 100-procentig Norge-vän drabbas jag av norska sanktioner vars mål är att hindra yttrandefriheten. Snyggt! Jag tycker inte det är särskilt genomtänkt, säger Kiseljov, som läst norska på universitetet i Leningrad och talar språket flytande.