.

Det blev en jättefin dag för oss. Det var Böndernas familjedag. Jag hade inga speciella förväntningar utom att jag tyckte det skulle bli roligt att se bondgårdarna inifrån. 

Först besökte vi en gård där man satsar på får. Det var en man från England och hans estniska hustru som drev den. Hon hade bott några år i England där hon träffade honom, men längtade hem och de flyttade. Nu trivs de båda fantastiskt bra. Bostadshuset är helrenoverat och modernt. Flera olika mindre hus finns på gården. Ett som de höll på att klä med timmer, och med det rätta gamla taket. Det blir jättefint. Han bygger och sköter lammen, hon tar hand om ullen och stickar vackra saker av den. 

I ett uterum såg jag några verkligt fina tavlor på väggarna gjorda av ull, och kände att jag vill också....

 

Sedan for vi till smeden. Det var också verkligen roligt. Det var han som satt i sidvagnen när Indreks pappa Koit körde motorcykeln. De tävlade för 15-20 år sedan. Vi fick mycket att prata om. Han har byggt sitt fantastiskt fina bostadshus, renoverat ladan till en smedja, byggt ett lekhus till barnen på en kulle. Jag var helt begeistrad. Vilken miljö! 

Han gjorde en liten slant till oss, och vi pratade om vad han skulle kunna göra till vårt hus, ett smitt årtal t.ex.

 

Döttrarna hade bakat kaffebröd och vi köpte oss varsitt rån. Gott. Han försörjer familjen på beställningsarbeten och har gjort många trappräcken.

 

På nästa gård träffade vi en setukvinna som gift sig och flyttat hit. Hon odlade ekologiska grönsaker. Löken var odlad på gammelryssarnas vis, men vi fick ju lära oss när vi var där, att det får inte kallas Peipsi-lökar om de odlas någon annanstans. Där köpte vi gul lök och vitlök. Där var det också barnen som stod vid kassan. Hela familjen var engagerad på alla gårdarna. 

 

Den mest populära gården var Kaarli. Där har vi varit tidigare eftersom den ägs av en släkting till Hannos mamma. Han började med att varje år ha vernissage på träskulpturer gjorda av folk från trakten. De stod sedan utställda på hans tomt ett år.

Sedan började han med egen försäljning av sädesprodukter. Men nu har dottern tagit över driften och den är helt moderniserad och mycket praktiskt uppbyggd. Där finns en kvarn där man mal mjöl med olika grovhet av alla sädesslag. Det finns inte bara vetemjöl och grahamsmjöl av vete t.ex. Nej, det är tre olika grovlekar på mjölet. Där finns också linfröolja och linfrömjöl, som jag numera använder i bakningen.

På ladans övervåning finns bageriet där Kadri bakar olika sorters matbröd och speltkakor.

Vi passade på att dricka kaffe och äta gårdens grova små rågbröd med kryddsmör och till efterrätt varsin bärmuffins. 

 

Sedan blev det Kai som fick besök av oss. Henne har vi varit hos på midsommarfirande några gånger, och så träffas vi på bondetorget på veckosluten där hon ofta står och säljer. Hon och hennes man har en gård med många höns, två mjölkkor och ett tio-tal biffkor. Vi fick lära oss att man inte mjölkar biffkorna eftersopm kalövarna diar dem. Två bifftjurar såg vi. De var stora och feta. De väger över ett ton, berättade Kai. 

 

Alla hade ekologiska produkter. Kais ägg kontrolleras regelbundet av kommunen liksom mjölken. Förresten fick vi se hur man kärnade smör förr i tiden och hur man gör det nu med en elektrisk apparat. Mjölken separeras och ställs in i ett stort kylskåp innan den skickas vidare. 

 

 

Alla människor var så genomtrevliga. Vi har skrattat och skojat hela dan.

Det är en särskild känsla när man träffar alla dessa glada och avspända människor, och tänker på hur alla mådde för 25 år sedan. Då kunde de inte slappna av, utan såg sig omkring först för att se om de skulle våga säga något.

 

Jag trivs så bra här. Jag är glad att vi har ett hem i det här landet med de här trevliga människorna omkring oss. 

 

På vårt balkongräcke har några svalungar suttit och kvittrat några dagar. En förälder kommer då och då med något ätbart till dem.