feb 23, 2014 Vem är nazist/fascist?

En ledare i DN i dag.

Det nordkoreanska ledargarnityret, med Kim Jong Un i spetsen, är vår tids nazister. Åsikten är inte banalt polemisk, den framförs av ordföranden för den FN-kommission som nyligen lade fram en tung och detaljerad rapport om landet.

Den långa, vindlande texten tar upp koncentrationsläger och systematisk tortyr. Mödrar som tvingas döda sina nyfödda barn, fångar som behandlas som djur. Hundratusentals människor fängslade för sina politiska åsikter – eller misstänkta åsikter. Barn och till och med barnbarn som straffas för vad någon gjort – eller misstänks ha gjort.

Kidnappningar av utländska medborgare, däribland barn. Sexuella övergrepp och sida upp och sida ner av bestialiska sätt att plåga andra människor. Brott mot mänskligheten som alltså i en FN-rapport närmast jämställs med nazisternas.

 I den här vackra staden kan väl inte människor lida av fattigdom? Eller...

 Vad ska man säga? Nazism (och fascism) har fått en ny betydelse. Det används när man behöver ett attryck för det värsta man kan tänka sig. Det är inte längre en ideologi. Det märkliga i just den här artikeln är att den handlar om Nordkorea. Vi vet ju alla att Nordkorea är en kommunistisk stat. Och vi som vet vad det innebär, vi vet att där finns ingen humanism. Där får människor dö i miljontals utan att någon (eller i varje fall inte så många) reagerar. Allt som tas som exempel här, skulle också kunna skrivas om Sovjet. Det intressanta man kan se i t.ex. Estland och utvecklingen efter sovjetåren, det är hur man tänker på invånarna, deras säkerhet, och vardag. Hela infrastrukturen har moderniserats. Vägsystemet blir allt säkrare med skyddssystem som vi i vårt land inte ens tänker på att det finns där. Sjukhusen upprustas. Moderna maskiner köps in. Alla får vård vid behov. I Sovjet användes ofta alternativa metoder och alternativ medicin eftersom inte alla hade tillgång till apoteksmedicin. Den var avsedd för “vissa”. Jag har sett koppning. Ants blev ordinerad blåbär för sina magbesvär etc. etc.

Att grymheten var svår under stalinåren har jag också tidigare berättat om; hur människor sköts på gatan för att de råkade säga något olämpligt, eller för att de hade haft fel yrke under frihetstiden.

Ett bra sätt att ta död på deporeterade, svältande människor i Sibirien var att ge dem salt fisk att äta. Efter en vecka var de döda. Ville man att de skulle dö direkt, då satte man dem på bilflaket i den kalla sibiriennatten utan ytterkläder och körde runt dem till det bittra slutet. Sedan var det bara att hämta nya passagerare.

Floden Neva utanför Leningrad var rödfärgad. Då skaffade man fram propellrar som svepte runt vattnet, och färgen tunnades ut.

Det finns så många sätt att ta livet av folk, och i Sovjet var de skickliga på det. Så även i Kina och andra kommunistländer. Att Kina inte agerar i det här fallet kan ju bero på, att det slår mot dem själva.

Vet man inte det på DN? Då tycker jag att de ska läsa på.

”När propagandadrevet mot Nordkorea går är det svårt att värja sig”, skriver Proletären. Ändå är det just vad omvärlden gör sedan decennier – värjer sig mot fakta och vänder blicken åt annat håll. Men i fallet Nordkorea är det omöjligt att säga att vi inget visste. FN-rapporten har bekräftat ett lidande som är obeskrivligt och obegripligt och som pågår nu, i vår tid.

Proletären låter som en kommunistisk tidning. De kan väl inte försvara nazister? Visst är det konstigt. Är proletärerna också nazister? Eller?

Ska  vi vattna ur begreppen så som det görs i dag? Ska alla grymheter kallas nazistiska/fascistiska? Är kommissionens medlemmar så okunniga? Är alla mediamänniskor kommunister? Ska vi sprida lögner? Ska vi tiga om sanningen? Vad vill vi att människor ska veta om vår historia?

Det är min fråga.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0