.

 

Jag hittade en så fin broschyr som handlar om Estland och Sverige. Det är Mert Kubu som skivit den. NE skriver om honom bl.a.: Kubu, Mert, född 1933, journalist, med inriktning på främst bostads- och kommunalpolitik, medarbetare i Dagens Nyheter 1960–98.

Jag har saxat två artiklar som jag tycker är lite speciella. Den första är från 1992:

Kungaparet i Tartu

 

 Rådhusplatsen, desto tätare var åskådarleden. Skolorna hade stängt. Barnen stod i första ledet och vinkade med blågula miniflaggor. Halva stan, kanske 50 000 människor, hade vän- tat i timmar.

Det svenska kungaparet har knappast någonsin mött en så stor och entusiastisk publik som torsdagen den 23 april 1992 i Tartu. Under skynket på Kungens plats bakom universitetets huvudbyggnad väntade den nyskapade 300 kilo tunga bronsstatyn av Gustav II Adolf, universitetets grundare. Den ursprungliga statyn från 1930-talet hade rivits ner och förstörts under Stalinåren. Som tur var fanns de gamla gjutformarna bevarade i Sverige.

En ny staty kunde gjutas i Tallinn. Problemet var bara huruvida arrangörerna i Tartu skulle våga montera upp den nya statyn innan den svenske kungen anlände. Det var under de första oroliga åren efter Estlands befrielse från sovjetväldet. Att sälja stulen metall var lukrativt. Dagarna innan hade metalltjuvar stulit luftkabeln till en trådbusslinje i Tallinn på en kilometer lång sträcka. I Tartu hade en 700 kilo tung staty försvunnit från sin sockel. Hemvärnsmännen hade därför stått på vakt vid Gustav II Adolf, så ingen under natten skulle stjäla bronsgubben.

 Det svenska kungaparet kom. De under 50 år förbjudna studentföreningarna paraderade med sina fanor. Barnen sjöng. Nationalsångerna spelades. Kungen talade. Täckelset föll. Gustav II Adolf återuppstod. Folket jublade. Det var en minnesvärd dag i Tartus historia.

Detta hände efter inte ens ett år av frihet. Det är självklart att det var roligt!

 

I Tartu finns det gamla universitetet.

Universitetet i Tartu var på sin tid Sveriges andra universitet. Det öppnades efter Uppsala (1477), men före Lund (1668). Kung Gustav II Adolf hade beordrat sin forne lärare, generalguvernören i Riga, förre kanslern för Uppsala universitet Johan Skytte att planera för ett universitet i Tartu. Skytte startade 1630 ett gymnasium i Tartu som sedan blev grunden till det nya universitetet. Den 15 oktober 1632 invigdes universitetet med en högtidlig ceremoni.

Kungen själv var upptagen av det 30-åriga kriget och hann aldrig komma till Tartu. Han föll i dimman vid Lützen, bara några veckor efter invigningen. Det första universitetet i Tartu hyrde lokaler i ett hus som låg på baksidan av nuvarande huvudbyggnaden som uppfördes åren 1803–09.

Den förste student som skrevs in vid universitetet hette Bengt Baaz och kom från Småland. Han skulle senare bli Karl X Gustavs lärare. Till universitetets förste rector magnificus utnämndes Johan Skyttes blott 19-årige son Jakob. Det var en mycket märklig utnämning då unge Jakob Skytte, samtidigt som han i egenskap av rektor höll installationstalet och hälsade de lärda professorerna välkomna, själv skrevs in som student vid universitetet.

Universitetet hade fyra fakulteter. Eleverna var som regel 14–17 år. Bland studenterna fanns många svenskar, finländare och tyskar, men under de första åren ytterst få ester.

Mot slutet av 1630-talet var cirka 170 studenter inskrivna i Tartu. 1651 hade antalet ökat till 711. Samtidigt fanns vid Uppsala universitet 844 studenter.

Skoj med lite historia. 19-årig univ ersitetsrektor som utan egen examen! 

Här är hela dokumentet: http://www.swedenabroad.com/ImageVaultFiles/id_2248/cf_52/Estland.PDF