.

Varför berättade jag om de eländiga levnadsförhållandena för fattiga pensionärer i Simuna? Jo, för att ni ska förstå hur eländigt det var under sovjetåren. Hur allt gjordes och byggdes utan större kunskap. De som kunde var eliminerade. Vi påminns om det åter och åter när vi reser omkring i landet.

När vi istället ser renoverade fastigheter blir vi tacksamma över förändringarna. De nya levnadsförhållandena är europeiska, liksom esterna är européer.

1939 var de flesta byggnader i gott skick, beboeliga. Lanthandeln fylld med varor. Maskiner fanns i bondgårdarna. Precis som i Norden.

I Sverige fick vi behålla vår standard trots kriget, men i Estland förlorade de allt. Ett folk med helt andra livsförrhållanden tog makten i landet. Människorna där var vana vid en helt annan standard än den som fanns i Estland. I Moskva hade de stora problem att inte bli anklagade för lögn när soldaterna kom till Estland och såg de enorma skillnaderna. Det var ju bara 20 år sedan Estland befriats från Ryssland. De första soldaterna fick inte komma tullbaka till sina hem i Ryssland. De skickades till Gulag eller försvann på andra sätt.

Under det första året brändes skogsjordbruk. Maskiner och boskap forslades till Ryssland. Människorna deporterades, arkebuserades, eller fick fortsätta sina liv med i många fall främmande människor i sina hem.

Tyskarna gav hopp om frihet, men det kom på skam.

Ryssarna återvände och misären fortsatte och förvärrades. Den svenske kommunistledaren Hilding Hagberg hade en helt annan uppfattning. Den sovjetiska propagandan lyckades med sina lögner. Att det goda livet levdes i Sovjet är en av världens värsta lögner, och fortfarande finns det människor som tror på den historien. Det spelar ingen roll vad de som levde i Unionen säger.

Jag minns när jag läste en bok på 1960-talet om att "när människorna äger allt tillsammans, då är alla rädda om det." Jag försäkrar er, att det är helt fel. Ett allvarligt missförstånd. Såg ni inte förfallet i de forna sovjetrepublikerna 1991? Allt var så illa byggt att det började förfalla innan byggnadenb var färdig. "Kom till baka om två år, då har förfallet satt i gång", sa vice stadsarkitekten till oss i Tallinn 1978. Gamla Stan rustades upp inför seglings-OS 1980, men det gjordes på sovjetvis. "Veneverk" kallas det här. Ungefär: ryssslarv.

 

Ja, landet var helt förstört om man jämför med hur det såg ut 1939. Men jag har respekt för att esterna själva inte såg det på samma sätt, de ester som inte sett skillnaden. De som inte visste, eftersom det var bokstavligt livsfarligt att berätta om den tiden för sina barn.

 

Det är i minnena från de svåra tiden vi kan se förfallet som återstår fortfarande efter nästan 25 år av frihet. Hur lång tid tar det att bygga upp ett land från grunden? Vad kostar det?

Ingen, ingen ska få tvinga något av våra länder att byta till en främmande kultur, att allt tas ifrån oss för att andra ska få, men vi ska själva svälta. Som det var i Ukraina när miljontals människor svalt därför att allt de producerade skulle skickas till Moskva. Aldrig!!