.

Andrus Ansip, förre estniske statsministern, ni vet. Han är den europé som suttiut längst på den posten.

Nu är han vald, och det var fantastiskt att höra EU-kommissionens medlemmars omdöme om honom och Estland. “Estland är det land som kommit längst när det gäller datautvecklingen” sa någon t.ex.

Vi vet ju så väl hur de sovjetiska staterna skulle hållas utanför alla nya forskningar i Väst. Allt var gammalt och omodernt i Estland när vi kom hit 1991. Aldrig glömnmer jag varuhuset Kaubamaja i Tallinn 1978. Varorna var som från vårt 1950-tal.

Men esterna har tagit igen det mesta nu. De ligger i framkant när det gäller datorer och internet. Det är fantastiskt.

De ryska turister som kommer hit kan inte annat än förvånas över det stora upprustningen när det gäller all infrastruktur. Och så var det även 1940 efter 20 år av frihet. Ryssarna hade problem. De tvingade till sig områden för sina soldater i Estland. Problemet var, att när soldaterna skulle återvända kunde de inte få träffa andra ryssar. Man sa ju i Sovjeunionen att esterna levde i stor misär, värre än ryssarna, som “hade det bäst i världen”. När man skickade proviant och annat till tyskarna under den första delen av kriget skrev man på en del vagnar: mat till de svältande i Estland!

Vi har ju nu alla lärt oss att sanning har flera betydelser. I Ryssland har det ordet en helt annan mening än vår. En aktad ledare säger en sanning med eftertryck ena dagen och sedan motsatsen med samma eftertryck den andra. Och det är tradition. “Ge folket vad det vill ha!” Ftågan är bara om de vet vad folket vill höra i dag. Världen är förändrad genom Internet, Vladimir.