Sep 22, 2014, dagen för massflykten från Estland.
Den 22 september, dagen för massflykten från Estland.
Förhållandet mella rysktalande i Estland och ester är mer komplicerat än att det handlar om vanlig immigration. Vi måste förstå det.
I dag kan vi i Postimees läsa om två viktiga saker som gör att missförhållanden accentueras.
Först
Ett bevis för att de rysktalande i Estland inte ser esterna som sina vänner är, att de firat årsdagen av Sovjets invasion i Estland den 22 september 1944.
Jag måste fråga en gång till: skulle vi kunna tänka oss något liknande i de tidigare nazistockuperde staterna? Skulle någon tillåta att tyskar i Paris firade sin ockupation av landet? Kan någon då förklara, så att jag förstår, varför detta ska få ske i Tallinn, och dessutom anses vara deras självklara rättighet. Om esterna skulle protestera är det de som skuldbeläggs. Jag kan inte förstå!!!
Se bilder från högtidligheten på Krigskyrkogården i Tallinn i morse där även den ryske ambassadören i Tallinn deltog.
Nummer två:
Medan ryska trupper fortfarande var kvar i Estland (de lämnade inte landet förrän 1994) krävde ryssarna förhandlingar för att behålla ett 17.000 kvm stort område i Pirita, straxt utanför Tallinn där det var en rysk militär gränspostering. Som motprestation gav de ett område i Moskva till en estnisk ambassad. Esterna gick motvilligt med på detta. En estnisk ambassad i Moskva har dock i praktiken inte ett helt säkert skydd. Vi har sett hur det fungerar i Ukraina, där ryssar går in där de vill.
Piritaområdet är nu ett stort nybyggt bostadsområde där vad som helst kan förekomma, t.ex. antas en spioncntral finnas där. Nu är det för sent, esterna kan inget göra.
Bilder och video:
http://www.postimees.ee/2927783/tana-postimehes-kordon-kust-venelased-pole-kunagi-lahkunud
Esterna själva högtidlighöll minnet av den 22 september 1944 av andra skäl. Det var dagen då ester flydde för sina liv och landet skulle stängas för omvärlden; därefter skulle de upphöra att vara ester de skulle komma att kallas ryssar i media. De estniska flyktingarna i Sverige fick alla sovjet-ryskt medborgarskap, även om de, som Ants, aldrig levt i Sovjetunionen, eller som så gott som alla heller aldrig levt i Ryssland.
Bilder:
Om världen ska inse vad problemen i Estland grundas på måste man acceptera faktum att landet skövlades och människor förlorade det mesta av det de ägde och att de då åter blev andra rangens medborgare.
