jan 12, 2015 Massakern i Palermoskogen 1919.

Sist skrev jag om Narva, och nämnde “den första estniska sovjeten” (den enda estniska sovjeten före andra världskriget). Det var bolsjeviker som hade tagit makten i den delen av Estland 1918, När den “ryska revolutionen” genomfördes vid andra sidan floden. Strider utkämpades mellan de estniska soldaterna och de röda. Den 15 december 1918 förlorade de estniska trupperna striden och en repression började omedelbart. Fängelserna fylldes snabbt av män, kvinnor och barn. Det blev ohyggligt trångt.

På nyårsdagen började aktiviteter igen. Denna gång i Palermoskogen i Rakvere, och en blodig massaker tog sin början. Den 12 januari kom estniska frihetskämpar fram till skogen och hittade tre öppna  massgravar med 82 lik. Det var tydligt att många hade torterats svårt före dödsskottet. Jakob Sand har beskrivit det så den 25 januari 1919: "Bortsett från skottskador i bröstet och bajonettstick över större delen av kroppen, och med inälvorna uttagna, brutna ben och avslitna armar...".

En skadad man hade överlevt, men dog en vecka senare.

Genom att esterna hann fram till den 12 januari räddades många liv.

Med hjälp av trupper från Estland och Finland, som kom till Rakvere, den 12 januari räddades livet på många fångar, eftersom bolsjevikerna inte hade lämnat Palermoskogen förrän alla fångarna avrättats.

Under 28 dagar hade 150 människor dödats i området.

 
 En av massgravarna och några av offren i Palermoskogen.

 

I lördags hölls en minnesstund i Rakvere där många höll tal. “Vi ska aldrig glömma dem som offrades. Estland har varit med om många ohyggliga saker.” Just det. Jag tänker t.ex. på när Tsar Peeter skickade en man med soldater att tömma hela Estland på all mat och annat som svenskarna kunde behöva när de kom för att ge sig på Ryssland. Då var Estland ännu svenskt. Mannen återvände till tsaren efter en tid med beskedet att det inte fanns något att hämta i området för Karl XII. Hur esterna lyckades överleva framgår inte av historien, men Karl XII levde ändå med dem under vinterhalvåret 1700 i Laius.
 
 Minnesmärket


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0