.

Jag fick tips om en artikel i The Globe and Mail i Kanada. Den är skriven av Mark MacKinnon och behandlar ämnet hur Ryssland uppfattas i Narva.

Fru Nyman är bosatt i Estland, men lever i en värld skapad för henne av de Kreml-kontrollerade tv-nyheterna. I huvudet på den 77-åriga pensionerade laboratorieteknikern, och många andra i detta rysktalande hörn av Estland, är “sanningen” att det är väst som orsakat kriget i Ukraina.

Krim har alltid tillhört Ryssland.

Boris Nemtsov sköts till döds i centrala Moskva förra veckan eftersom han var inblandad i en del skumma affärer som inte hade något att göra med hans politiska opposition mot Putin.

Intressant är, att man poängterar att teorierna om Nemtzovs död är inte för våra öron, målet var att ge en version som Mr Putins anhängare i Russkiy Mir kan klamra sig fast vid.

/.../

Här i Estland, liksom i grannlandet Lettland, som också har många rysktalande i befolkningen,är de etniska ryssarna övertygade (med viss rätt) genom Moskva-producerade nyheter att de diskrimineras i sina länder. (Här måste jag protestera. De rysktalande diskrimineras inte i Estland. Jag har berättat om när en stor grupp tog sig till parlamentet i Tallinn för protestera mot att de hade lägre pension än esterna själva, men fick återvända hem med beskedet från rysktalande parlamentsledamöter att det var fel!) De röstar en masse för proryska politiska partier, som i sin tur är upprörda pga. sina regeringars deltagande i EU-omfattande sanktioner mot Ryssland sedan konflikten i Ukraina bröt ut. I Estland röstar de flesta rysktalande på Savisaars Keskerakond (Centerpartiet), men det finns många undantag.

På Självständighetsdagen den 24 april i år hade man en parad med militärfordon i Narva, 300 m från Ryssland. Då deltog även Nato för att visa sin avsikt att försvara Estland. Svaret från Ryssland blev 2000 fallskärmdjägare i en övning längs Estlands södra gräns.

Narva har en del gemensamt med både Krim och östra Ukraina. Där är 94% av befolkningen rysktalande. Det beror på att staden bombades sönder när Röda armén drev ut tyskarna 1944, och sedan fick esterna bosätta sig på andra platser och in flyttade ryssar. När Sovjet föll fortsatte de rysktalande att se rysk TV och jag har berätta om en guide som på 1990-talet berättade för oss att Narva var ockuperat av esterna. Då kunde de ta sig över gränsen utan problem och gå i rysk skola i Ivangorod, där de lärde sig historia på ryskt vis.

Tjugofyra år efter att Estland blev självständigt, har bara uppskattningsvis 40 procent av Narvas invånare begärt estniskt medborgarskap. Resten är antingen ryska medborgare, eller så har de inget medborgarskap alls. Tusentals bär grå "främlingspass" dokument som inte är giltiga för resor i övriga EU. Vissa gör det för att de inte vill lära sig det estniska språket pga språktestet. Andra behåller det grå passet eftersom Putin - som en förmån till “Russkiy Mir “- tillåter innehavare av grå pass resa in i Ryssland visumfritt.

Jag har läst i estniska tidningar att de flesta rysktalande i Estland är medvetna om att de lever ett bättre liv i Estland än de skulle göra i Ryssland. Jag har också berättat om paret som snabbt flyttade till Ryssland för att de var övertygade om att esterna skulle hämnas för hur de bahandlats under ockupationen, men som nu besökt sina barn, som stannade kvar och har sett att de lever ett bra liv och att ingen har hämnats någonting.

Merle Maigre, president Toomas Hendrik Ilves nationella säkerhetsrådgivare, menar att Rysslands hybridkrig mot Estland inleddes i april 2007, då den estniska regeringen fattade beslut om att flytta en staty från centrala Tallinn till en krigskyrkogård. Det har jag också skrivit om. För ryssarna betydde statyn “befrielse från nazisterna” för esterna var den en symbol för ockupationen.

Fru Maigre säger att Moskva, via sin ambassad i Tallinn, var direkt involverad i att organisera protesterna, samt en massiv cyberattack på estniska regeringens webbplatser som inträffade vid samma tidpunkt. Det, sade hon, var det ögonblick Estland och de baltiska grannländerna Lettland och Litauen blev övertygade om att de stod inför ett hot från Kreml.

Ett år senare, gick Ryssland i krig på dess södra flanken med Georgien, inflyttning till "försvara" utbrytarrepubliken Sydossetien efter ett utbyte av artillerield där.

"Kriget i Georgien var en väckarklocka, men vi [NATO och Väst] tryckte på snooze-knappen och glömde bort det," sa fru Maigre på sitt kontor i presidentens kansli under en gigantisk karta över Ukraina. "Hela detta krigsscenario ... utgör inga nyheter för Estland."

Som ett tecken på oron i de baltiska staterna, meddelade Litauens president Dalia Grybauskaite förra månaden att hennes land skulle återinföra militärtjänstgöring - som den hade slutat under 2008 - för män i åldrarna 19 till 26 år.

"Det är ett pass för ockupanter. Det är så de ser oss, som ockupanter ", säger han bittert. Liksom frs Nyman, får 50-årigen sina nyheterna från Kreml-ägda TV-kanaler.

På frågan om han känner sig som ryss eller estländare svarar herr Belov - polis under de sista åren i Sovjetunionen, nu taxichaufför i Tallinn - utan att tveka: "Jag är ryss. Inte estländare. Jag är pro-rysk, jag är pro-Putin ", säger han

Och Nemtsov? Belov tror han dödades av en av de andra ryska "demokraterna" som motsätter Kreml. "Ingen behöver denna typ av politiker."

I det estniska parlamentsvalet i söndags, fick det etablerade (och pro-Nato) Reformpartiet rätten att bilda Estlands nästa regering, trots en liten nedgång i sin andel av rösterna, till 27,7 procent. En god tvåa, med en något stigande andel röster, till 24,8 procent, var Centerpartiet, ett parti som inte bara är pro-ryskt i sin politiska inriktning, utan också direkt samarbetar med partiet Förenade Ryssland, som grundades av Putin. I länet Ida-Virumaa som inkluderar Narva,  fick Centerpartiet 58 procent av rösterna. Om alla med grått pass hade fått rösta hade de säkert vunnit. Ja, kanske. Men då hade partierna säkert agerat annorlunda. Nu är det så, att de flesta rysktalande röstar på det enda rysk-tillvända partiet, medan esterna själva delar upop sig på flera partier. Just det räknade Savisaar ut för många år sedan, och har på så sätt kunnat vara Tallinns borgmästare en längre tid. Många av de rysktalande bor, förutom i Ida Virumaa just i Tallinn, i Lasnamäe.

Vyacheslav Konovalov, som hanterar utrikesfrågor för Centerpartiet i Narva, som är störst i kommunstyrelsen, menar, att det är för enkelt att skylla Kreml-propaganda för att så många i hans stad känner sig främmande inför den estniska staten. Narvas invånare undrar varför gatuskyltarna i deras stad bara är på estniska då bara 4 procent av invånarna har det som sitt första språk. Och de hatar de sanktioner som förstör affärsförbindelserna med Ryssland på andra sidan floden.

Konovalov protesterade  nyligen mot Natoparaden i Narva som" förstörde de goda förbindelserna med Ryssland", och anklagade president Ilves för att vara en "dubbelagent" eftersom han växte upp i USA. Konovalov sade att Ilves, vars föräldrar flydde 1944 när de sovjetiska trupperna kom tillbaka till Estland, var fientligt inställd till rysktalande på grund av sin bakgrund.

"Hellre än att bygga upp denna konflikt vid vår gräns, skulle jag vilja se att regeringen gör mer för att integrera denna region i ekonomin och även in i landet", sa Mr Konovalov.

"Tyvärr, det handlar om geopolitik. Detta är ett område befolkat av  icke-ester. Jag tror att regeringen är glad att se icke-ester lämna landet och flytta någon annanstans. "

Men Katri Raik, en estniska som leder forskarutbildningen vid Narva College vid universitetet i Tartu, menar att medan Narva invånare kan känna sig främmande till den estniska staten, har de också rest till Ryssland  tillräckligt ofta för att veta deras liv är bättre som invånare i EU. "Narva är inte Estland, men Narva är inte heller Ryssland. Du kan hitta alla möjliga paralleller till Donetsk och Krim ... men Narva ligger innanför grindarna till EU."

"Kanske hade det varit möjligt för 17 år sedan [direkt efter Sovjetunionens fall]", säger Nikolaj, en 36-årig man som går med sin unga dotter längs Narvaflodens strand och pekar ut platser på ryska sidan för henne. Han kunde inte tala om sitt efternamn, eftersom han arbetar för "statens säkerhet" och får därför inte diskutera politik.

"Kanske skulle vi ha haft [ett självständigt] Nordiska Republiken Narva.. Men somliga idéer passar bara vid vissa tider. Nu är den tiden över. Men - som man säger- säg aldrig aldrig igen ".

Det är intressant att se hur man skriver för människorna i Toronto. Jag tycker det mesta är bra, men min uppfattning är att de flesta i Narva ändå vet att de har det bra i Estland. Naturligtvis är det viktigt att man tänker sig in i att det är så många som bara ser rysk TV, trots att estnisk TV har ryska sändningar. Deras bild av verkligheten blir skev. Esterna diskriminerar inte ryssarna, trots vad som påstås ibland. Och jag ber alla betänka hur det varit om tyskarna fått behålla sitt språk i Norge, Danmark eller något annat europeiskt land efter kriget.

Jag såg intervjun med Marit Pålsen, som var dotter till “tyskhoran” i Norge. Hon hade en mycket jobbig uppväxt just för att hennes mamma hade levt ihop med en tysk soldat. Det var värre än någon historia jag hört från ryssarna i Estland. Dessutom har jag tidigare skrivit om hur Astrids familj for illa i Estland under sovjetåren för att hennes pappa var tysktalande.