Jan 21, 2016 Saga eller verklighet?

Detta är sagan om

"När det lilla landet frigjorde sig från världens till ytan största rike."

eller

"Musen som röt"

eller

"Det var vi som sköt björnen."

I år är det 25 år sedan det hände, som ingen vågade tro var möjligt. På ena sidan: ett land med kärnvapen och en jättelik armé, på den andra: ett mycket litet land utan egna soldater och vapen. Blodbad i Litauen och Lettland och Den sjungande revolutionen i hela Baltikum.

Den 13 januari 1991 mördades människor i Riga och Vilnius av sovjetisk militär. Självklart kände människorna i det tredje baltiska landet, Estland, en stor oro.

Men bara ett par dagar senare kunde de andas ut. TV meddelade att Rysslands president Boris Jeltsin var på väg för att samtala med frihetsivrarna från de tre länderna.


Presidenten talade med bl.a. Arnold Rüütel, som senare skulle bli Republiken Estlands tredje president, och representanter från Lettland och Litauen. Men kanske det viktigaste ändå var, när han sa till de ryska soldaterna att de under inga omständigheter fick skjuta på någon. De redan startklara tanksen, som stod i Tallinn, fick stanna på basen.

Man ska komma ihåg, att då var Jeltsin president i Ryska republiken och Mikhail Gorbatjov var president i Sovjetunionen. Gorbatjov var chef för de sovjetiska arméerna och Jeltsin i praktiken för de ryska.


President Jeltsin hade kommit i flygplan till Tallinn. Estnisk underrättelsetjänst hade uppfattat att någon skulle mörda Jeltsin genom att skjuta ner hans flygplan under hemresan.

Bland vaktmanskapet fanns förutom Jeltsins egna livvakter också estniska milischefer (sovjetiska för polis).


Jeltsin sov i ett av regeringens hus i Nõmme på Näituse Tänav, samma hus där även Indira Gandhi och Shahen av Iran övernattat. I huset hade alla säkerhetsmännen en diskussion om hur de skulle förhindra att Boris Jeltsin mördades. De som skulle spränga planet väntade redan på att det skulle lyfta.


Samma natt hämtades Jeltsin och hans livvakter i två Tjajkabilar /Sovjets finaste. I den första bilen åkte livvakterna. I den andra sov presidenten med huvudet lutat mot en kudde. Fem kilometer framför åkte estniska poliser (miliser) för att se att inget misstänkt fanns utefter vägen. I Narva tog rysk milis över spaningsarbetet och kortegen fortsatte till Leningrad. Där stod ett plan på Pulkovafältet, som tog dem till Moskva. Väl framme där, klockan var då sju på morgonen, höll han ett tal i TV, och attentatsmännen såg då, att de inte lyckats den här gången heller.

Då var alltså Gorbatjov president i Sovjetunionen, där kaos rådde. Man har spekulerat i vilka som ämnade mörda Jeltsin. Var det sovjetisk militär, eller sovjetiska KGB, eller någon högre upp? Ingen har åtalats.

 Minnestavlan.

Däremot har en tavla satts upp på Domberget i Tallinn med ett stort tack till president Jeltsin från alla ester. Man menar att han räddade Tallinn från ett blodbad.

När Jeltsin begravdes var president Ilves närvarande.

___

 Marko Tibar

Inrikesminister i NSV Eesti, tillika generallöjtnant och chef för krigskommisariatet, Marko Tibar accepterade inga Omonstyrkor (rörliga sovjetiska säkerhetsstyrkor,liknande det svarta nazistiska SS) i Estland. "Estland är ett så litet land, att vi klarar oss själva, och behöver inga Omon-styrkor." Men de fanns i de två andra Baltiska länderna, och det var Omonsoldater som begick morden på demonstranter i Riga och Vilnius 1991.

Inrikesminister Tibar berättade senare i estnisk radio att han fick order om att göra många märkliga saker. När KGB i Moskva ansåg att någon var suspekt, var det Tibars uppgift att ta honom ur tjänst och oftast sätta in honom på någon tvångstjänstgöring. Men. Han hade ändrat sig och gjorde inte som han blev tillsagd. Han "hade inte hört något". Han gjorde helt enkelt ingenting som Moskva befallde. Detta var oerhört viktigt, och kan vara svårt för alla att förstå betydelsen av.


Även sovjetiska flyggeneraler var medlemmar i Estlands Högsta Sovjet. Där fanns bl.a. Tartus flyggeneral Dzjochar Dudajev, tjetjenen som senare mördades under ett mobilsamtal med Jeltsin. Han var definitivt rysshatare, liksom flyggeneralen Rachmanov, Haapsalu, och en flyggeneral från Abchazien och en från Kaukasien. De var alla representanter för små folk i det stora riket. De var alla insatta i hur ett litet folk behandlades av ryssarna.  De låtsades inte höra någon order från Moskva om att agera mot esterna. Inga sovjetiska flygplan lyfte från sina baser.

Dudajev trivdes bäst när han fick umgås med Tartus intelligentsia. När han senare byggde upp Tjetjenien var det med hjälp av vännerna från Tartu. Hans närmaste medarbetare i Tjetjenien var Linnart Mäll, historiker, orientalist, översättare och politiker.

___

 Vaino Väljas

 President Gorbatjov hämtade hem Vaino Väljas från ambassaden i Venezuela (dit han var “deporterad”)  för att han skulle skapa lugn och ro i Estland som ny ordförande i Estlands Högsta Sovjet efter Karl Vaino, som togs till Moskva för att inte utsätta honom för några risker. (Precis som man gjorde med Ukrainas förre president Viktor Janukovytj i februari 2014, som snabbt hämtades till Ryssland när han tvingades avgå.) Detta beslut beklagar Gorbatjov fortfarande, eftersom Väljas började arbeta för Estlands frihet direkt. Till saken hör att Gorbatjov och Väljas var studiekamrater, och faktiskt fortfarande talar med varandra ibland.

 Enn Aasrno Silari 

Gorbatjov tillkallade Enn Aarno Silari, tjänsteman i det estniska partiets centralkommitté, som betraktades som europé. Han skulle lära centralkommittén i Moskva europeiskt tänkande. Därefter skickades Silari tillbaka till Tallinn, där han istället för att vara Gorbatjovs röst blev  rådgivare till frihetsrörelsen och hjälpte dem med formalia mot Moskva.

___

 Rein Sillar

Numera har det framkommit att den estniske KGB-chefen Rein Sillar fick många order från Moskva att arrestera ester, men även han slog dövörat till. Han tog själv ingen kontakt med Moskva, och var oanträffbar för dem. Som chef för KGB var han oerhört viktig för esterna. Han hade verkligen makt att slå ned fredsrörelsen. När Republiken Estland nybildades och KGB avvecklades överlämnade han hela dess arkiv till den nya estniska staten. Han lever nu i Estland och är affärsman. Han, liksom alla f.d. KGB-anställda, får pension från Moskva! Sic!

Det var sju ledande KGB-officerare som i hemlighet arbetade för fredsrörelsen. Det ska esterna vara tacksamma för. Hade de utfört de order de fick från Moskva, då hade resultatet av allting varit ett helt annat. Deras namn inte publicerats eftersom de ännu lever.


Allt detta är orsaken till att man inte ansett sig behöva driva rättegångar mot de KGB-anställda. De som ändå fängslades, var de, som hade blod på händerna. De flesta är döda nu av ålderdom. De yngre av dem flydde snabbt till Ryssland.

___


Den 20 augusti inträffade kuppen mot Gorbatjov i Ryssland.


Pskov skickade lätta tanks till Estland och även soldater, fallskärmsjägare, till Teletornet. När de kom, knallade Edgar Savisaar fram till dem och frågade vad som var problemet. Det var då de ryska soldaterna fick veta att Jeltsin tagit över kommandot i landet, och hans order var att de inte skulle skjuta någon. Då blev officerarna villrådiga och djupt olyckliga, och visste inte vad de skulle göra. Flera höga officerare sa, att de gärna skulle lyda Jeltsin, men att de fått order från annat håll att börja skjuta. Till slut bestämde de att vända tillbaka till Pskov, och de vinkades av. Man säger att de kände sig som slagna hundar.


Men innan de återvände hade de förökt besätta flera tv-torn i Estland. Bl.a skulle de egentligen till Aegvidu, men hamnade i Tapa. Det torn de såg där, trodde de var ett tevetorn. De försökte blockera det. Omgivningen förstod ingenting. Tornet hade med elen att göra.

_____


I Tallinn omringade de det estnika största Teletornet. De gav order om att de två teknikerna i tornet skulle omedelbart försvinna. "Vi tar över allt här! Stäng av era sändningar!" Meningen var, att de skulle använda tornet för Moskvapropaganda.

De två teknikerna blockerade hissen i tornet med en tändsticksask, och fortsatte ordinarie tv-sändningar. Då började de ryska fallskärmsjägarna gå uppför trapporna. Teknikerna ropade ner till dem och gav dem tjugo minuter att utrymma tornet, annars skulle de sätta igång brandsläckningsgasen. "Då dör ni inom en halv minut!" De tuffa försvann. Tornet var räddat!

 Valery Gerasimov

I Tondi stod tankregementet och där fanns också general Gerasimov. Han väntade på signal att tornet var intaget. Planen var, att när tornet var taget skulle regementet rulla in i Tallinn och öppna parlamentsbyggnaden och börja fånga in ester, enligt planen från Moskva. Men någon bekräftelse kom aldrig. Garasimov gick omkring som en osalig ande.

En estnisk radiotekniker hade bytt mat och sprit mot sovjetisk radioutrustning i Pskov. Han lyckades blockera radiosignalerna mellan soldaterna vid Teletornet och Gerasimov.

Det var första gången någon est lyckades blockera en militär telekontakt.

(Gerasimov är nu chef för det ryska krigskommisariatet. Han gillar inte ester.)


Gorbatjov kom tillbaka till Moskva. Kuppmakarna arresterades. Estland var nu en fri republik. Sovjets Högsta Sovjet, Gorbbatjov och Jeltsin godkände Estlands utträde ur unionen. Estland tackade och svarade med att erkänna Rysslands utträde ur unionen.

Det var mycket tur i skeendet, men den som inget vågar, den har varken tur eller otur.

 
Flaggan är hissad!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0