. -

Juli 2, 2016. Jag vet att jag inte ska haka upp mig.

Jag vet att jag inte ska haka upp mig på vad skådespelaren Sven Wollter säger. Men när han i en stor intervju berömmer Stalin för hans grandiosa tankar, då kan jag inte släppa det.

För det första: I SVT får man alltså tala gott om Stalin och hans kommunism. Trots att Stalin lät mörda miljontals människor. Han stal egendomar och människors föda efter behag. Han skickade människor på många mil långa resor, utan att ha fått chansen att ta med sig vad de behövde för sin överlevnad, till ett liv i misär och en trolig död av svält eller andra umbäranden. Osv. Osv.

Naturligtvis måste jag ställa frågan: Skulle en svensk kändis få säga att han beundrar Hitler, att Hitlers tänkande var imponerande? De levde under samma tid. De tillhör samma historia, de lät mörda miljontals människor, men de betraktas på helt olika vis. Varför? För att det är segraren som skriver historien? Inte den klokaste, mest insatta, mest medvetna forskaren!

För det andra: Vi lyssnar gärna på den estnisk-rysktalande historikern David Vseviov som berättar om livet i Sovjetunionen, ledarna, människorna och vardagen i estnisk radio. Om Wollter och SVT skulle lyssna på hans föredrag, då skulle de kanske förstå vem Josef Stalin var. Och hur det var att leva i Sovjetunionen. Då borde de inte längre kunna hålla den oskuldsfulla fasaden. Men jag är helt säker på att de då istället skulle säga att allt Vseviov säger är lögn och elak propaganda. Hur ska man få människor som inte vill se, att se? Hur ska man få dem att ta in världshändelser och söka sanningen i dem utan att blanda in sin politiska övertygelse?

För dem som besökte Estland 1991, efter befrielsen, och som nu gör ett andra besök, för dem är skillnaden overklig. Detta är verkligen ett land som stigit upp ur askan. Numera lever människorna ett liv som européer. Det finns mat i butikerna. De får veta vad som händer i världen. De behöver inte oroa sig för att vara skuggade, avlyssnade eller på andra sätt iakttagna av någon säkerhetstjänst i landet, Infrastrukturen är helt modern. Livet är ungefär som i hela norra Europa.

Stalin dog. Sovjet levde sedan vidare i nästan 30 år, men inget kunde rädda den staten. Ändå finns det människor i Sverige, som inte har förstått någonting.

I dag lyssnade vi på ett föredrag om den ryske författaren Mihail Bulgakov, 1891-1940, och hans familj. Hans svåger arbetade som läkare först i vita armén. Efter Lenins sk revolution och därefter Stalins övertagande av makten fick svågern fortsätta arbetet för att lära ut sina färdigheter tills andra ansågs färdigutbildade, 1929. Då bestämdes att han skulle dödas. Men f.d. Patienter, bolsjeviker bad för hans liv. “Han har betytt så mycket för oss.” Då frigavs han.Men efter några pår beslutades att han skulle skickas till fångläger i Sibirien istället, där han alltså dog 1940. Hans hustru hade också rest dit för att få leva med honom.

Så behandlades utbildade människor, och jag skulle vilja fråga SVT och Sven Wollter, om de anser att man ska göra så.

Ants moster tant Olga var sjuksköterska på ett sjukhus i Ryssland, före, under och en tid efter revolutionen, och hon har berättat om hur alla sjukhusets läkare försvann över en natt, och sedan kunde vem som helst kalla sig läkare. Hon återvände snart till det då fria Estland.

2016-07-02 @ 18:00:00 Dag för dag Permalink

Kommentarer

Trackback