.

Nu ska jag berätta om hur man kan, och bör, agera för allas bästa. Det är så fint att se hur Estlands makthavare arbetar i vår svåra tid med flyktingarna som söker sig till Europa. Man ser så tydligt skillnaden mellan ett land som tagit sig ur stora svårigheter och en förlust av självständighet, egen kultur och sätt att se på livet, och ett land, ett folk, som aldrig varit med om något sådant.

Estland har lovat ta emot 700 kvotflyktingar under 2016. De ska välja komma till just Estland, helst ha en kristen kulturbakgrund, intresserade av estnisk kultur och vilja bli ester.

Nu har de första sju kommit. Det är en irakisk familj på fem personer, en syrier och en jemenit. Men innan det blev klart att just dessa skulle få komma undersöktes noga att

1. De sannolikt inte var terrorister och hade sådana kontakter.

2. Att de hade verkligt skyddsbehov

3. Att de förklarade hur och varför de flytt från sitt land.

Dessutom fick de information om Estland, estnisk kultur och levnadssätt. De fick veta vad som inte är tillåtet, om relationen kvinna - man, relationen mellan lärare - elev. De fick veta vad som förväntades av dem själva, om ekonomi och att de förväntades söka och ta ett arbete.

Därefter fick flyktingarna en viss betänketid och meddelade sedan att de accepterade och gärna ville komma till Estland.

Dagen för deras ankomst meddelades inte allmänheten i förväg, men de har nu anlänt och installerats i sina bostäder. Därefter var det hälsokontroll och de registrerades på arbetsförmedlingen. Barnen introducerades i sin skola, och de träffade sina stödpersoner, som utsetts i förväg. I skolan finns också förberedda stödlärare. Undervisningen sker på estniska.

Utbildningsministeriet säger, att barnen behandlas som alla barn, ev. speciella behov visar sig så småningom. Vi är beredda.

Chefen för gränspolisen talar om säkerhet. " Det vi undersöker är skyddsbehovet, om de förstår vad Estland är och om de vill leva i vårt samhälle . Vi kontrollerar om de har kontakt med terrorister eller kan misstänkas vara det. Det viktiga är att förklara varför vi skiljer oss från andra ´generösa´ länder i Europa. Hittills har vi sagt nej till ett tio-tal flyktingar. I första hand ser vi på deras dokument och diskuterar kring dem. Det får ta den tid som behövs, ibland en dag, ibland flera dagar."

På frågan om hur många som sökt sig till Estland svarar han: "Inte så många, eftersom de inte vet något om vårt land. Men vi berättade om vårt lilla land, med en liten befolkning, och ännu inte så många flyktingar. Det såg de som positivt, men när vi berättad om klimatet, då tyckte de att det lät lite jobbigt. Men de tvekade ändå inte."

Grekiska myndigheter har valt ut tolv nya flyktingar till Estland. "De är från Jemen, Syrien och Irak. Vi håller på att gå igenom deras papper. Är de ok, då åker vi ner för en intervju. Vi tar högst emot femton flyktingar i taget. Vi anser det viktigt att vi kontrollerar allt grundligt. Vi har nog av etniska problem utan flyktingar. Vi kan inte öka bördan."