.

Äntligen! Nu fortsätter jag med del 3 av De estniska historiedagarna i Tallinn 2015.

 

Jörgen Hedman, författare o gymnasieadjunkt vid Tyska skolan i Stockholm föreläö

ser om estlandssvenskarnas historia, och vi får en massa årtal av intresse att lära oss. Jag försöker presentera dem i dag.

 

Att Östersjön är en viktig handelsled, det kan vi hålla med om. Det var ju bl.a. över Östersjön och vidare över Estland och Ryssland vikingarna tog sig för att komma till Konstantinopel.  En mycket stark orsak till intresset för estniska öarna är också att hamnen i Paldiski och Rågöarna är isfria under vintern! Hamnen i Paldiski är dessutom hamnen en djup naturhamn.

 

Nu kommer årtalen:

 

1196-1206 Dansk-svenska korståg till västra Estland.

 

1206-1220 Svensk bosättning o kolonisering av Wiek.

 

1219 Danske kungen Valdemar Seir erövrar norra Estland.

 

1271 Den första svenska namngivna byn i Estland är Aponäs.

 

1283 Rågö nämns första gången. Padise kloster är betydelsefullt och tillhör cisterienserorden.

 

1296 Helmold von Lode grundar staden Lodenrode i det inre av Rågerviken.

I ett försök att konkurrera med Reval som handelsort. Tecknar ett avtal med Lübeck i Tyskland, viktig Hansastad. Lodenrode får samma rättigheter som Lübeck. De kan ju konkurera med Tallinn med sina isfra vintrar. Men det visar sig vara en dödfödd tanke, att konkurrera ut en ledande handelsförbindelse.

 

1305 Cisterciensermunkarna flyttar sin verksamhet helt till Padis från Riga. (Bedrev aggressiv mission i hela området)

 

1343 det stora estniska upproret på Georgsnatten, Jüriöö, mot den tyska överheten. De slår ihjäl alla tyskar de kunde män, kvinnor och barn. Tyskarna svarade med vad som kan kallas en bondeslakt, som resulterade i ödelagda byar, och möjliggjorde ny svensk bosättning.

 

1345 Fem namngivna svenskar köper Stora Rågö o Laides. Tysk adelsman säljer först en del av sitt gods på fastlandet, och efter ett par år resten av godset, och svenskar flyttar in.

 

1309-talets mitt eller slut nämns svenskar i Korkis vacka. (Vacka betyder “skatteområdet” )

 

Före 1402 nämns svensk bosättning även i Vihterpalu vacka.

 

1561 Blir norra Estland svenskt.

 

1562 Alla fem vacker runt Rågerviken upptas i svenska skatteboken.

 

1650 Rågerviken, vid Rågö, blir en naturlig hamn för den svenska flottan.

 

1684 Hela flottan flyttas till Karlskrona.

 

1667 En undersökning av svenskar i Laides med omnejd. Rättsliga status undersöks.

 

1684 Karl XI:s skyddsbrev angående svenskar kring Rågerviken. Man beslutar att de s.k.: svenskarna i Pallasi själva verket är ester, och de mister sina privilegier. (svenskar hade tilldelats rätten att äga bostad och åkrar, och kunde inte klassas som livegna, som esterna gjordes från 1200-talet)

 

1684 De fria svenskarna i Padis slottslän åläggs att ställa upp med 71 båtsmän, varav 16 från Stora Rågö. De försäkras fortsatt frihet. (gäller både livegenskap o lägre skatter)

 

1688 svenskar i Laides fråntas sina privilegier. Svenskarna som köpte Laides anses inte vara svenskar eller förfäder till invånarna i Laoküla by. De som vill flytta får göra det.

 

1710 Ryssland erövrar Estland. Basen Rogerwiek (Rågerviken) anläggs åren 1715-25.

Peter den Store ser en bra flottbas där, som han vill behålla.

 

1762 skapas det nya namnet Baltischport, tidigare Paldiski.

 

1783 får Baltischport formella stadsrättigheter. Tanken är att den isfria hamnen ska bli militärbas.

 

Nu hoppar vi fram:

1939 Estland tvingas avträda Paldiski som åter blir rysk flottbas. Evakuereing sker av den svenska befolkningen på öarna. En stor del av dem blir hemlösa.

 

1940, 110 rågöbor får svenska och estniska statens tillstånd att flytta över till Sverige.

Man bildar Rågöstiftelsen och Rågökommittén för att hjälpa dem som kommer. Det kunde vara övergivna fiskebostäder eller skärgårdshemmansom inköptes och där man placerade estlandssvenskarna.  Arbetet kan jämföras med det som gjordes 1929 då 900 svenskar från Gammelsvenskby, som levde i Ukraina kom till vårt land. (Kanske skulle man studerat detta innan man tog emot så många flyktingar i dagens Sverige.)

 

1939-44 lämnade nästan alla estlandssvenskar Estland. Från början kallade man det sjuktransporter. Det blev ca 7-8000 som flydde. Av rädsla för att bli uttagna till Röda Armén eller Tyska armén var det till en början många unga män som flydde.

 

1949 Paldiski med omnejd blir exklusivt militärområde, med enbart tillstånd för sovjetisk militär närvaro.

 

1962 Paldiski blir övningsbas för kärnvapendrivna U-båtar.

 

1991 Estland blir åter självständigt.

1 aug antas: Lagen om egendomsreform i Estland. Äganderätten räknas efter 1939:års ägande, och alla egendomar ska återlämnas till 1939 års ägare. Det beslutades att det Sovjet gjort var kriminellt.

 

1992 Staten börjar återlämna mark.

 

1995 utryms Paldiski-området. De ryska soldaterna har lämnat landet och det andra världskriget tar äntligen slut för esterna.

 

Till den äldre historien igen:

 

Det görs en dansk kartläggning 1219-1220. Den s.k. "Estlandslistan av den stora danska jordboken" tillverkas.

De estniska byarna som danskarna erövrat omtalas där. Det gäller byarna i Harjumaa, Virumaa och delvis Järvamaa. Där finns inte så många byar än, men Laidesby kan vi se.  Laides= holme. Man färdades sjövägen för besök. 1220-30 fanns ännu inga svenskar där.

 

Varför koloniserades de estniska öarna? Under 11-och 1200-talen var Sverige “överbefolkat” och man började med nya jordbruksmetoder. Det var detta som gjorde att svenskar sökte sig nya områden att leva på. Ibland var överförflyttningen oganiserad (1203-1206 och 1343 och framåt) ibland var det naturlig flyttning bara.  

Paide kloster var en viktig markägare. De hade krav på t.ex. att få del av den fångade fisken.

Landhöjningen var också en orsak till flytt.

 

Varför flyttade svenskarna frivilligt till de estniska öarna?

 

1. Skattelättnader. (De blev priviligierade invånare)

2. Geografisk o ekonomisk nisch

3. De outnyttjade kustbygderna. (Esterna hade sällan sökt sig till kusten)

4. Fisket o sälfångsten samt sjöfågeljakt. (Där fanns god tillgång till dessa.)

5. Kreaturshållningen med ost o smör. (Viktigt för svenskarna, och större möjligheter för dem än i Sverige.)

6. Lotsningen och assistansen vid skeppsbrott..

 

 

Varför blev då en svensk bonde i Estland?

 

1. De var fria, i motsats till de livegna esterna.

2. De fick en högsta gräns för skatter, avgifter o dagsverken

3. Visst beskydd av överheten.

4. Viss rusthållsskyldighet.

 

Köpet av Stora Rågö 1345

• 28 april sålde abboten i Padios ön till fem svenskar till ett pris av 34 mark silver. De kunde inte betala direkt, utan skrev på att det skulle vara betalt före julen 1349.

• Klostret skulle sina behålla fiske- och betesrättigheter.

• Fick bruka enligt eget önskemål, men ej avverka brännved för försäljning.

• Köpet görs enligt svensk rätt. (Osäkert vad det betydde.)

 

Priset motsvarade priset för fyra fullt rustade stridshästar, eller 12-13 arbetshästar.

 

Hur såg då Stora Rågö ut 1345?

I den nordvästra delen av ön fanns deras bostäder, som nu har brunnit.

Däremot har deras betesfält funnits fram till våra dagar.

De stora byarna sedan är Storbyn och söder om den, Munkgärde.

På 1500-talet var även Rågöarna  “överbefolkade”.

 

Varifrån kom då dessa svenskar?

• I bynamnen finns ordet “bol”, en term som används i Finland.

• Deras Runkalendrar, som användes som arbetsschema och helgdagar, följer Åbo stifts exklusiva dagar.

• S:t “Äinvaldär” som dyrkades på Södra Rågö kopplar till Borgå, Blekinge och Nederländerna

• Köparnas namn antyder att åtminstone de flesta kom från Finland.

 

Deras livshållning:

De levde på fiske, jakt och kreatur och i allmänhet mindre jordbruk.

 

En typisk gård 1686 i Storbyn, Lilla Rågö. vid 1400-talets slut och 1500-talets början:

På varje gård fanns:

• Två vuxna män

• en häst

• två oxar

• två till tre kor

• en till två kvigor

• någon kalv

• åtta får.

 

Men förändringar kommer:

• 1498 Ridderskapet i Harrien kräver högre skatter av svenskarna.

 

• 1508, Tyska ordens beslutar: Alla svenskar kvarstår under sina gamla rättigheter, men om någon svensk vill bruka en annan hake (hemman) och besitta denna, då ska han komma under samma förhållanden som varje annan Hakeman. (est)

 

• 1509:  Harriens ridderskapet och biskopen av Reval fattar samma beslut:

          Alla svenskar kvarstår under sina gamla rättigheter, men om någon svensk vill bruka en annan “hake”        (hemman)  och besitta denna, då ska han komma under samma förhållanden som varje annan “Hakeman”. (est). Alltså samma lydelse som ovan.

 

• 1509. Revals stad protesterar. Om ridderskapet genomför sina fordringar angående bondeförhållanden kommer Revals stad att för upprätthållandet av stadens behov att inkalla främmande, icketyska nationer (ester), utifrån till staden. Nämligen “till att utgöra våra drängar o pigor, något vi hittills haft de här födda svenskarna till”.

 

Konsekvenser

• Svenska bosättningsområden begränsades 1509. En expansion för svenskarnas del var inte längre möjlig.

• Svenskar som flyttar ut förlorar sin personliga frihet.

• Följden blev också en naturlig uppdelning av de svenska odlingsenheterna genom arv, haken delades i mindre o mindre enheter.

 

Svenska regenter försökte garantera skydd genom de svenska privilegiebreven, men de gällde inte under Rysslands regim.:

• Karl IX skyddsbrev för bönderna i Padis område år 1600

• Detsamma 1691 (endast Stora Rågö)

• Gabriel Oxenstierna skyddsbrev för bönderna i Wichterpahl år 1614.

• Drottning Kristinas skyddsbrev 1638, gällande Stora Rågö för att poängtera för adeln att detta skulle gälla.

• Karl XI för Laidsby 1684, och utredningen 1688

• De ryska makthavarnas resolution angående Rågö 1714 följde den svenska lagen.

• 1769 De ryska makthavarnas resolution angående Wichterpahl avslutade svenskarnas privilegium.

• Livegenskapens upphävande 1816. Den stora och mycket betydelsefulla förändringen för alla.

 

Förläningar var vanliga, speciellt när konungen inte kunde betala sina generaler och befälhavare. Detta är Estland:

 

• 1588. Wichterpahls byar förlänas Betendt Grönigh.

• 1595. Slottsfogden Hans von Wartmann förlänas delar av Kegels slottslän (inkl Laides vacka). Bekräftas 1629 av GIIA.

• 1622 borggreve Hans von Ramm i Riga förlänas hela Padis slottslän inklusive svenskbygdernas Stora Rågö och Wichterpahl/ Korkis

• 1628 von Ramm köper Lilla Rågö av kronan o därmed var hela svenskbygden runt Rågerviken i privat godsägarägo.

 

En stor katastrof inträffade när Estland drabbades av pesten 1710-11. Till exempel fanns på Stora Rågö endast 37 överlevande. 174 dog. Endast 15 gårdar var sedan bebodda på ön. 6 gårdar var ödelagda och även 5 torp stod öde.

 

Vissa saker stannar kvar i människors minne. Man talar om “före” eller “efter Krimkriget”, “före” eller "efter andra världskriget, och i svenskbygderna har man ett annat uttryck också.

Det var den estlandssvenska lärarinnan, Marta Blees, som gifte sig med en finsk lärare, Gotkampf. De vigdes och på natten när de sov, då vaknade brudgummen och behövde en toa. Han undersökte noga, men hittade bara en behållare med en vätska under sängen. “Jaha, är det den de använder, då göra väl jag det också”, tänkte han. Och sedan myntades uttrycket: “före” och “efter Gotkampf pissade i öltunnan”.

Ja, sedan kom ryssarna tillbaka. Och Sovjet…

1991 Den andra FRIHETEN!!