Aug. 22, 2010. De svenska tidningarna och Sovjet.
Jag lovade berätta om de svenska tidningarna och Sovjet. I boken om Kommunismens ansikten finns flera kapitel om tidningarna. Jag väljer Göran Leth och "Den svenska pressen och Den stora hungern". Det blir alltså 1930-tal.
Han söker svar på frågorna "Vad och hur rapporterade svenska tidningar om den hungerkatastrof som berörde framför allt Ukraina och Norra Kaukasus vintern 1932 - 1933?
Man kan säga att det handlar om tiden före ockupationen av Estland, och kan ge kunskap om livet i Sovjet som man dömde esterna, letterna och litauerna till genom att som första land erkänna ockupationen.
Det är här han menar att det är problematiskt eftersom ... Sovjetsystemets karaktär var sammansatt. Det uppvisade såväl stora sociala och ekonomiska framsteg som en omfattande brutalitet. ... bolsjevikregimens ideologi, till skillnad från Nazitysklands (nationalsocialistiska arbetarpartiet), i princip ville befordra alla människors välfärd. (Utom kulaker, intellektuella, poliser, advokater, politiker, religiösa etc. etc.)
Han säger också: ... Följaktligen måste vi räkna Den stora hungern till ett av de stora brotten mot mänskligheten och betrakta Sovjetsystemet som skyldigt.
Stalin hävdade att han använde svält som ett vapen mot den kulak-nationalistiska fienden skriver Robert Conquests 1986. Straffet var för att påtvinga folket kollektiviseringen och avskaffa allt privat ägande. Man blockerade gränsen mellan Ukraina och Ryssland för att ingen kulle kunna föra in spannmål till Ukraina. Stora rekvisitioner av spannmål till fr.a. Moskva fastställdes. Långt mer än som producerades. Man ljög om skörden för att förklara de stora rekvisitionerna. En ny lag gjorde stöld av offentlig egendom till ett brott belagt med dödsstraff. Observera att Stalin var informerad om folkets lidanden.
Vad fick svenskarna veta? På den här tiden fanns inte några korrespondenter i Sovjet. Ändå skrev Aftonbladet, som då var liberal och tyskvänlig, 244 artiklar om Sovjet. 30 av dem handlade om jordbruk och 22 om hungern. Ny Dag skrev 616 artiklar om Sovjet. 14 av dem om jordbruk och 1 om hungern. Det är ytterligheterna. Däremella finns flera tidningar. Man kan konstatera att det skrevs ganska lite, och bara Aftonbladet och Socialdemokraten skrev överhuvudtaget om något samband mellan hungern och kollektiviseringen.
Slutsatsen är att den rapporterade hungern tillskrevs arvet från ett underutvecklat Ryssland - eller Rysslands eviga natur.
Nya Dagligt Allehanda recencerar E E Kisch "Asien gründlich verändert". De skriver:
Livsmedelsköerna och fattigdomen i Sovjet äro västerut allbekanta saker. Talar man härom gör man ingen sensation. En journalist däremot, som under saklighetens yttre sken trollar fram ett paradisiskt Sovjetryssland kan vara säker om framgång. Det var alltså en mycket positiv bok om hungerns Sovjet.
Dagens Nyheter skrev:
Svälter sig Ryssland stort?
... De ryska massorna svälta visserligen alltjämt, men icke längre för att tillgodose en fåtalig överklass bekvämlighet, utan för en planmässig utstakad framtid, vars tillblivelse förverkligas långt mera planmässigt än man utanför Ryssland velat tänka sig. Observera att man skriver Ryssland, inte Sovjetunionen. Hungern gjordes till en evig rysk plåga.
Nya Dagligt Allehanda hösten 1932:
Skarpa anklagelser mot Sovjet i engelsk press. Mord korruption och slaveri! Tortyr och svält äro poltiska kampmedel! Det är en engelsk journalist som levt i landet i fyra år, och berättar om deportationer, straffkolonier. Hemliga polisen hade använt tortyr och svält i kampen mot misshagliga element. Hundratusentals hade omkommit på det sättet. Sedan kom ingen uppföljning av ämnet.
Aftonbladet hösten 1932:
Rubriker:
Ny hungersnöd för dörren i Sovjetunionen. Panik i de ledande bolsjevikkretsarna.
"Vi följa maningen i Lenins testamente." Massmord på svältande sovjetdemonstranter.
Moskva utan bröd. Stor Livsmedelssvindel.
mfl.
Man beskrev faktiskt vad som höll på att hända. Men det var förvirrande. Tidningen beskrev hur människor gjorde uppror, trots att det var "människorna som hade makten". Det var för svårt att förstå.
Detta klassades som sensationsjournalistik.
Ny Dag 1933.
De nämnde "livsmedelssvårigheterna. Orsaken var att kulakerna inte gav stadsborna tillräckligt med kött."
En artikel om några Kirunabors återkomst föranledde tidningen att skriva om hungersnöd:
Hiibinäborna fick ju för lite socker ibland; det bevisar väl att det socialistiska experimentet är misslyckat!
Tidningen kommenterade också Aftonbladet och Allehandas artiklar om hungern: Dessa tidningar ha inte märkt att Sovjet inte på 40 år haft en så rik skörd som i år. (Det var de påhittade skörderesultaten som hänvisades till.)
Detta år, 1933, kan man inte förneka katastrofen i de allvarliga tidningarna. Nu kunde Allehanda och Aftonbladet tala om Sovjets misslyckade politik utan att beskyllas för sensationsjournalistik.
Slutdiskussion:
Sist men inte minst visar de stora skillnaderna mellan olika svenska tidningar att uppgifter fanns tillgängliga som många tidningar ändå inte förmedlade. Dagens Nyheter hade gjort en selektion av nyheter och att nyheter om hunger inte tillhör de utvalda.
Götegorgs Handels och Sjöfartstidnings uppgifter om situationen i de nöddrabbade områdena i Sovjets jordbruksdistrikt var konkreta, välinformerade och nyanserade. De gav en bild av brutal politik och omfattande svält, men gav inte en bild av att katastrofen förorsakade miljoner människors död, trots att sådana uppgifter fanns på andra håll.
Och slutligen:
Rapporteringen om den stora hungern kan således ha banat väg för ett bortträngande av sovjetkritiken inom vänstern. Då socialdemokratin fick ansvaret för den svenska utrikespolitiken kan detta ha påverkat utformningen av Sveriges politik gentemot Sovjetunionen.
Han söker svar på frågorna "Vad och hur rapporterade svenska tidningar om den hungerkatastrof som berörde framför allt Ukraina och Norra Kaukasus vintern 1932 - 1933?
Man kan säga att det handlar om tiden före ockupationen av Estland, och kan ge kunskap om livet i Sovjet som man dömde esterna, letterna och litauerna till genom att som första land erkänna ockupationen.
Det är här han menar att det är problematiskt eftersom ... Sovjetsystemets karaktär var sammansatt. Det uppvisade såväl stora sociala och ekonomiska framsteg som en omfattande brutalitet. ... bolsjevikregimens ideologi, till skillnad från Nazitysklands (nationalsocialistiska arbetarpartiet), i princip ville befordra alla människors välfärd. (Utom kulaker, intellektuella, poliser, advokater, politiker, religiösa etc. etc.)
Han säger också: ... Följaktligen måste vi räkna Den stora hungern till ett av de stora brotten mot mänskligheten och betrakta Sovjetsystemet som skyldigt.
Stalin hävdade att han använde svält som ett vapen mot den kulak-nationalistiska fienden skriver Robert Conquests 1986. Straffet var för att påtvinga folket kollektiviseringen och avskaffa allt privat ägande. Man blockerade gränsen mellan Ukraina och Ryssland för att ingen kulle kunna föra in spannmål till Ukraina. Stora rekvisitioner av spannmål till fr.a. Moskva fastställdes. Långt mer än som producerades. Man ljög om skörden för att förklara de stora rekvisitionerna. En ny lag gjorde stöld av offentlig egendom till ett brott belagt med dödsstraff. Observera att Stalin var informerad om folkets lidanden.
Vad fick svenskarna veta? På den här tiden fanns inte några korrespondenter i Sovjet. Ändå skrev Aftonbladet, som då var liberal och tyskvänlig, 244 artiklar om Sovjet. 30 av dem handlade om jordbruk och 22 om hungern. Ny Dag skrev 616 artiklar om Sovjet. 14 av dem om jordbruk och 1 om hungern. Det är ytterligheterna. Däremella finns flera tidningar. Man kan konstatera att det skrevs ganska lite, och bara Aftonbladet och Socialdemokraten skrev överhuvudtaget om något samband mellan hungern och kollektiviseringen.
Slutsatsen är att den rapporterade hungern tillskrevs arvet från ett underutvecklat Ryssland - eller Rysslands eviga natur.
Nya Dagligt Allehanda recencerar E E Kisch "Asien gründlich verändert". De skriver:
Livsmedelsköerna och fattigdomen i Sovjet äro västerut allbekanta saker. Talar man härom gör man ingen sensation. En journalist däremot, som under saklighetens yttre sken trollar fram ett paradisiskt Sovjetryssland kan vara säker om framgång. Det var alltså en mycket positiv bok om hungerns Sovjet.
Dagens Nyheter skrev:
Svälter sig Ryssland stort?
... De ryska massorna svälta visserligen alltjämt, men icke längre för att tillgodose en fåtalig överklass bekvämlighet, utan för en planmässig utstakad framtid, vars tillblivelse förverkligas långt mera planmässigt än man utanför Ryssland velat tänka sig. Observera att man skriver Ryssland, inte Sovjetunionen. Hungern gjordes till en evig rysk plåga.
Nya Dagligt Allehanda hösten 1932:
Skarpa anklagelser mot Sovjet i engelsk press. Mord korruption och slaveri! Tortyr och svält äro poltiska kampmedel! Det är en engelsk journalist som levt i landet i fyra år, och berättar om deportationer, straffkolonier. Hemliga polisen hade använt tortyr och svält i kampen mot misshagliga element. Hundratusentals hade omkommit på det sättet. Sedan kom ingen uppföljning av ämnet.
Aftonbladet hösten 1932:
Rubriker:
Ny hungersnöd för dörren i Sovjetunionen. Panik i de ledande bolsjevikkretsarna.
"Vi följa maningen i Lenins testamente." Massmord på svältande sovjetdemonstranter.
Moskva utan bröd. Stor Livsmedelssvindel.
mfl.
Man beskrev faktiskt vad som höll på att hända. Men det var förvirrande. Tidningen beskrev hur människor gjorde uppror, trots att det var "människorna som hade makten". Det var för svårt att förstå.
Detta klassades som sensationsjournalistik.
Ny Dag 1933.
De nämnde "livsmedelssvårigheterna. Orsaken var att kulakerna inte gav stadsborna tillräckligt med kött."
En artikel om några Kirunabors återkomst föranledde tidningen att skriva om hungersnöd:
Hiibinäborna fick ju för lite socker ibland; det bevisar väl att det socialistiska experimentet är misslyckat!
Tidningen kommenterade också Aftonbladet och Allehandas artiklar om hungern: Dessa tidningar ha inte märkt att Sovjet inte på 40 år haft en så rik skörd som i år. (Det var de påhittade skörderesultaten som hänvisades till.)
Detta år, 1933, kan man inte förneka katastrofen i de allvarliga tidningarna. Nu kunde Allehanda och Aftonbladet tala om Sovjets misslyckade politik utan att beskyllas för sensationsjournalistik.
Slutdiskussion:
Sist men inte minst visar de stora skillnaderna mellan olika svenska tidningar att uppgifter fanns tillgängliga som många tidningar ändå inte förmedlade. Dagens Nyheter hade gjort en selektion av nyheter och att nyheter om hunger inte tillhör de utvalda.
Götegorgs Handels och Sjöfartstidnings uppgifter om situationen i de nöddrabbade områdena i Sovjets jordbruksdistrikt var konkreta, välinformerade och nyanserade. De gav en bild av brutal politik och omfattande svält, men gav inte en bild av att katastrofen förorsakade miljoner människors död, trots att sådana uppgifter fanns på andra håll.
Och slutligen:
Rapporteringen om den stora hungern kan således ha banat väg för ett bortträngande av sovjetkritiken inom vänstern. Då socialdemokratin fick ansvaret för den svenska utrikespolitiken kan detta ha påverkat utformningen av Sveriges politik gentemot Sovjetunionen.
Trackback
