.

Jan. 15, 2010

Estland närmar sig euroklubben.

Rubrik i dagens SvD Näringsliv. De skriver alltså om att Estland troligtvis kommer att besluta om inträde i sommar och euron införs i januari 2011. Bankerna gör prognosen att efter ett fall i BNP under 2009 på -14 % blir resultatet +1,5 % år 2010 och +4,5 % år 2011. Om de går med i eurosamarbetet. Det ser bra ut för Estland, dock får de två andra baltiska länderna mer långvariga problem, där räknar man med minustillväxt under 2010 innan det vänder till plus under 2011. Det viktiga är att man räknar med tillväxt för dem under 2011. Finanskrisen får ett slut även i Baltikum.

Det har förundrat mig, att allt var så planerat när Sovjet tog Estland 1940. Alla namn på dem som skulle elimineras fanns redan på papper, och allt var dirigerat från Moskva.

---

Olga Lauritsin och hennes man var brinnande kommunister. När den estniska flaggan halades på Långe Herman 1940, var det hon och en ung pojke som gjorde det, efter halningen stampade de på flaggan och hissade istället den sovjetiska.

Herr Lauritsin blev premiärminister i Estland. Efter det att Sovjet kallat på de estniska kommunisterna 1940 var det bara herr Lauritsin som fick tala för dem. Han var betrodd kommunist. Han förklarade att Estland ville vara medlem av den sovjetiska unionen. Som tack blev han premiärminister och därmed på papperet ansvarig för allt som skedde i landet.

Den klassiska bilden från Krim.

Jag har studerat den noga, och tycker mig se, att Stalin inte sa så mycket under det här mötet.

Stalin som ung. På den här tiden

var han väl bara bankrånare. Eller studerade han till präst samtidigt?

När Stalin proklamerade Förintelsebataljonernas skyldighet att döda och bränna 1941 när tyskarna kom för nära, då reagerade Lauritsin. Han tog sin bil med chaufför till Pärnu där krigsmaktens chef Lüüs befann sig. Han förklarade högt att man inte skulle döda människor. Ester har rätt att äta och att leva. Det kunde inte accepteras att någon protesterade. Följaktligen sköts han direkt. Några män tog honom sedan under armarna och drog honom till hans egen bil, varifrån han senare dumpades. Detta kan inte säkert bekräftas, men chauffören har berättat det för 2 personer. Den förste förklarade att han fick veta om han lovade att absolut inte fick berätta det fört någon om han ville leva, och den andre var i alla fall rädd om sitt eget liv och höll tyst. Officiellt hade Lauritsin gått under med ett namngivet fartyg, men överlevande har förklarat att de inte sett honom på det fartyget.

Fru Lauritsin gifte om sig med en annan troende kommunist och tillsammans fördes de till Sibirien 1950. De ansågs vara europakommunister inte sovjetkommunister, och hade absolut ingen frihet att utöva den makt som de ansåg vara rätt. Moskva bestämde. Fru L. ville t.ex. inte ha kolchoser. 1950 försvann alla troende estniska kommunister i hög ställning till Sibirien, trogna ryssar sattes in i deras ställe.

Det var ju Stalins speciella sätt. Först kom han till makten med hjälp av partikamrater, sedan tog han livet av dem, eftersom han inte ville vara beroende av någon tacksamhet gentemot någon, sedan satte han in folk på höga poster, som sedan skulle känna tacksamhet gentemot honom. Alla skulle känna osäkerhet.

Vi får vara tacksamma att Stalin aldrig kom till Sverige, att han inte kunde tvätta sina stövlar i Mälaren!