.

Nu läser jag om "den stora terrorn". Det är lika obehagligt varje gång, men den här går så in på enskilda personers öden, att det blir värre än vanligt.
Ni minns att Christian Günther, Sveriges utrikesminister sa att "Ryssland är ju en rättsstat".

Stalin uttalade uppfattningen att det var bäst att arkebusera så många som möjligt.  "... det vore ett bra resultat om bara 5 % av dem som arresterades visade sig vara faktiska fiender" Bevis var en mindre detalj. "Om  en lista över angivna personer var korrekt till 10 %  så skulle hela listan behandlas som om den vore korrekt." lär han också ha sagt och Jezjov, chef för NKVD varnade sina män: "Bättre för många än för få." Om tusen personer för mycket skjuts (under en operation) är det ingen särskilt stor sak. 
Vilka var i farozonen?

De just befriade kulakerna. De. som hade gjort de åtta år i arbetsläger de dömts till och befriats. Stalin var övertygad om att ett krig var nära förestående. Mot vem är inte lika klart, men ett krig skulle snart komma. Då gällde det att eliminera så många missnöjda människor som möjligt, risken att de skulle försöka passa på att göra en revolt var uppenbar. T.o.m. Stalin förstod att de just befriade var missnöjda. Bäst att eliminera dem.

Parti"vänner". Vilka kunde man lita på? Vilka var trotskister? Vilka var fiender, och vilka kunde man (Stalin) verkligen lita på? Vad gör han? Han arkebuserar otroligt många av dem, som en gång "svurit sin ed till honom".

Komintern. "Alla ni där i Komintern spelar fienden i händerna" skrev Stalin 1937 i ett brev i februari 1937. Resultat: flera tusen kominternmedlemmar och utländska kommunister arresterades 1937 - 1938. De tyska, polska, jugoslaviska och baltiska partierna blev i praktiken utplånade.

Militärer: åtta av landets högsta militära befälhavare arresterades i april-maj 1937. De torterades brutalt och vid en hemlig rättegång dömdes de till döden.

Stalins närmaste medarbetare dömdes till döden i mars 1938.

1937 arresterades NKVD partisekreteraren i Nikopol i Ukraina. Man arresterade också hans assistenter, hans vänner, männen och kvinnorna han hade placerat på olika befattningar runtom i Nikopol. Befälhavaren för garnisonen i Nikopol fastnade i nätet, därefter den lokale åklagaren och alla hans juridiska medarbetare och slutligen ordföranden för Nikopolsovjeten ... den lokala banken, tidningen, alla kommersiella inrättningar "rensades" ... den som ansvarade för den kommunala administrationen, brandchefen, styresmannen för sparbanken arresterades...

Enligt en uppskattning fängslades eller avrättades 116 885 partimedlemmar 1937 - 1938.
Av de 139 centralkommittémedlemmar som valdes vid sjuttonde partikongressen 1934 blev 102 arresterade och skjutna. Fem tog sina egna liv. Därutöver fängslades under dessa år 56 % av delegaterna vid kongressen. Decimeringen av Röda Armén var ännu mer komplett. Av de 767 som ingick i högsta ledningen (brigadchefer och uppåt) avrättades 412, 29 dog i fängelse, 3 begick självmord och 59 fick stanna kvar i fängelse.

Enligt ofullständig statistik sköts under de två åren 1937 och 1938 inte mindre än 681 692 personer. I Gulags arbetsläger ökade de arresterade med nästa en miljon människor.

Vi ska inte heller glömma att vanliga människor hade svårt att sova under den här tiden. De låg och lyssnade på nätterna för att höra om en bil stannade vid deras hus och någon skulle komma och knacka på dörren för att hämta dem.

"Ryssland är ju en rättsstat" sa Günther för att försvara att Sverige inte skyddade balterna, utan var först i världen med att erkänna ockupationen!