.

Maj 1, 2012 "Livet var mycket annorlunda än det är idag, det var hundra gånger bättre.Som ett jordiskt paradis."

 

 

Ni såg säkert reportage från tävlingarna i Fyrisån i går. Studenetrnas tävling. Vet ni också att det finns många likheter mellan studentstäderna Uppsala och Tartu?

 

I Tartu hade de traditionsenligt gummibåtsrace med fyrtioen båtar.
Det var jobbigt eftersom det var höga vågor och bara de starkaste orkade hela sträckan.
Men roligt!

…..
Det har förekommit “1 maj-demonstrationer” i Estland även under de fria åren, men aldrig med röda fanor och aldrig med socialistiska sånger. Inte ens ryssarna i Narva har genomfört sådant. Det är för svåra minnen sammanfogat med sådant.

…..

På Ebavereberget var det häxornas afton på Valborg.

 

…..

Estnisk film firade hundra år i går. Då valdes bl.a. Århundradets film. Det blev Kevade /Vår , som är gjord efter en ungdomsroman av Oskar Luts. Vi har den på DVD och har sett den ett par gånger. En riktig buskis, men ingår med fullt allvar i den estniska kulturen.

 

 

Den spelades in 1970 och regisören, Arvo Kruusement, tog själv emot priset.

 

.....

 

 

Moster Tanja berättade om att president Päts hushållerska flyttade in i familjens lägenhet när presidenten fängslades av sovjeterna. Vi fick dock inte veta hennes namn. I går läste vi i Postimees en artikel som kanske handlar om henne. Men kanske inte, hon berättade aldrig om att det också var några barn som flyttade in. Läs:

107 år gamla Elfriede Helene Rooster har genomlevt två krig. Det var naturligtvis svåra tider. Några år bodde hon t.o.m. i en park, men den tiden räknar hon som, den vackraste i livet.

Hon minns, trots sin höga ålder tider, datum och månadetr men mycket annat har försvagats. Men Konstantin Päts glömmer hon aldrig.

Hon föddes i Narva där hon gifte sig med en estnisk soldat, och 1934 föddes deras son, och sedan fick de ytterligare tre. Hon arbetade hos presidenten i köket, och hennes barn var många gånger i slottsträdgården till sommarresidenset när presidenten var där. De brydde sig inte om vad han var; de lekte bara, och presidenten sa inget om det.

Hon berättar också om de presenter presidenten fick av utländska besökare, som han delade med sig av till dem alla.

Presidenten levde ett bra och bekvämt liv, trots livvakterna minns Elfriede Helene.

 

 

Sommarslottet.

Under samtalet nämner hon minst sex gånger, hur bra det var att leva den första fria tiden i Estland. "Livet var mycket annorlunda än det är idag, det var hundra gånger bättre.Som ett jordiskt paradis."

En natt körde ryssar fram en buss till slottet och genomförde ett rån. Det var början till det sovjetiska övertagandet.

Elfriede började sitt arbete hos presidenten före det andra världskriget och minns så väl hur kriget slutade i ständig rädsla, ett fruktansvärt dödande och betydande materiella förluster och förlust av människor.