.

Maj 6, 2012 Hotell Viru i Tallinn

Hotel Viru, som det såg ut vid OS 1980.

 

 

Historieprogrammet på TV handlade om Hotell Viru i Tallinn. 1965 när finska turister fick tillstånd att besöka Tallinn och fartyg sattes in för regelbundna turer mellan Tallinn och Helsingfors, då började man prata om att bygga ett hotell i staden. Det blev en finsk firma med vänstersympatier som fick äran att bygga den nya stora byggnaden. Det var nog tur, för då blev det byggt på ett mer professionellt sätt. Byggnationen tog 36 månader.

I vissa rum placerades avlyssningsapparatur, och där fick utlandsturisterna bo. Bakom valutabaren satt KGB-personal och lyssnade av vad som sades i rummen.
Jag vet. Vi bodde i ett sådant.

1000 anställda på hotellet tillhörde KGB. Jag antar att kvinnan som satt utanför hissen på varje våning var en KGB-are. Vår vakt var tvungen att vänligt hälsa på våra barn varje gång vi passerade, eftersom våra barn hälsade på henne. Annars satt hon tyst och tittade.

Kriminalmilisen berättade i programmet att de såg som sin viktigaste uppgift att skydda turisterna. De fick heller inte fråga personalen något eftersom personalen var KGB-are och inte fick svara ärligt på frågor.

KGB däremot försökte få antalet turister att sänkas betydligt. De tyckte det var jobbigt med dem.
Det var stor kriminalitet i Tallinn på den här tiden. Mest prostitution och knark. Även prostituerade kunde tillhöra KGB.

Kriminalmilis Kalle Klandorf berättade att det kunde ibland komma en buss med prostituerade från Ryssland. Då satte milisen dem i karantän och gav dem sprutor för olika sjukdomar, allt för att skydda turisterna. De kända estniska prostituerade var hälsoundersökta.

Vi visste hela tiden att våra guider tillhörde KGB: I pprogrammet intervjuades en guide om hon tjänat något på sitt jobb. Hon tänkte en stund, sedan sa hon, en gång fick jag en plastkasse fylld med strumpbyxor. Det var nog det enda.

Det var fantastiskt roligt att se bilder från Tallinn på 1970-talet. Jag kände igen allt så tydligt. Hotellet, rummet, möbleringen. Exteriören. Det var en annan stad då, 1978. Kalare, enklare, gråare. Inte så många bilar. Bara ryska bilar. Jag tänkte att de kanske skulle visa några bilder på våra barn. Det var ju inte så många barn som kom som turister, men det fick jag inte se. Jag får titta på våra egna bilder.

…..

Minns ni Aire? Kvinnan som är dotter till våra grannar och arbetar som prostituerad. Hon har fem barn. En av dem, Kristoffer omkring tjugo år, drack sprit tillsammans med någon av bröderna. Drack och drack. Han är den som Hanno uppskattar mest, den ordentlige, som kunde sköta ett arbete, helt enkelt den bäste av barnen. Han var... menar jag. I går drack han för mycket. Han hittades död i rännstenen. Hjärtat orkade inte. Han söp ihjäl sig. Det är så sorgligt.