sep 16, 2013, Motsättningarnas Narva.

Det finns ett intressant forskningsprojekt om den svenska tiden i Estland skriven av Jaak Naber, est som först studerade historia i Tartu, men sedan läste vidare i Uppsala. Han har skrivit:

Motsättningarnas Narva, Statlig svenskhetspolitik och tyskt lokalvälde i ett statsreglerat samhälle, 1581-1704.

 Skriften men jag läser en större version...

En mycket intressant skrift om den tiden. Jag har inte riktigt förstått hur mycket de svenska kungarna kunde påverka livet i Estland. Jag har hakat upp mig på de dåliga kommunikationerna på den tiden. Men sanningen är att de hade synpunkter om mycket.

Jag måste bara börja med en intressant sak. Tidigare i år började man i Estland tala om att det man lärt sig om den estniska historien under sovjetåten inte stämmer. Skolan hade lärt ut att esterna alltid varit lantarbetare. De hade inga rättigheter att studera, de bodde på landet. Det är också anledningen till att den estniska kulturen kunnat leva vidare trots de främmande kulturer som ledde landet. Men det är inte sant. Den est som ville studera kunde få det, men han måste då anta den tyska kulturen, bli tysk. Därefter räknades han in i den balttyska befolkningen. När landet senare blir en del av det tsarryska väldet, då kan esterna studera till präster i den ortodoxa kyrkan men då ska de anta den ryska kulturen. Det är intressant eftersom jag så ofta undrat över varför de antog ryska seder och gav sina barn ryska namn. Det var naturligtvis samma sak. De måste bli "ryssar" för att få studera. Detta var under tsarens tid, och de respåekterade honom för att de fick studera, så det var säkert inte så svårt för dem. 

 En grafik föreställande Narva-Ivangorod på 1600-talet.
Säljs på sidan http://www.ardedis.eu/grafik

Narva låg långt från Reval/Tallinn. Det var folket i Reval som hade bett om skydd från svenskarna 1561. De var därmed mer svenskvänliga än narvaborna. I Narva som erövrades av svenskarna senare blev det helt annorlunda. Där inledde man med rövarpolitik. Svenskarna lade beslag på en stor del av stadens bästa hus och hustomter till officerare och kungliga ämbetsmän. Så många svenskar som möjligt skulle bosätta sig i staden för att den skulle bli mer "svensk". Helst skulle de hålla sig för sig själva i kolonier för att inte ta intryck av tyskar och ester/ icke-tyskarna.

Då kommer vi till en annan fråga: Varför benämndes esterna icke-tyskar? De var inte tyskar. Deras land hade ännu inget namn. Kanske var det så enkelt. Förutom att de inte var adelsmän. Det fanns ingen adel alls i Estland innan främlingarna kom och som sedan arbetade för sina egna landsmäns bästa. 1227 tog danskarna den norra delen av esternas område och tyskarna tog den södra delen, Livland och därefter hade tyskarna överhöghet i landet i ca 700 år. Trots att andra stater hade regeringsmakten. Naturligtvis höll tyskarna på sin högre rang.

Men Narva hade redan på den svenska tiden en stor betydelse pga. sin närhet till Ryssland. Det behövdes rysktalande svenskar som kunde förhandla med ryssarna efter alla de evinnerliga krigen och motsättningarna som rådde under de här åren. Estland var svenskt 1561-1721. Den rollen var viktig, och därför var svenskarna noga med att det skulle vara trogna män som talade ryska.

Området på andra sidan Narvafloden, Ivangorod, var också svenskt. Ja, hela området runt Finska viken blev svenskt vid freden i Stolbova 1617. (Ivangorod blev estniskt vid Tartufreden 1920, men Stalin tog tillbaka det trots att han accepterat att inte ha något krav på Estland i "evig tid".

I Narva var en stor del av befolkningen rysktalande, precis som i dag. Överheten var dock tysk när svenskarna kom. De skolor som fanns var tyska. Adelsmännen var tyskar. Det var detta svenskarna måste ändra på. Kyrkan var tysk, lärarna var tyskar. Detta måste svenskarna ändra på. Problemet var att svenskarna förde så många kostsamma krig. Kungen lovade pengar till skolbygge och lärare, men inga pengar kom. Ett krig kom ivägen. 

Ja, detta var inledningen. Jag hoppas att jag kan fortsätta i morgon.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0