April 3, 2011. Östeuropeerna och deras verklighet.
Han har speciellt studerat Polen, Ukraina och Vitryssland, och menar att det var där som Förintelsen verkligen ägde rum.
...
Den estniske skådespelaren Ott Sepp, född 1982 i Tallinn har fått Oscar Luts humorpris. Det delades ut i Oscar Luts hem som numera är museum i Palamuse. Jag minns Ott Sepp bäst som den unge skolpojken som deltog i frihetskriget i en film vi sett. Den var verkligen inte humoristisk. Men numera är han alltså humoristisk.
Ott Sepp.
I Belgien arbetar nu estniska kockar och serverar typisk estnisk mat. BL.a. Ärtsoppa med fläsk. Ants brukar berätta att svenskar frågade honom när han var barn vad de åt till jul. Det var som i Sverige, det enda exotiska var sylt med kött. (Han visste inte att det heter sylta på svenska. På estniska heter det sylt.)
Några ester har tagits som gisslan i Libanon. Utrikesminister Paet har varit där för att ta reda på vad som hänt, men allt är höljt i dunkel. I Libanon tror man att de redan är transporterade till Syrien. Det handlar om att man behövde några fångna västerlänningar för att uppmärksamma problemen med att det finns gränser mellan Libanon, Syrien och Irak, tror man. För esterna är det största problemet att de tre ländernas säkerhetstjänster inte har någon form av samarbete,
Det förs en ständig diskussion om de språkliga problemen i de ryska skolorna i Estland. Det finns inte tillräckligt med lärare i estniska för dem. En mycket klok lärarinna i en rysk skola menade att det bästa vore om hennes skola kunde få någon eller några estniska skolor som vänskolor. Det skulle underlätta på alla sätt, både språkligt och socialt.
April 2, 2011. Barnparad.
Vi tog en tur till Rakvere i dag och det var fantastiskt vilken förändring det var. Aldrig har vi sett så många bilar på parkeringen utanför Norra köpcentret. Där har vi gått ganska ensamma många gånger och tittat på försäljarna som suttit och tittat på ingenting, och nästa gång var affären kanske borta. Nu fanns någon enstaka parkeringsplats ledig och det vimlade av folk i butikerna. Hesburger hade inga lediga bord, och det var lika bra det. Vi ska inte äta hamburgare.
I dag var det barnparad i Tallinn. Man firade barnbokens dag. Alla barn hade gjort sina masker, och naturligtvis var alla Astrid Lindgrens figurer representerade. Några barn intervjuades och en sa "Jag blir mycket klokare av att läsa. Jag lär mig hela tiden saker." En annan sa: "Jag läser jättemycket!"
I Kõpu har man renoverat herrgårdsskolan. Den har stått och förfallit under ockupationen. Alla väggdekorationer hade målats över när sovjeterna bestämde. Allt sådant ansågs kapitalistiskt.
1960 var man tvungen att göra något åt en vägg, och då såg man en målning av en kentaur, men det var bara att måla över för att inte bli klassad som folkfiende. Nu har man tagit fram alla vackra målningar. Norge har betalat de 1,4 miljoner Euro det har kostat, men pengarna räckte inte till stuckaturen, så den har nu gjorts i papiér macher.
Rõuge mõis.
I skolan i Rõuge i södra Estland, i Setumaa, har man satt igång ett projekt för att utveckla användandet av IT i undervisningen. T. ex. studerar man hur man ska få tag på pålitlig information. Information man kan lita på att den är sann. Här vet man ju verkligen att allt inte är vad det ser ut att vara. En annan grupp har studerat hur man kan göra ett dataprogram för att komposten ska mogna snabbare. Vi ska nog få se att esterna kommer med nya friska idéer! Något lika bra som Skype, vad vet jag?
April 1, 2011. Ryssland - förändring eller degenerering.
Vi pratade om det här när vi for genom Lasnamäe Och om ryssen som Claes Arvidsson berättade om, som frågade: När ska ni införa sanktioner mot Baltikum? Sanktioner? Av vilken anledning? Här diskrimineras inga ryssar.
På SvD:s ledarsida läser vi åter en ledare av Clas Arvidsson:
Ett Ryssland fast mellan det förflutna och framtiden.
Han frågar bl.a. den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov: Vad är Ryssland? "Som Nigeria fast med snö." svarar han. Han ställer samma fråga till Andrej Liskij, chefredaktör för Novaja Gazeta. Han svarar "Vad är Putin? Följdfråga: President Medvedev då? I Sverige möts jag(C A) ibland av förhoppningar om att han ska träda fram som demokratisk reformator, men i Lipskijs ögon är de båda del av en och samma organism.
Och han är inte ensam.
Nemtsov beskrev Putinland som en klassisk auktoritär stat med korruption, evigt maktinnehav och manipulering av politiken. Dessutom som en ekonomisk bananrepublik där Putinkretsen kontrollerar statliga råvaruföretag. Modernisering, glöm det.
Visst finns det en insikt om problemen, menade Lilja Sjestova på tankesmedjan Carnegie. Hon talade rentav om ett nationellt konsensus om att Rysslands ekonomi och det ensidiga beroendet av olja och gas inte är uthålligt. Alternativen är förändring eller degenerering. Frågan är om det är möjligt utan att släppa den politiska kontrollen. För Sjestova är Ryssland ett land som fastnat mellan det förflutna och framtiden. Och som någon sade: Makten själv står i vägen för reformer.
Någon annan sade följande om höstens parlamentsval: Alla ryssar är säkra på att Förenade Ryssland ska vinna, men ingen tänker rösta på det.
”Mitt hus och familjen”, svarade ett par universitetsstudenter – ett svar som ekade från Sovjettidens alienation från staten och tryggheten i det privata.(På frågan Vad är Ryssland?))
Ett annat tvåordssvar blev ”fosterlandet och korruption”. Men faktum är att samtidigt som missnöjet med Putinismen ökar hos allmänheten finns det största stödet i åldrarna 18–25 år. Detta formulerades väl av en nöjd tredje student: ”Efter utbildningen kommer jag att få lön till mat och kläder. Jag kan resa. Men om regimen ändras kanske det leder till ett nytt Sovjet.”
Svaren kan jämföras med de väl valda orden från ordföranden i den ryska dumans utrikesutskott, Konstantin Kosatjov. Ryssland är unikt, stort, fredligt, vackert och vänskapligt. Mer intressant är att han såg Ryssland som framtida världsmakt. Medan globaliseringen är på alla politikers läppar här hemma, sade Kosatjov om Rysslands oberoende i form av naturresurser, en stor inhemsk marknad och självförsörjning vad gäller vapen.
Ryssland som en stigande stjärna kommer också till uttryck i en artikel av den Kreml närstående Sergej Karaganov (han med doktrinen om att Ryssland ska använda ryska minoriteter i andra stater för att få inflytande).(Varför tror ni att det finns människor som kallar ryssar i Baltikum för femtekolonnare? Hur ska balterna skapa större trygghet i Baltikum för alla människor?)
Hans kommentar i Rossijskaja Gazeta (10/3) till upproren och revolutionerna i Mellanöstern är att oljepriset för lång tid kommer att ligga på en hög nivå:
”Jösses, mitt land har tur igen.”
Jag valde att kopiera nästan hela ledaren med några klargöranden och en fråga.
Mars 31, 2011. Våren i Estland.
Ser ni våren: videung, svanarna, storkarna, snödropparna och stararna? Det här ska glädja er i dag. I morgon blir det allvar igen. Hm. Det är ju första april i morgon. Men jag blir nog allvarlig i alla fall.
Mars 29, 2011. Till siste man.
Färre känner till Estlands brutala historia eller vet att Estland utgör ett fascinerande historiskt och kulturellt gränsland mellan öst och väst, inte sällan med många minnen från det svenska stormaktsväldet. ... ett ofta bortglömt faktum: att Estland under andra världskrigets slutskede var skådeplats för några av de allra hårdaste striderna i stormaktskriget mellan det nazistiska Tyskland och det kommunistiska Sovjetunionen.
Enbart under 1900-talet drabbades Estland av fyra ockupationer genom främmande makt, delvis under förödande krigshandlingar, och blev skådeplatsen för två inbördeskrig.
De fyra ockupationerna skedde dels vid första världskrigets slutskede, tysk resp rysk ockupation och under det andra världskriget rysk, tysk och åter rysk ockupation, alla under åren 1940 - 1991 med ett kort avbrott i september 1944. De två inbördeskrigen var när de först befriade sig från ryssarna och sedan från tyskarna innan fredsförhandlingarna skrevs under i Tartu 1920.
Det är mycket för ett litet land.
Vidare:
Baltstaterna var från 1940 ockuperade rättslösa objekt. ... Enbart under ockupationsåret 1940 - 1941 mördade eller deporterade NKVD 60 000 ester av en total befolkning på drygt en miljon människor.Dessa grymma och omfattande sovjetiska utrensningar resulterade i en grogrund för många esters avsky och hat mot moskva-kommunismen och dess hantlangare.
Han beskriver också de fruktansvärda situationer när ester slogs mot ester, och, som jag tidigare sagt blev ett livslångt trauma för många ester (såsom Ants morbror) att de antagligen skjutit ihjäl sina vänner.
Under punkten Pogromer i Baltikum:
Av Estlands judiska befolkning lyckades 75 % fly till Sovjetunionen före den tyska inmarschen sommaren 1941. Av de kvarvarande estniska judarna mördades samtliga, närmare 1 000 män, kvinnor och barn under tysk ockupation. ...Det bilddes en estnisk regeringskommission kring estnisk medverkan i massmord både under sovjetisk och tysk ockupation 1940 - 1944. Det var en tysk SS-Obersturmbahnführer Martin Sandbergers Sonderkommando 1A som hade fått uppdraget att likvidera alla estniska judar. Tyskarna var få och därför beroende av inhemska villiga krafter till sin hjälp. Kommissionen skrev 2001 sammanfattande: "It is unjust that an entire nation should be criminalized because of an action of some of its citizens, but it is equally unjust that its criminals should be able to shelter behind a cloak of victimhood."
Tilläggas bör också som jämförelse att under samma tid likviderades minst 7 250 ester. Och vår dotter berättade för flera år sedan att Ferenc Göndör sa, när han höll föredrag om förintelsen, att tyskarna var inte värst. Det var balterna som var de största syndarna. Kan esterna någonsin bli värderade som människor? Tyskarna kallade dem för "Undeutche"/"icke-tyskar" och hade därmed getts ett sämre värde än tyskar. Jag känner att, om knappt 1 000 judar och drygt 7 250 ester mördas under den national-socialistiska ockupationen, då kan man kanske säga att det var drygt 8 250 människor som mördades under tysk ockupation, och det är förfärligt!
Jag har lagt boken i kön för "böcker jag ska läsa", så jag lär återkomma om den.
...
Så var det Claes Arvidssons ledare i SvD i dag.
Är jag verkligen ett hot mot Ryssland? frågar han i rubriken.
Michail Nenasjev(N), ledamot av dumans försvarsutskott och representant (naturligtvis) för maktpartiet Förenade Ryssland hade kallat till samtal med svenska politiker, forskare och journalister i Moskva.
Ryssland har så många problem att brottas med att man inte har något att "exportera" till andra länder, menade N, som anklagade svenska medier för att ändå framställa Ryssland som aggressivt. Den militära upprustningen handlar om att återgå till en normal nivå. Georgien betecknade han som så litet att man knappt hittar landet på kartan. Så var det med den saken.
Han klagade på att dumaledamöter har sina tjänstebostäder på en gata uppkallad efter Olof Palme, men att något motsvarande inte fanns i Sverige. Putingatan skulle nog kännas rätt för honom.
På en öppen fråga om mänskliga rättigheter i Ryssland avfyrade han två motfrågor: Har ni utlämnat Julian Assange (i verkligheten har han inte inkommit än)? När ska ni införa sanktioner mot Baltikum?Motfrågorna illustrerar vad man från rysk sida anser vara dubbelmoral i kritiken av Ryssland, men som allra mest demonstrerar en ovilja att se sitt eget land i ögonen. Svenska domstolar är i grunden rättssäkra medan de ryska är en tragisk parodi.
Allt är inte frid och fröjd, men fri- och rättigheterna för de stora ryska minoriteterna i Estland och Lettland är något som ryssarna i Ryssland bara kan drömma om.
Jag hoppade verkligen till när det visade sig att journalister ingår i Rysslands hotbild. När N lade ut texten om medias dubbla standard landade han i att problemet är på samma hotnivå som organiserad knarkhandel och piratverksamhet (dock efter terrorism och kärnvapenspridning).
I hans konspiratoriska värld försöker olika mediecentra framkalla en informationskris som i sin tur kan utvecklas till hot. Det är i sin tur ett av motiven för att utveckla de strategiska kärnvapnen.
Dumaledamoten Michail Petrovitj Nenasjev kan verka extrem, men i Ryssland är han inte det.
När ska det ryska sättet att tänka närma sig det europeiska? När ska man kunna samarbeta och veta att den andra parten verkligen förstått vad man kommit överens om? Ryssland är Estlands granne, och har ett ständigt intresse av att ta tillbaka landområdet på ett eller annat sätt. Kan de två kulturerna någon gång närma sig varandra?
Mars 25, 2011. Minnesdag för de deporterade.
Ljus i Tallinn
vid Törnroskorset i Rakvere.
Postimees frågade sina läsare: Var ni berörda av deportationen?
Svar:
2,8 % är själva överlevande.
70,4 % har deporterade i familjjen
26,9 % har av olika anledningar sluppit.
Det verkar som om de hemska minnena ändå suddats ut en aning. Nu gör man iordning KGB-huset i Tallinn så, att det åter blir lägenheter att bo i. Kanske man så småningom också kan göra i ordning det stora bruna trähuset i vårt centrum också, som ingen vill vidröra. Där har alltför många orstbor pinats och torterats av KGB.
Huset som ska bli fullt av moderna lägenheter.
Utsikten från översta våningen.
Den som inte vet vad som hänt där kommer naturligtvis tycka att han/hon bor fantastiskt fint!
Vladimir Antonov, rysk miljardär
vill köpa en bank i Estland. Han nämner Krediiidi pank, men deras position är osäker. Det uppges att man inte med säkerhet vet vem som äger banken, som ändå är en stor bank, den har 320 miljoner dollar i reserver. Banken är visserligen inte till salu, men sådant kan man alltid diskutera, säger Antonov.
I Moskva skadades 150 människor i ishalka. Även i Estland är det glashalt. Vid Sõmeru mellan Tallinn och Narva har 11 bilar varit inblandade i en krock.
Problemen med frihetsstatyn i Tallinn tar visst aldrig slut. Nu har man upptäckt att en glaspanel är sönder.
Två unga män har förädlat liberiabreven. De kan få insatsen att växa. De kanckar på hos folk och erbjuder dem att om de stasar 1 000 Euro i dag kan de på en vecka ha fått summan att öka i värde tio gånger. Ingen har ännu trott på dem, så vitt vi vet, men de är anmälda av många personer och söks av polisen. Det kan inte vara helt svårt att hitta dem eftersom de är svarta, och det finns inte så många svarta i Estland.
En av de eftersökta männen.
Jag har ju berättat tidigare om den svarte mannen i Estland som gärna visade upp sig för skolbarnen för att de skulle se att det är på riktigt.
Några storkar har redan kommit! Det måste kännas väldigt kallt för dem.
I dagens Novaja Gazeta kan man läsa om Putin och Medvedev "the bad guy" och "the good guy". Är det ett spel eller är det på riktigt? Läs:
http://en.novayagazeta.ru/data/2011/030/00.html
Mars 22, 2011. Estniska troll.
Det stora reseföretaget Happy Cruises har beslutat introducera lyxkryssningar med Tallinn och Köpenhamn som bas. Resorna ska gå från Tallinn mot S:t Petersburg, Helsingfors, Stockholm, Visby och avslutas i Köpenhamn. En andra resa går sedan åt andra hållet. Det kan betyda att turismen ökar i Östersjön. För Tallinn betyder det naturligtvis en del att basen är just Tallinn. Vi ska se efter sommaren om det blivit någon ökning av turister. Flygtrafiken kommer också att öka eftersom ca 850 människor ska forslas till Tallinn resp. Köpenhamn inför varje krysstart, och sedan därifrån.
Konstnären Pille Tammela har skapat en vänlig trollvärld. Under studier i Norge och övriga Norden upptäckte hon trollen. De norska trollen är stora, gapiga och skräniga. De svenska är små och elaka och de finska är tysta och gloende. Hon skapade de estniska trollen: vackra, snälla och godmodiga. Så tycker esten om att se sig själv, vänlig, naturtroende, familjekär, historieberättande och genompräktig.
Konstnären
och hennes troll
I den estniska landsorten har man börjat med att förnya VVS-rören. Allt ska vara bytt och klart innan årets slut.
Affärskedjan Maxima har börjat byggandet av en ny saluhall i Rakvere mellan Rakvere Spa bakom Pihlaka kohvik och den ortodoxa kyrkan.
Måndag natt mottogs våren av bl.a. borgmästaren Edgar Savisaar,60 på Musumäe i Tallinn. Våren började i går kl. 01.21.
Borgmästaren talade till de närvarande men kunde inte ta ögonen från Sofja Derjugina,22 som stod bland publiken. Efter talet gick han nerför trapporna, hälsade artigt på Sofja D, satte sig i sin bil och for iväg. Sofja tog fram sin mobil, ringde ett samtal, borgmästarens Mercedes stannade. Sofja sa "hejdå" till sin väninna, gick fram till bilen och satte sig i den. Vid senare förfrågan sa Sofja D att hon inte kan förstå varför hon skulle svara på vad hon gjorde sedan." Som medlem i stadsfullmäktige är jag i praktiken chef för borgmästaren" sa hon och skrattade. På frågan vart de åkte sa hon "Vi åkte från platsen och svängde till höger precis som vägmärkena visar." Savisaar svarade på sin fråga: "Vad gäller frågan vart vi senare åkte är svaret: Mot våren! För spänningen skull kan jag meddela att förutom Sofja D fanns ännu en mycket känd kvinna som åkte med oss. Hittills har jag klarat mina privata göranden och låtanden utan hjälp av media."
Sofja D fotograferad när hon stiger in i bilen.
I dagens Õhtuleht kunde vi följa en länk från Youtube om en pojke i Australien som mobbats i flera år och en gång försökt ta sitt liv. En dag tog han äntligen tag i problemet trots att han var ensam med flera av sina mobbare. Han mobbas inte längre. Se själva:
http://www.ohtuleht.ee/418472
Mars 21, 2011. Ryssland närmar sig Sovjet.
Vladimir Sorokin
...
Det brott man talar mest om i Estland just nu är de överfall och mord kocken Bajuk dömdes för i går i domstolen i Tallinn.
Bajuk
Shnells Park*
Patkuls trappa**Kocken Bajuk hade stora skulder; hade blivit av med jobbet bl.a. på grund av sitt häftiga humör och beskyllningar att han begått våldtäkt och tyngdes av sin svåra situation. Han hade bestämt sig för självmord den 23 november 2009, men hindrades av sin fru. Istället gick han ut på stan med ett basebollträ i handen. Han skulle ta sin bil som stod vid Shnells Park, men såg att någon hade luftat däcken. Såg en kvinna, meteorologen Krista Odakivi, och tänkte att det var hon som orsakat de nya problemen. Säger själv: "Jag var full och såg henne som en vandal." Han slog henne tre gånger med basebollträet. Hon blev svårt skadad och dog senare på sjukhus. Han fortsatte till Patkuls trappa där han misshandlade ytterligare en kvinna. Hon överlevde med skador.
Han dömdes till
20 års fängelse samt
1. att betala fru Odakivis begravning med 395 Euro, samt till familjen för psykiskt lidande 3 200 Euro
2. skadestånd till den andra överfallna kvinnan med 370 Euro
3. böter till staten 685 Euro
4. expertarvoden 25 000 Euro
Bajuks älskarinna berättar om hans våldsamma humör. Hon var servitris på samma restaurang och blev avskedad samtidigt med Bajuk.
Bajuks advokat Alexandr Kustov kan inte bedöma domen eftersom han inte sett domstolens motivering?? Åklagaren Ainar Koik är nöjd med domen.
...
Andra viktiga nyheter i dagens tidning:
I går klockan 20.50 meddelade larmcentralen att i Vihula kommun, i Kakuvälja by på Haljala-Võsu landsväg krockade en bil med en älg. Bilföraren blev inte skadad. Den skadade älgen togs omhand av lokala jägare. Räddningspatrullen städade vägen.
I Tapa stad brann en "öppen friggebod" lördagen den 19 mars tidigt på morgonen på Morgonvägen. Räddningstjänsten släckte elden kl 6.31. Inga människor skadades.
....
* Den svenske stadsträdgårdsmästaren Johan Shnell/Juhann Schnell bodde i ett hus vid Shnells Dike i Tallinn. Ave hittade uppgifterna som Kross och Postimees inte hittade!!!
** Mot slutet av 1690-talet framstod Sverige med sin tonårige kung, Karl XII, som försvagat. Den oppositionelle livländske adelsmannen Johan Reinold Patkul skapade en mot Sverige riktad militärallians mellan Danmark, Sachsen och Ryssland. Sachsarna angrep Riga, medan ryssarna började belägra Narva. Karl XII vann i november 1700 en lysande seger vid Narva. Men efter hans avtåg söderut kunde ryssarna systematiskt förhärja landet. Universitetet i Tartu stängdes. År 1710, ett år efter slaget vid Poltava och den svenska kapitulationen vid Perevolotjna, erövrade ryssarna E. Landet hade då även drabbats av upprepade pestutbrott, och befolkningstalet hade sjunkit till ca 160 000.
Med freden i Nystad 1721 övertogs de baltiska provinserna av Ryssland. Genom diplomatisk kapitulation säkrade balttyskarna sina privilegier.
Mars 20, 2011. En bra utbildning börjar i katedern.
I dag är det sista vinterdagen.
...
Arne Duncan, utbildningsminister i USA. ordnande ett toppmöte i New York för sexton länder, Estland var ett av de deltagande länderna. Mötets tema var: En bra utbildning börjar i katedern.
Professor Linda Darling-Hammond sa att "Det finns många länder i världen vi kan lära oss av, och Estland är ett av dem. Estland är ett litet land som snabbt totalförändrades och snabbt förbättrade sitt undervisningssystem efter Sovjetunionens fall. De lyckades med denna stora förändring trots att budgeten var starkt kontrollerad.
Den estniske delegaten från utbildningsministeriet menade att utbildningen vilar på tre punkter:
1. Alla estniska föräldrars önskan att ge sina barn den bästa av utbildningar, som nu kan infrias.
2. Skolorna är statliga, och alla lärare är väl medvetna om vilka kunskapskraven är.
3. Läraren är numera en fri person som själv kan välja hur undervisningen ska ske. (till skillnad från tidigare!)
Mötets slutord: Dessa möten ska fortsätta och världens pedagoger ska lära av varandra, och Estland var verkligen ett land att lära sig av.
...
Veterinärerna har nu fått möjlighet att magnetröntga hundar och katter. Vi fick se en mycket behändig röntgenapparat. Och detta är en fullständig helomvändning när det gäller husdjur. Under sovjettiden var hundarna bara vaktdjur. De stod på gården kopplade med järnkedja mot en vägg. De fick mat, men aldrig en vänlig klapp eller ett läkarbesök. De vaktade huset helt enkelt. Liia Leetmaa berättade 1978 att alla som levde i privathus var tvungna att ha en vakthund eftersom militsen (det fanns ingen polis) aldrig åkte till privathus om man larmade dem om inbrott eller skadegörelse.
Mars 18, 2011. Bildbevis.
...
Nu ska ni få se vackra bilder!
Svanen njuter av solnedgången.
Typisk estnisk solnedgång.
Bildbevis: Våren är på väg!
Och i Rakvere kan man se De 39 stegen!
Mars 17, 2011. Den kvinnliga hjärnan.
Jag kom att tänka på stockholmssyndromet. Ni vet Norrmalmstorgsdramat 1973 när gisslan vid bankrånet tydde sig till förövarna. Det är ju precis vad offren för utrensningarna i Sovjet i många fall gjorde. För att kunna leva ett så normalt liv som möjligt måste de avskärm sig från sina föräldrar för att istället helt gå in för det liv som krävde total underkastelse.
...
En annan sak som jag tänkte på när jag läste boken "Den kvinnliga hjärnan" av Louann Brizendine var när hon skrev:
Neurologisk assimilering börjar under graviditeten. Stress hos modern under graviditeten påverkar emotionella och stresshormonella reaktioner, i synnerhet hos den kvinnliga avkomman.
Hur många skadade kvinnor och flickor finns det i det tidigare Sovjet? Hur många föddes under Den stora terrorn och därefter? Hur många gravida kvinnor deporterades från Baltikum, och hur gick det med deras barn? Hur levde de i lägren? Jag vet att det föddes många barn där. Ett liv i sådan skräck och osäkerhet som många levde i under den tiden måste ha inneburit skadade barn för hela deras liv.
...
Och så bara en snabb tanke till. Jag läste för några år sedan en bok om ondska skriven av en norsk akademiker som jag glömt namnet på. Han förklarade varför nazisterna använde gas för att döda sina offer. Det var av omtanke om dem som dödade! Det skulle vara så psykiskt jobbigt att skjuta så otroligt många människor det handlade om. De slapp vara åsyna vittne till offrens dödsögonblick om man använde gas istället. En intressant tanke. Men den "omtanken" hade absolut inte sovjeterna. Där skulle alla vara beredda att döda. Med nackskott eller på andra sätt som var lika hemska. Och det betydde att sovjeterna själva drabbades av känslan av alltings meningslöshet. Utom meningen med partiet förstås, som var "alltings allting".
...
Nu tar vi Aktuaalne Kaamera istället:
1. Det första och mest dominerande inslaget handlar naturligtvis om den storta katastrofen i Japan. Så har det varit sedan jordbävningen och tsunamin sköljde över en stor del av landet, och det nuvarande kärnkraftsproblemet är också fruktansvärt stort.
2. Arbetslösheten sjunker i Estland.
3. Den nya järnvägen mellan Tallinn ich Warzava sker i samarbete med EU. Den första etappen Tallinn - Valga (södra Estland) kommer bli färdig under innevarande år, etappen Valga - Riga blir klar i början av nästa år. Tågen kommer att köra i 120 km/tim.
4. Det är problem med oljeskifferframställningen i landet. Det är staten som äger fyndigheterna och den måste lösa avfallsproblemet och bestämma om man ska öppna nya brytningar. Om befintliga täkter stängs och inga nya öppnas, då blir det energiproblem.
5. Nu har esterna börjat opponera sig mot att det finns andra stater i EU som får fem gånger så höga bidrag till jordbruket än de estniska - och lettiska, litauiska och polska. Esterna kräver likartade regler till alla.
&. Sedan fick vi se en märklig festival eller var det en konstutställning: "Radiator".
"Folk ska komma hit för att se vad en gammal radioapparat kan göra!", menade en av arrangörerna.
7. I Petseri, en stad i Ryssland som 1920 - 1940 tillhörde Estland, där en stor del av setukeserna bor, där har man inte firat modersmålets dag, nej man har firat en hel vecka.
Från fjärde klass läser eleverna estniska i Petseri lingvistiska gymnasium. Setukeserna är både rysk- och estnisktalande, men naturligtvis vinner ryskan över estniskan för dem som hamnat på den ryska sidan. men gymnasiets rektor var helt övertygad om at estniskan aldrig kommer att försvinna från området. Sådana kvinnor behövs det fler av.
Mars 7, 2011. Resultatet av parlamentsvalet.
Även Sverige, inte bara Estland, saknar arbetskraft med rätt utbildning.Illustration från Postimees.
....
Resultat av gårdagens parlamentsval:
1.Reformierakond
164 221 28,6% 33 platser (+2)
2.Keskerakond
134 049 23,3% 26 platser (-3)
3.Isamaa ja Res Publica Liit
117 929 20,5% 23 platser (+4)
4.Sotsiaaldemokraadid
98 304 17,1% 19 platser (+9)
Inga platser för:
05.Eestimaa Rohelised
21 918 3,8%
6.Eestimaa Rahvaliit
12 185 2,1%
som därmed åker ur parlamentet.
Den stora vinnaren är Socialdemokraterna. Andrus Ansip, reformpartiet, kommer med all säkerhet sitta kvar som statsminister, men han varnar för att det blir hårda förhandlingar. Främst med IRL, där Mart Laar är partiledare. Socialdemokraterna var med i alliansen vid förra valet, men klev av och samarbetade istället med Keskerakond, Centerpartiet. Det samarbetet avslutades när skandalen kring Savisaar och pengarna från Ryssland avslöjades. Savisaar själv menade att orsaken till att de förlorade tre platser beror på förtal under valkampanjen.
Kulturminister Laine Jänes avgår som kulturminister. Hon menar att hon gjort det hon var ålagd, då hon skulle dra ner på utgifterna. Men det resulterade också i en skandal när chefen för ERSO, de estniska filharmonikerna, tvingades avgå och Neme Järvi, den store världskände dirigenten, vägrar dirigera i Estland efter den händelsen. (se 19 nov. 2010)
http://www.nytimes.com/2011/03/07/world/europe/07estonia.html?_r=2&ref=world
...
Aktuaalne Kaamera:
Under tiden 7 - 13 mars pågår de estniska filmdagarna i Tallinn, då man kan se all inhemskt producerad film.
I Liége i Belgien pågår kulturdagar där Estland medverkar för att lansera sitt Kulturhuvudstadsår. De visar prov på estnisk teaterkonst och film (som berör de sista sovjetåren och det nya livet därefter) och kokkonst.
Den vackra promenadvägen i Pärnu kantas av upp till två meter höga snövallar!
I det efterföljande programmet Ringvaade (ung."Se runt") ett program för inrikes nyheter och roligheter.) kunde vi se hur man testade snabbaste färdsättet mellan Tallinn och Tartu. Dels via bil, en Saab och dels via flyg, också Saab. De startade utanför flygplatsentrén vid den tidpunkt men måste vara där, och så kördes det. Bilen kom faktiskt fram 26 minuter senare, men bilisten förklarade det med att det var så hala vägar. Men lite kul var det.
Konjaki klubbi president, dvs. Cognac-klubbens ordförande bjöd en reporter på cognac från 1888. Den fanns att köpa i Tallinn för 6 000 Euro. Reportern var inte någon specialist, så han tyckte den smakade cognac helt enkelt. Men han visade också mobiler av märket Ferrari för 31 000 Euro. Ett hundratal sådana säljs varje år i Estland, främst till ryska turister!
Vi fick också se hur en annan reporter gick in på en av Tallinns restauranger, där det inte kommer fram en kypare för att höra vad man vill ha, utan man beställer via mobilen. Betalningen sker dock ännu så länge på vanligt sätt, men så småningom kommer det också att göras via mobilen. Snart kanske vi slipper prata med folk över huvud taget tack vare mobilen...
Mars 5, 2011. Inför morgonens parlamentsval.
Det är val i Estland i morgon. Det betyder att det är allmän flaggdag. Valdeltagandet förväntas bli högt. Det är en tendens att det blir högre för varje val. Även utlandsester har visat ett högt intresse att välja. Etthundra utlandskorrespondenter har registrerat sig.
27,4 % har redan röstat.
Några människor på gator i Tallinn intervjuades och alla poängterade att man måste rösta. "Om du inte röstar kan du inte klaga sedan", sa en dam.
Indrek Ploompuu, f.d. hög polischef, dömdes till fängelse för bestickning. Han hade lovat ta bort brottsanmälningarna på en gangster.
Yrkesskolorna hade premieutdelning i dag för dem som just slutat. Estland har hög standard på sina tillverkningsindustrier, men de behöver fler utbildade yrkesmän. Ett företag sökte 8 nya medarbetare, men hade bara hittat 7 så här långt.
- Vi hörde ett reportage i "Studio ett" i dag om arbetslösheten i Estland. Där talade man också om den outbildade människans svårigheter att få jobb. Jag undrar bara: varför intervjuas bara ryska arbetslösa?-
Utrikesministern i exilregeringen, Olev Olesk fyller i dag 90 år. Han berättade om den otroliga glädjen han kände när han av självklara orsaker avgick som utrikesminister. Han föddes i Põlva. Utbildade sig i Tartu. Flydde i september 1944 till Sverige, där han arbetade bl.a. i den estniska skolan i Stockholm, för att sedan bli bankman. Han var aktiv i folkpartiet. 1951 flyttade han till New York.
Han blev minister utan portfölj i exilregeringen 1986. Den 20 juni 1990 till 7 oktober 1992 var han utrikesminister i samma regering. Då hade ett parlament valts i ett fritt Estland för första gången på över 50 år.
I Tallinn introduceras nu en Konstbuss, sightseeing i Tallinn. Den ska avgå en dag i veckan med olika teman. I dag gällde design av vardagsvaror som soptunnor och andra artiklar för sophämtning. Man vill visa varför saker ser ut som de gör och hur de tillverkas. Deltagarna fick också sätta sig vid ett arbetsbord och försöka göra en ritning själva.
Det var också modellflygets dag i Toila. Först tyckte jag att det bara var män som deltog i övningarna, men de intervjuade faktiskt också en kvinna som både är modellflygare och pilot på trafikflygplan. Tufft!
I veckan ska vi se ett TV-program om Chodorkovskij. Det presenterades med kommentaren att Chodorkovskij egentligen blev fängslad för att han ifrågasatt Putins maktbefogenheter.
Det här är två rådjur som klättrat upp på ett hustak i Viljandi. I Estland kan allt hända.Mars 4, 2011. En estnisk Pippi Långstrump.
Pippi själv.
Med Tommy och Annika.
Mars 2, 2011. Den festliga invigningen.
Det är otroligt mycket snö fortfarande. På vår veranda har en hare grävt en grop där han bor. Han springer runt huset kan vi se. Det är harspår runt hela huset.
Hanno tittade in. Han var ju med som inbjuden gäst när Jaani kirik i S:t Petersburg invigdes den 22 februari, och hade en del att berätta. Han studerade i Leningrad i sin ungdom, så han känner väl staden från den tiden, och så har han läst mycket eftersom han har ett stort intresse av historia.
Vi såg ju invigningen på TV, men festen fortsatte efter det. Ett coctailbord dukades fram fyllt av läckerheter. ”Det var så mycket, att jag inte orkade testa allt”, sa Hanno, och då måste det verkligen ha varit mycket. Därefter fick alla ester som var bosatta i staden träffa sin president.
Petersburgs guvernör kom inte p.g.a. Edgar-Gate (Edgar Savisaar-skandalen), han skickade sin viceguvernör istället. Edgar Savisaar var inte heller där.
Många ester från Estland som hade studerat i Leningrad hade sina studentmössor på sig. Så även Hanno.
En yngre man betraktade honom och särskilt hans mössa. Efter en stund vågade han sig fram och frågade vad den mössan betydde. Hanno förklarade, och mannen förstod då att den mössan hade han sett hemma. Hans mamma hade nämligen avslutat sina studier på Universitetet i Leningrad samma år som Hanno. Men i Leningrad var det genant med sådana saker som studentmössa, så hon tog bara fram den i smyg.
Det var så mycket som var farligt på den tiden. I Leningrad var det t.ex. farligt att vara est. Esterna var ju fascister enligt Stalin, därför var det livsfarligt att tala det språket så andra hörde. Det var nog ingen est som vågade lära sitt barn sitt modersmål, och därför håller språket på att försvinna i S:t Petersburg.
Dagen efter den stora invigningen hälsade Hanno på hos våra goda vänner familjerna Krusenstern. Två familjer bosatta i centrala S;t Petersburg i bra lägenheter med en standard som vi hade på 1940-talet, men ändå bra. De tog en rundtur genom den fantastiska staden. Peter den store lät ju bygga den för att han ville lära "de asiatiska barbarerna" europeisk kultur. Vägen som förbinder S:t Petersburg med Königsberg via Tartu och Riga skulle vara en navelsträng för alla européer, helst tyskar, som ville flytta in i landet.
Svenskarna hade byggt en luthersk kyrka i området, som de kallade Nyen, redan 1632. Den flyttade Peter den store till en plats där han också lät anlägga en ortodox kyrka. Alla skulle känna sig välkomna.
Katarina II fortsatte ansträngningarna att locka européer, och under hennes tid kom hundratusentals immigranter, främst tyskar och bosatte sig i Volgaområdet, på Krim och i Kaukasien.
Vid tiden för revolutionen fanns 13 lutherska kyrkor, 14 större katolska katedraler och 17 katolska kapell i S:t Petersburg. Det fanns t.ex. en katolsk, en luthersk och en kalvinistisk kyrka i samma kvarter. Allt för att alla skulle hitta sin egen kyrka.
Vid Nevski prospekt finns en katolsk och en luthersk kyrka, som under sovjettiden användes som lager resp. simhall. De är renoverade och fungerar som kyrkor igen. I den lutherska kyrkan sitter allmänheten på de bänkar som tidigare var åskådarbänkar i simhallen.
Det lustiga med alla dessa kunskaper, var att det inte var de i Petersburg boende som kunde berätta om dem. De hade aldrig hört talas om någonting. Nej, det var Hanno som berättade.
Feb. 23, 2011
I morgon är det Estlands Nationaldag.
Feb. 22, 2011. Återinvigning av Jaani kirik i S:t Petersburg.
Isvägar har öppnats. En 3.5 km lång isväg mellan Haapsalu och Noarootsi. mellan Rohuküla och Sarve i Hiiumaa är isvägen 25,5 km lång. En 18 km lång väg är också öppnad mellan Hiiumaa (Dagö) och Saaremaa (Ösel), och mellan Rohuküla och Wormsi (Ormsö) är vägen 9,5 km. Alla har en speciell informationstelefon.
Gorbatjov: Putin kan bli president igen. (10 feb 2011) Han tror att Medvedev ställer upp i nästa presidentval i Ryssland, och vinner det. Att Medvedev och Putin sedan byter plats utesluter han inte. Apropå explosionen på Domododevo flygplats i Moskva och de många offren kritiserar Gorbatjov kampen mot terrorister i Ryssland. Han anser att man måste ha en politik för nationens bästa. Man måste bekämpa fattigdom, skydda mänskliga rättigheter och skapa en stabil livsmiljö för människorna.
Gorbatjov: Ryssland härmar demokrati. (22 feb. 2011) Gorbatjov kritiserar både Medvedev och Putin för att de själva bestämmer vem som ska bli nästa president. Han menar att det är ett otroligt bedrägeri och bristande respekt för väljarna. "Ryssland är bara en imitation av demokrati, parlamentarism och rättsstat. Enade Ryssland klassar han som en dålig kopia av kommunistpartiet. Det hindrar utvecklingen.
Oroligheterna i Egypten, Tunisien m.f. länder i Mellanöstern beror på att "Folk vill ha bättre liv. De har inget att förlora."
Det bästa livet levs i Vancouver. (22.2.11) Tidskriften The Economist publicerar en rapport från EIU om var det är bäst att leva. Här är de 10 bästa städerna i världen:
1. Vancouver, Kanada
2. Melbourne, Australien
3. Wien, Österrike
4. Toronto, Kanada
5. Calgary, Kanada
6. Helsingfors, Finland
7. Sydney, Australien
8. Perth, Australien
9. Adelaide, Australien
10. Auckland, Nya Zeeland.
Var Stockholm och Tallinn finns på listan framgår inte. Däremot kan man sluta bekymra sig för de ester som flydde till just dessa städer. Eller hur?
I söndags var det högtidlig återinvigning av den estniska kyrkan Jaani kirik i S:t Petersburg. I staden har det länge bott estländare. Dels sådana som flyttade dit under tsartiden, sådana som studerade på högskolor och senare inflyttade.
Vid den högtidliga ceremonin assisterades den estniske biskopen av en rysk och en ingermanländsk präst.
Under den första sovjettiden var kyrkan ombyggd till en hushållsskola, sedan var den öppen för vandalisering. Nu är den kyrka igen:
Tornet är helt nytt efter den gamla modellen.
Alla detaljer helgades liksom dopfunten:
Det var naturligtvis i första hand peterburgsboende i kyrkan, men en delegation från Estland var också där. Vår Hanno t.ex.
På balkongen t.v. satt manskören, också från Estland.
Estlands biskop med församlingens präst.
Hanno hälsar att han är positivt överraskad av det nya S:t Petersburg. Maten går att äta och människorna är vänliga. Kålpirogerna är just sådana som Ants tycker om. Allt har förändrats under de senaste tjugo åren.
Feb. 16, 2011 wikileaks avslöjar.
Wikileaks gör kanske bra saker, men de gör definitivt skada också. I dag berättas det i DN att USA, Island, Finland, Norge, Danmark, Sverige, Estland, Lettland och Litauen har haft några möten som kallas E-PINE, "enchanced partnetship in northern Europe". Det är diplomatrapporter som talar om vad som hänt på deras möten. Problemen som skulle diskuteras var koordination och information om Ryssland, Georgien, Vitryssland, Moldavien och Ukraina.
Jag är övertygad om att Ryssland kommer reagera skarpt på detta. Visserligen har de själva arbetat just så här, men det är en helt annan sak. Alltså: 2008 föreslår svenskarna att man ska arbeta för att stödja president Medvedevs roll för att slå in en kil mellan honom och Putin. Det är vad som sägs om just detta, men, som sagt, jag tror absolut inte att Putin låter den kunskapen bara rinna förbi. Han har redan sagt att "Väst har absolut ingenting med Rysslands inre politik att göra". Som sagt: just det har Ryssland gjort flera gånger, alltså lagt sig i Estlands, Ukrainas och Georgiens inre politik. Med växlande framgång.
På ett annat ställe i tidningen berättas om en modig kvinna. Domstolsassistenten Natalja Vasiljeva avslöjar i en lång TV-intervju att den dom som lästes upp när Michail Chodorkovskij dömdes till ytterligare 6 års fängelse inte var skriven av domaren själv, utan av en annan "viktig person". Domaren Viktor Danilkin gjorde flera resor till sina överordnade i Moskvas stadsdomstol under den två år långa rättegången. Vad vi vet lever hon fortfarande, även om det inte gick att få tag på henne i går. Hon var på semester, sas det.
Tidningens kulturdel berättar på sidan 7 om två svenskar som gör en rundresa i Nordkorea. Likadan resa som Jan Myrdal m.fl. gjorde 1978. De senare kunde berätta om ett underbart land, med lyckliga sjungande människor, medan de förra ser det klart motsatta.
Stalin var mycket filmintresserad. Det ordnades privata filmvisningar för honom och gäster regelbundet. Jag har berättat om att när kolchosarbetarna slitit i ett år på sin kolchos i Setumaa och väntade på at äntligen få en lön för mödan, då fick de se en film istället (17 jan 2010). Lika intresserad eller ännu mer är Nordkoreas Kim Jong Il. Han t.o.m. kidnappade den japanske filmregissören Shin sang-ok och hans exhustru skådespelerskan Choi Eunhee för att de skulle "blåsa liv i" den nordkoreanska filmindustrin. När han ser en film kan han ägna sig åt det bästa han vet: njuta av filmens myter och propaganda.
Det var också intressant att läsa om Nordkoreas största intäkter: tillverkning av heroin och amfetamin och smuggling av just det, pirattillverkning av cigaretter och läkemedel, kopiering av amerikanska 100-dollarsedlar. "I Nordkorea kan man inte ordna mat åt folket, men man är världsmästare i illusion" skriver författarna Fredrik Ekman och Magnus Bärtås av boken "Alla monster måste dö" som recenseras i DN.
Härmed kungöres att ett museum är fött: Vene Muuseum i Tallinn i ett hus som tidigare var pensionärsbostad för adelsfröknar. Det ska innehålla museiföremål som ska belysa den ryska tiden dock inte speciellt sovjettiden eftersom det redan finns ett sådant museum: Ockupationsmuéet. Rysk konst har vi bl.a. sett i Kadriorg 1978; den kanske flyttas över. Spännande.
I natt räknar man med - 27 grader i vår del av Estland. Lite varmare, om man kan kalla - 18 för varmt, blir det på dagen. Vintern är inte över än.
Feb. 15, 2011. Hela vårt liv är politik.
Jag läser i boken "De som viskade" om hur metodiskt de gick till väga för att skapa den nya människan homo sovjeticus i Ryssland /Sovjetunionen från tiden för "revolutionen" 1917 och framåt. Hur de metodiskt monterade ner privatlivet. ”Vardagsliv och hela våra liv är politik”. Allt måste kunna kontrolleras av staten. En pappa berättade för sin dotter hur enkelt det är att avlyssna grannfamiljen genom att sätta ett glas mot den tunna väggen och lyssna.
Det är klart att jag visste att man hjärntvättade människor, men det är fantastiskt att läsa om när många miljoner människor skulle förändras från grunden. Jag vet ju hur det var i Estland när de smärtsamt fick klart för sig vad de betydde att tillhöra det kommunistiska Sovjet. Nu får jag en tydlig beskrivning om hur det gick till från första början.
Sofia Smidovitj t.ex. , seniormedlem i centrala kontrollkommissionen som var en instans som svarade för partietik och juridiska frågor, menade att det var kollektivets uppgift att se till att medlemmarna tog till sig påbjudna etiska normer och att detta skulle ske med hjälp av ömsesidig övervakning och genom att blanda sig i varandras privatliv.
Det hade förekommit angiveri även under tsartiden, men nu sattes det i system, ett konsekvent system. Alla skulle lämna rapporter om grannar, kolleger, vänner och släktingar, ja även familjemedlemmar. Vaksamhet var varje bolsjeviks främsta plikt. "Lenin lärde oss att varje partimedlem skulle bli agent åt tjekan”. Det innebar att man skulle hålla ögonen öppna och skriva rapporter.
Att uppmuntra angiveriet var ett centralt inslag i det system för utrensningar som utvecklades under 1920-talet.
Detta system finns bara ett liknande exempel på i världen. Det var under kulturrevolutionen i Kina.
Det fanns vissa regler när det gällde att lyssna och prata som vi barn var tvungna att lära oss. Det vi hörde de vuxna säga med en viskning och det vi hörde dem säga bakom våra ryggar visste vi att vi inte fick föra vidare till någon annan. Vi råkade illa ut om vi lät dem veta att vi hade hört vad de sagt. Ibland kunde de vuxna säga någonting, och sedan säga att "väggarna har öron" eller "håll tungan i styr" eller något liknande... Men för det mesta lärde vi oss de här reglerna intuitivt. Ingen förklarade för oss att det man talade om politiskt sett skulle kunna innebära en fara, men på något sätt förstod vi det ändå.
Ibland kunde det vara svårt mellan generationerna. Mormor/Farmor var av den gamla stammen, medan mamma och pappa var revolutionärer. En revolutionär skulle inte äga något. Det var en ära att ha ett hem så sparsamt möblerat det överhuvudtaget gick att få. Hemma hos farmor däremot där var det helt annorlunda. Det kunde också vara hårda ord mellan generationerna när den äldre inte kunde acceptera nymodigheterna. "Jag vill påminna er om att före er revolution..."
Och inte fick man fira några andra helgdagar än de som gällde partiet. Men kanske hemma hos farmor, i smyg.
Jag minns hur de var för konstnärerna i Estland. Det kom ju påbud om vad och på vilket sätt de skulle måla i framtiden. Det var ett val som gällde livet. Vägrade de och målade på sitt eget sätt i alla fall, då kunde de bli deporterade till en oviss framtid, följde de direktiven blev de föraktade. Alla fattade sitt eget beslut.
När vi träffade Hanno berättade han så mycket för oss om livet i Sovjetunionen. Han sa bl.a. att ”Kommunismens första gäst heter Svält”. Han berättade om hur de "kombinerade" dvs. hur de stal från sin arbetsplats och sedan festade på allt stöldgods. Var det stöldgods? Allt hade ju tagits ifrån dem. Ja, om det de gjort kom till partiets kännedom. Men sanningen var att alla gjorde så, annars skulle ingen kunna festa.
Det var en sommardag för något år sedan som en grupp ester kom på besök till bondgården. Det var en speciell ”kombinerargrupp”. En av dem kunde nämligen få tag på kyckling, eftersom hon arbetade på en kycklingkolchos. Andra hade med sig annat. Men de hade en tradition att träffas en gång om året.
Jag minns också när Hanno i början av 1990-talet sa, att nu hade han berättat så mycket för oss att det definitivt var farligt. Då var han fortfarande på sin vakt.
Feb. 14, 2011. Ett bygge för fred.
Kanske finns det fortfarande något bra med snön i alla fall. Jag menar, det är ju ganska mycket nu.
