Kjell Albin Abrahamson
Just nu
Mars 11, 2016. Alltid denne Savisaar. Men inte i morgon!!
Mars 7, 2016 Aktuaalne Kaamera i kväll.
Mars 1, 2016 Skamligt.
Feb 26, 2016 Keskerakond har problem
Det estniska Centerpartiet/Keskerakond har spännande tider just nu. Edgar Savisaar, ordförande, som anklagas för korruption, håller på att rensa upp i partiet, och det blir så intressant att se hur det kan gå till i politiska partier. Även där kan man verkligen konstatera att sanning är något relativt. Man kan också se en människa, som är rädd om sin makt, och absolut inte vill känna sig hotad. Ovanligt?
Det är lokalföreningarna som nu ska välja ordförande. I Narva har man nyss valt Yana Toom, som är skriven i Tallinn, och representant i EU-kommissionen för Keskerakond. Hon bor absolut inte i Narva. Hon ses dessutom som Putins kvinna i Estland.
Det blev ju så, att Edgar Savisaar vann årets ordförandeval i partiet mot Kadri Simson. Savisaar är en man som, visar det sig alltmer tydligt, inte förlåter en upplevd oförrätt. Han själv bestämmer dessutom vad som är oförrätten. Detta betyder att det är hetsjakt på nya "otrogna" ordföranden.
Nu kommer vi till ett uttalande, som definitivt är en osanning, det är Yana Toom, som förklarar, att det finns inga misshälligheter i partiet.
Keskerakond anklagas att ha tagit emot 100.000€, men inte uppgivit varifrån pengarna kommit. För några år sedan var det en ryss, som skänkte pengar till partiet. Det känns inte så otroligt att det hänt igen. Varför är det annars hemligt?
Partiledningen vill inte diskutera det vilande samarbetet med Putins parti Enade Ryssland. Många medlemmar vill avsluta det, men Savisaar har meddelat att det ska återupptas och förstärkas.
Nu är partiet delat i två grupper. Frågan gäller Savisaar eller Simson. Men Yana Toom har “aldrig hört talas om något gräl i partiet”.
Frågan är om Keskerakond spricker. Eller kanske mer troligt: när partiet spricker. Savisaar och hans närmaste medarbetare ser till att det är trogna vänner som blir ordförande i lokalföreningarna, vilket betyder att hans äldste vän, tillika Kadri Simsons pappa, Aado Must, nu antagligen kommer väljas bort som ordförande i Ida Virumaa. Han klarade sig kvar vid ett val, men då bestämdes att valet skulle göras om… Kommer Must vinna vid nästa val också, då blir det nog en partisplittring. Vi får se. Must och Savisaar talar inte längre med varandra.
Kadri Simson stöds av 14 ordförande just nu, och Savisaar av 13. Det är verkligen ett spänt läge, trots att inga misshälligheter finns i partiet. Eller? Yana Toom
En politolog varnar för att de som stödjer Savisaar helt enkelt är Putintrogna, och följaktligen en femtekolonn, och vi vet vad det betyder i framtiden.
Vi måste följa detta.
Presidentens tal.
Nationaldagen
Feb 21, 2016 Rysk nationalism och estnisk.
I går såg vi första delen av ett program om Ryssland i Kunskapskanalen. Situation Ryssland består av tre delar. http://urplay.se/Produkter/193197-Situation-Ryssland-Nationalister
Det var mycket intressant, och visade de nya nationalistiska rörelserna i landet. Detta handlar om unga människor som "älskar Putin och regeringen". De kallar sig nationalister och en man menar att de är nationalsocialister eller fascister, som Stalin tvingade alla att benämna det. Nationalisterna vill bara ha vita människor i landet, och blandäktenskap är helt förkastligt. Allt från Väst är undermåligt, och har till syfte att undergräva ‘Det stora Ryssland”. En ung nationalistflicka sa, att “vårt mål är att underkuva er och om det misslyckas, spränger vi er med våra atombomber”.
Jag smakar på ordet nationalist.
Detta är absolut inte den glädjen över den egna kulturen som vi träffar på i Estland. Vad ska vi kalla det? Den vanlige esten trivs med sin kultur. De menar att det är den estniska kulturen som ska dominera i Estland. Och, som jag sagt flera gånger tidigare, det är ett resultat av att den var mer eller mindre förbjuden i femtio långa år.
Är det nationalromantik? På ett visst sätt. Det är en "hemmakänsla", och en påminnelse om de tidigare fria åren. "Det vi tvingades göra då, det är inte vad vi vill göra."
Man kan jämföra esternas känslor för sin nation med alla koloniserade och ockuperade länder i världen. Alla söker sina egna rötter, och vill radera ut det som inte stämmer för dem. I Baltikums fall, är det en europeisk kultur, som inte skrämmer oss andra. Vi borde inte bli oroade av det. Vi ska kunna glömma alla hemska epitet som getts dem. I det dokument som undertecknades i Tartu 1920, som gav Estland frihet, står det: Alla etniska grupper som lever i Estland är ester. Och gav autonomi inom vissa områden för alla etniska grupper med fler än 3000 medlemmar. Det är långt ifrån förföljelse av minoriteter, eller rättare sagt det är dess raka motsats.
Autonomi gavs bl.a till svenskar, tyskar och judar. Ryssarna var i te tillräcklig många i antal, och den zigenska gruppen tackade nej.
Däremot ska vi inte gömma undan det vi såg på TV i går. Den nationalistiska rörelsen i Ryssland är skrämmande. En ordförande har också kurser i knivanvändning! De lär sig slåss med knivar. Striderna mellan ryssar och invandrare blir värre och värre. Der är ett "vi och dom". En invandrare blev uppskuren pga sin hudfärg, och för att de ville ha hans skinnjacka.
Varför ryssarna då ska vara intresserade av att lägga under sig andra länder blir helt ologiskt. Visst, det bor ryssar i Baltikum, men ursprungsfolken är inte ryssar. Ryssarna har kommit inflyttande, frivilligt eller ditkommenderade huvudsakligen efter andra världskriget.
Ursprungsbefolkningens rättigheter ska respekteras i hela världen. Även européerna gjort sig skyldiga till svåra brott. Även i Sverige har svåra brott begåtts. Se hur svenskarnba behandlat samerna. Men i dag när vi förstår det, då ska vi väl vara mogna att sluta med det. Lätt sagt, men svårt att efterleva… Inte minst i Ryssland.
Feb 20, 2016 Jag hoppas att de lyckas bemöta lögnen om Estland.
Feb 15, 2016.
Feb 10, 2016 TV:s nyheter.
Några nyheter från Estlands Aktuaalne Kaamera:
Gränsen mellan Estland och Ryssland måste förstärkas. Det är ju också en EU-gräns. Det blev ju helt uppenbart när estniska säkerhetspolisen kidnappades på estniskt område men anklagades av Ryssland att ha gått över till den ryska sidan. Estnisk och rysk gränspolis har tillsammans skrivit under, att de vid en undersökning kunde konstatera att han inte gått över gränsen, vilket senare förnekades av ryssarna.
För att kunna bygga en två meter mur med alla tänkbara säkerhetsdetaljer och göra en bredare gata mellan länderna måste mark köpas in av ester som bor nära gränsen. 108 människor har fått anbud på sin mark. 82 av dem har gått med på avtalet, men de övriga vill ha mer betalt. En av dem säger, att “erbjudandet räcker knappt för en resa till stan”. Sista utvägen blir då expropriation.
För att ta emot kvotflyktingar kräver både Estland och Lettland att flyktingarna ska vilja komma till just deras land, vilja lära sig språket och kulturen. Det gör att det inte kommer så många. I Lettland har man just tagit emot två familjer. De har fått egna lägenheter och tillgång till gemensamhetsutrymmen, förskola, gym och tolkar.
Gränspolisen säger att de vill hitta en fridfull plats för flyktingarna. “De har lidit mycket, de behöver lugn och ro, och vill inte tala med journalister.”
I Estland startas nu ett utbildningsprogram som riktar sig mot gränspolisen, hemvärnet, socialarbet, lärare, sjukhuspersonal m.fl. En utbildning, som ska berätta, undervisa, om andra människors kultur samtidigt som de som kommer ska undervisas om estnisk kultur. (Just det som jag efterlyst i Sverige. Läser de min blogg, eller begriper de det själva?)
-----
En amerikansk tankesmedja har sagt, att Ryssland kan ta Baltikum på tre dagar. Nu får vi veta, att det bara var ett inslag i presidentvalskampanjen och är närmast att betrakta som politiska floskler. Det säger förre amerikanske ambassadören i Estland.
Däremot är det inga valfloskler, utan sanning, att USA ska fyrdubbla insatsen med soldater, lastbilar, tanks mm i Baltikum!
-----
Det finns en mindre flygplats i Pärnu. Därifrån går just nu bara flygplan till öarna Runö/Ruhnu och Kynö/Kihnu. Nu har man varit på besök i Norrköping och studerat den flygplatsen för att få idéer om hur man kan göra för att förbättra sin flygplats tekniskt.
-----
Jag hade glömt att semlor åt någon annanstans än i Sverige. I Estland äter man vastlakuklid, och har sin vastlapäev/semmeldag precis som vi. Den dagen äter man grisfötter och ärtsoppa till middag och en semla till efterrätt. Därefter inleds fastan. Den dagen ska man också åka kana för att hushållet ska fortsätta att ha det bra. Finns det ingen snö, då får man åka kana på något annat sätt. I Värska hade de konstsnö!!
-----
På Tallinns Zoo har man firat att “Den eldröda apans år” inleds. Det är inte vilken apa som helst. "Absolut ingen grym människoapa, utan en liten underbar varelse", försäkrar chefen på Zoo.
-----
Det finns fortfarande människor, som är helt präglade av den hårda sovjettiden. I Pärnu har några bröder utfört ett grymt mord på en taxichaufför och tagit hans kontanter. Man säger nu, att det är helt logiskt pga deras uppväxt med gravt alkoholiserade föräldrar, som var lägsta gradens kolchosarbetare. En familj med flera asociala barn på bygden. (Som en av våra grannfamiljer.)
-----
I Ryssland har Tjetjeniens nuvarande president, Ramzan Kadyrov, blivit Putins knytnäve. Han är som en ligaledare, som både hotar och mördar. På Instagram har han nyss hotat att döda två av Putins motståndare. När han ifrågasätts samlas massor av tjetjener för att demonstrera till hans försvar. Frivilligt, eller...? Även den ryska motorcykellledaren, Alexandr Zakdostanov, även kallad Kirurgen (för att han skär upp folk?), tillika Putins gode vän var där. “Vi demonstrerar för befolkningens frihet och mot den amerikanska fascistiska demokratin."
Ordförande i organisationen “Det öppna Ryssland” Vladimir Kara-Murza har också hotats. Han menar att Boris Nemtsovs död intill Kremls murar kan spåras till Grozny. Han själv har redan överlevt ett förgiftningsförsök. Den gången fick han 5% chans att överleva. Efteråt kom ett bud från Grozny: “Den som inte förstår nu, den förstår aldrig!”
Ryssland bombar i Syrien, det vet vi. Men att de skulle bomba civila förnekas bestämt! “Vi är ute efter terrorister och dödar bara terrorister! Om några civila drabbas ska man inte beskylla oss!”
USA, Tyskland och Turkiet har protesterat mot bombningarna. De anser att det är Ryssland som bombat sönder hela Aleppo.
EU:s Donald Tusk har sagt, att de ryska bombningarna bara gjort en svår situation värre. "Vi förstår att alla Rysslands krigsinsatser bara går ut på att stötta Assad. De vinner mark, och för den syriska oppositionen visar de ingen förståelse. Vi vet med säkerhet att Ryssland bombar deras ställningar."
Den turkiske statsministern säger "Vår underrättelsetjänst kan konstatera att 90 % av de 6 000 ryska flygoperationerna har riktats mot civila. Det förefaller som om det enda de inte intresserar sig för är IS."
FN varnar för att om inte FN:s hjälpsändnigar släpps in i Aleppo av Syrien och Ryssland kommer hundratusentals dö av svält.
Europa har dessutom nya enorma flyktingströmmar att vänta, vilket varken Assad eller Putin tycks ha något emot. Spekulationerna om att Putin ser fram emot att följden blir en upplösning av EU, kanske inte är obefogade.
Tjetjeniens president Kadyrov har stolt förklarat att det finns 500 tjetjenska elitsoldater på plats i Syrien. Han betraktar dem dock formellt som ryska soldater, men Ryssland förnekar att de har någonting med Ryssland att göra. Dock är tjetjeniens krigsmakt någon sorts underavdelning till den ryska krigsmakten. Hur som helst är Tjetjenien en vasallstat under Ryssland.
Feb 6, 2016 Sovjetestisk reklam.
Undrar hur många som ser TV-dokumentären om reklamen i Sovjetunionen?
Reklam i Sovjet
Mitt under sovjetisk planekonomi och utbredd varubrist marknadsfördes produkter som inte gick att köpa. Med den estniska entreprenören Peedu Ojamaak som grundare skapade filmstudion hundratals reklamfilmer per år för att marknadsföra varor som inte bara var utom räckhåll, utan ibland också helt påhittade.
(http://www.svt.se/k-special/se-program/)
Han studerade reklamfilmer från Väst, och överförde idéerna. Det fantastiska han gjorde,
det var att han skapade reklam för produkter som fanns men minst lika ofta för produkter som inte fanns. Det var mycket bra reklam. Men sedan fanns de inte till salu. Vad var meningen med det?
Tja, för det första var det roliga och trevliga filmer.
För det andra var det bra för imagen utåt. Alla “nyttiga idioter” utanför Sovjet trodde på dem, och fick bekräftelse på hur fint det var i det kommunistiska landet. Vilket i och för sig var en av många orsaker till att ingen trodde på oss, när vi berättade hur det verkligen var.
Men det huvudsakliga budskapet var att alla i Sovjet skulle se hur fint deras land var, men inte just “här”...
“Den första gästen i ett kommunistiskt land, det är Svälten.” Så säger man i Estland och andra sovjeiska delstater. Och så visades reklamfilmer om överflöd, glädje och härliga varor. Så långt ifrån sanningen man kan komma. Men det var ju så med allt.
Det varnades för alla kärnvapen som var riktade mot Sovjet från Väst, medan det i själva verket var tvärtom. Det finns fortfarande avskjutningsramper kvar i Estland för allmänt beskådande. “Ett kärnvapenfritt Östersjön” var en slogan i tiden, som vände sig mot Väst. Men, de som sa så talade aldrig om de kärnvapen som Sovjet vände mot oss. Så ologiskt var det landet, liksom de godtrogna som föll i fällorna.
Var då Peedu Ojamaa en lögnens mästare? Knappast. Han hade hittat en möjlighet att göra film, att tjäna mycket pengar själv, att göra så att alla som arbetade med filmerna tjänade mycket pengar och att utföra beställningar från Kreml.
Varifrån kom då pengarna? Jo, Kreml hade bestämt att alla företag, som producerade en vara, måste avsätta 1% av sin budget till reklam! Vare sig det behövdes eller inte. Och film var ju bra, och den enda reklamfilmsbyrån var ERF...
Det berättades om en skolflicka, Anu Sagim, som var med i flera filmer och bl.a. Gjorde reklam för kondomer. (Fanns inte att köpa i vanliga affärer) och hade samma lön som mamman. Hon vågade aldrig berätta vad hon egentligen tjänade. I dag ser man henne i galareportagen i tidningarna.
Nej, han var inte en "nyttig idiot", han visste hela tiden vad han gjorde. Han avskydde sovjetstaten, men utnyttjade situationen.
Jan 31, 2016. Tyckande och tro.
I dag läser jag i SvD ledarbloggen att Åsa Linderborg och Stina Oscarson ska ha hävdat att Baltikum inte på något vis är hotade av Ryssland. De är båda kommunister.
Jag vill säga till dem:
Ryssland är inte ett kommunistiskt land. Det är ett kapitalistiskt land med en närmast diktatorisk president. När "t.o.m." presidenten skapar en förmögenhet av en storlek, som vore helt omöjligt med bara sin lön som grund. Är inte kommunism en tro på att alla kan leva likadant. Att ingen ska bli rik på någon annans bekostnad. Att ingen kan vara förmögen så länge det finns fattiga människor? "Vi ska alla dela lika."
Och fråga:
Vad gjorde Georgien och Ukraina för att Ryssland skulle ta områden fråndem? Eller var det frivilligt de lämnade Krim respektive Sydossetien till Ryssland?
Litar de på Ryssland? Först försäkrar Putin att Ryssland inte har några soldater på Krim. Sedan tackar han de ryska soldaterna för deras insatser vid ockupationen av Krim.
Tror de verkligen att de små Baltiska staterna skulle vara fria i dag, om de inte haft Nato i ryggen? Att ta tillbaka dem, skulle Ryssland annars kunna göra hur lätt som helst utan Nato.
Räknas inte Rysslands kärnvapen? Tror man fortfarande på ett kärnvapenfritt Östersjön? Tror de verkligen att Ryssland skulle förinta sina kärnvapen?
Ser de inte den ökande ryska militära styrkan?
Har de frågat balterna, de som bör veta? Har de frågat om balterna hotats under de senaste åren? Har de funderat på vad som låg bakom upproret i Tallinn under den s.k. Bronsnatten? Att rysk säkerhetstjänst gick in i Estland och tog den estniske säkerhetspolisen Kohver, var det inte ett hot om att de gör vad de vill?
De dagliga hoten, betyder de ingenting?
Dessa personer, Linderborg och Oscarson tillhör de människor, som skaffar sig en åsikt utan att ha någon kunskap bakom. Man vill tro en sak, och hävdar den. Något som vi sett så mycket av i Sverige under årens lopp. Man frågar inte de som vet, utan hävdar att man själv vet bättre. Man skapar inte en bättre värld genom gissningar och rop. Man måste faktiskt grunda sina åsikter på kunskap.
Just ett sådant felslut hittar vi i Maria Ferms uttalande i Aktuellt nyligen när hon debatterade med Jimmie Åkesson och påstod att man i Ungern (och Tjeckien) sätter asylsökande i fängelse.
Ungerska ambassadören i Sverige, Lilla Makkay, förklarar hur det hänger ihop på sin facebooksida: https://www.facebook.com/Embassy.of.Hungary.Stockholm/posts/1019640558092040
Alltså: De följer EU:s lagar. Samma lagar som Sverige följer.
Vill man hitta fel hos någon, då gör man det, vare sig det är sant eller inte. Det gäller, som sagt, att tolka händelser på sitt eget sätt.
Jan 26, 2016 Baltutlämningen.
Vi som prenumererar på SvD kan i dag läsa en artikel om Baltutlämningen, skriven av Martin Gens. Det var då den svenska regeringen i januari 1946 lämnar över flyktingar, som stridit på den tyska sidan i sitt land för att befrias från Sovjetunionen och i övertygelsen att då skulle Estland bli ett fritt lad. Många balter var också tvångsvärvade både till den tyska och den sovjetiska armén.
Jag anser att det ska berättas igen. Vi lever nu åter med flyktingproblematik. Många söker sig till vårt land, och regeringen måste fatta beslut om vilka som ska få stanna. Kanske tar man också nu hänsyn till makthavarna i andra länder, och vad deras åsikter kan betyda för Sverige.
Såret som aldrig läker
Baltutlämningen: De stympade sig själva, hungerstrejkade och några begick självmord. Allt för att undvika det grymma öde som antogs vänta i Sovjet. Det här är berättelsen om den kyliga januaridagen för 70 år sedan, då 146 baltiska soldaters öden slet isär det svenska samvetet.
Han minns hur hans kamrater tog sina liv.
• Hur Oscars Lapa stack en kniv i sitt hjärta, liggandes på sängen i fånglägret Ränneslätt.
• Hur Peteris Vabulis skar sig djupt i halsen vid kajen i Trelleborg, där det ryska fartyget Beloostrov väntade för att ta dem tillbaka till det Sovjetockuperade Baltikum.
De hade alla vid krigsslutet flytt till Sverige, men bar tysk uniform och skulle därför överlämnas till segrarmakten på andra sidan Östersjön.
– Vi trodde vi skulle få skydd i Sverige eftersom det var ett neutralt land i andra världskriget, förklarar Janis Steinbergs i en intervju med den lettiska dagstidningen Diena i samband med 60-årsdagen för baltutlämningen.
Janis Steinbergs hade tvångsrekryterats av nazisterna som 23-åring. Han upplevde fasorna i Danzig när staden i slutet av mars 1945 hamnade under sovjetisk ockupation och utsattes för plundring och ödeläggelse.
Han säger: Vi var inte ens särskilt bevakade. Vi kunde ha smitit ut från lägret när som helst och försvunnit iväg ut i Sverige.
Redan nästa dag inleder balterna en hungerstrejk.
– Jag var själv utan mat i 20, kanske 21, dagar, minns Janis Steinbergs.
Media får veta, och skriver om hungerstrejken. Det blir visserligen en hungerstrejk, men folket är splittrat. Här ska vi komma ihåg, att svenskarna (dock inte de borgeriga) svängt från tysktrogna till “västvänner” när de allierade vann kriget, och de sovjetiska morden och deportationerna skulle glömmas bort. Vad som verkligen hände i Sovjet ville ingen veta förrän möjligen efter 1991.
Kommunisterna, SKP, ville till och med att alla civila baltiska flyktingar, 30 000 till antalet, skulle skickas till Sovjet.
Den kommande tiden präglas av fortsatta borgerliga protester. Till och med kungen vädjar till Stalin att ändra sig.
Det är inte så att man måste göra så här, rent folkrättsligt. Och det visste utrikesminister Östen Undén. som är en av våra största folkrättsliga experter genom tiderna.(och uppenbarligen en stor hycklare.)
– Det här var ju ett utlämningsbeslut som fattats av statsminister Per Albin Hanssons samlingsregering under kriget. Och nu var den socialdemokratiska vänsterregeringen som tagit över, fast besluten att genomföra det.
Det handlade om Sveriges anseende hos de allierade, som inte var intresserade av att det skulle bli bråk mellan Sverige och Sovjetunionen.
De som genom åren rättfärdigat beslutet med att det skulle röra sig om baltiska nazisympatisörer som deltagit i massmord på judar och andra krigsbrott har Mats Deland inte mycket till övers för. /.../så när som på en, Oscars Lapa, som ingick i ett kommando som låg bakom stora utrensningar i Lettland under kriget, och som sedermera tog livet av sig i ett svenskt interneringsläger.
Men där satt de nu, den 25 januari 1946, på bussar på väg till Trelleborgs hamn. Där fartyget Beloostrov stod och väntade. I sista stund tar löjtnant Vabulis sitt liv. En lettisk soldat krossar ett fönster och skär upp sina handleder. En annan försöker kasta sig i det iskalla vattnet.
Den svenska opinionen mot utlämningen kan ha fått resultatet att “bara en” av balterna dömdes till döden.
De flesta släpptes efter ett tag och fick leva sina liv i det ockutikum. Dock med hårda restriktioner. Som Janis Steinbergs.
Bitterheten finns fortfarande inom mig. Och den kan aldrig släppas ut.
Texten om balutlämningen avslutas:
Forskarkåren är enad om att det hela helt enkelt var politik, där balterna var brickor i ett spel. Baltutlämningen förblev länge en politisk, istället för en rättslig, fråga och oron över att stöta sig med ryssarna satt fast i de svenska politikerna ända fram till Sovjets fall 1991.
Ni minns kanske när Sveriges utrikesminister, Sten Andersson, sa vid en visit i Tallinn, att Estland inte var ockuperat. Det blev Tjeckiens president som förklarade för Andersson att Estland verkligen var ockuperat. Men det är en bild som stämmer med våra erfarenheter bland mina landsmän. De som visste att det funnits ett land som hette Estland var absolut övertygade om att det var ett nazistland som frivilligt gått in i Sovjetunionen.
1994 bjöd moderatregeringen och kungen in de 35 utlämnade balter som fortfarande var i livet till Stockholmoch bad om ursäkt. Och Sverige gottgjorde Estland för dess av Sverige till Sovjet överlämnade guldreserv.Samarbete.
jan 19, 2016 Kvällssamtal om Keskerakond
Så var det Keskerakond och partiets framtid, som vi också pratade om i går. Ordförande Savisaar har ju sett till att välja ut dem han kan lita på som styrelsemedlemmar nu efter korruptionsskandalerna. Kadri Simson, som varit vice ordförande arbetar numera som gruppledare i parlamentet. De som röstade på henne till ordförandeposten och hon själv, är fullt medvetna om att vid nästa val i landet kommer deras namn stå på icke-valbar plats på valsedeln. Hanno menar, att de nu funderar på nästa drag. Ska de bilda ett nytt parti, eller finns det något annat att göra. De rysktalande esterna kommer fortsätta rösta på Keskerakond, men kan man locka tillräckligt många ester till det nya partiet? Jag minns att Kadri Simson sa för flera år sedan, att "Jag kan inte byta parti, jag ÄR Keskerakond för så många". Men troligtvis är esterna trötta på att inte kunna lita på det partiet är i dag. Fortfarande har de ett avtal med Putins parti, och Yana Toom har ju arbetat i Rysslands intresse i EU. Dessutom är det ju också Savisaar och korruptionen, och att man som enda parti ändrar regler. Alla andra partier sparkar ledamöter som fällts i domstol. När Keskerakond ändrade den paragrafen i sina stadgar nyligen, då var det egentligen för få styrelseledamöter närvarande för att de skulle kunna ändra stadgarna, men sådant bryr sig inte Savisaar om. Kanske, kanske finns det där en möjlighet att göra något för Simson. Men, nej, Savisaar och hans trogna väljare bryr sig inte om paragrafer på det sättet...
Socialdemokraterna har börjat förhandla med Kadri Simson och "de andra" om de vill komma in i deras parti.
Förresten:
Hanno berättade att det är ju så många kvinnohistorier runt Savisaar. En gång stod hans bil parkerad vid ett hus i Gamla stan. Fotografer bevakade. Han kom ut med två unga kvinnor, gick till bilen och körde iväg. Senare fick han givetvis många frågor om vilja de två var. Han svarade inte. Gång på gång hände detta. Det kunde ju bli en fin historia i tidningarna. Dock tröttnade Savisaar till slut: "Ni får fråga min dotter vad hennes väninna heter."
-----
Evelyn Ilves skriver på sin Facebooksida att hon varit på Rakvere Aqva spa. Hon tyckte det var en underbar plats att må bra på. Rekommenderas!!
-----
En liten obetydlig detalj: Vi upptäckte att en av våra släktingar kallar presidenten för Toomas när de ses, och en annan kallar förra presidentfrun för Evelyn, när de ses. Kul. Estland är ett litet land.
Jan 18, 2016. Svärmoderns version.
Den nya fru Ilves.
Jan 10, 2016. Äntligen!
