.

Äntligen! Nu fortsätter jag med del 3 av De estniska historiedagarna i Tallinn 2015.

Jörgen Hedman, författare o gymnasieadjunkt vid Tyska skolan i Stockholm föreläö

ser om estlandssvenskarnas historia, och vi får en massa årtal av intresse att lära oss. Jag försöker presentera dem i dag.

Att Östersjön är en viktig handelsled, det kan vi hålla med om. Det var ju bl.a. över Östersjön och vidare över Estland och Ryssland vikingarna tog sig för att komma till Konstantinopel.  En mycket stark orsak till intresset för estniska öarna är också att hamnen i Paldiski och Rågöarna är isfria under vintern! Hamnen i Paldiski är dessutom hamnen en djup naturhamn.

Nu kommer årtalen:

1196-1206 Dansk-svenska korståg till västra Estland.

1206-1220 Svensk bosättning o kolonisering av Wiek.

1219 Danske kungen Valdemar Seir erövrar norra Estland.

1271 Den första svenska namngivna byn i Estland är Aponäs.

1283 Rågö nämns första gången. Padise kloster är betydelsefullt och tillhör cisterienserorden.

1296 Helmold von Lode grundar staden Lodenrode i det inre av Rågerviken.

I ett försök att konkurrera med Reval som handelsort. Tecknar ett avtal med Lübeck i Tyskland, viktig Hansastad. Lodenrode får samma rättigheter som Lübeck. De kan ju konkurera med Tallinn med sina isfra vintrar. Men det visar sig vara en dödfödd tanke, att konkurrera ut en ledande handelsförbindelse.

1305 Cisterciensermunkarna flyttar sin verksamhet helt till Padis från Riga. (Bedrev aggressiv mission i hela området)

1343 det stora estniska upproret på Georgsnatten, Jüriöö, mot den tyska överheten. De slår ihjäl alla tyskar de kunde män, kvinnor och barn. Tyskarna svarade med vad som kan kallas en bondeslakt, som resulterade i ödelagda byar, och möjliggjorde ny svensk bosättning.

1345 Fem namngivna svenskar köper Stora Rågö o Laides. Tysk adelsman säljer först en del av sitt gods på fastlandet, och efter ett par år resten av godset, och svenskar flyttar in.

1309-talets mitt eller slut nämns svenskar i Korkis vacka. (Vacka betyder “skatteområdet” )

Före 1402 nämns svensk bosättning även i Vihterpalu vacka.

1561 Blir norra Estland svenskt.

1562 Alla fem vacker runt Rågerviken upptas i svenska skatteboken.

1650 Rågerviken, vid Rågö, blir en naturlig hamn för den svenska flottan.

1684 Hela flottan flyttas till Karlskrona.

1667 En undersökning av svenskar i Laides med omnejd. Rättsliga status undersöks.

1684 Karl XI:s skyddsbrev angående svenskar kring Rågerviken. Man beslutar att de s.k.: svenskarna i Pallasi själva verket är ester, och de mister sina privilegier. (svenskar hade tilldelats rätten att äga bostad och åkrar, och kunde inte klassas som livegna, som esterna gjordes från 1200-talet)

1684 De fria svenskarna i Padis slottslän åläggs att ställa upp med 71 båtsmän, varav 16 från Stora Rågö. De försäkras fortsatt frihet. (gäller både livegenskap o lägre skatter)

1688 svenskar i Laides fråntas sina privilegier. Svenskarna som köpte Laides anses inte vara svenskar eller förfäder till invånarna i Laoküla by. De som vill flytta får göra det.

1710 Ryssland erövrar Estland. Basen Rogerwiek (Rågerviken) anläggs åren 1715-25.

Peter den Store ser en bra flottbas där, som han vill behålla.

1762 skapas det nya namnet Baltischport, tidigare Paldiski.

1783 får Baltischport formella stadsrättigheter. Tanken är att den isfria hamnen ska bli militärbas.

Nu hoppar vi fram:

1939 Estland tvingas avträda Paldiski som åter blir rysk flottbas. Evakuereing sker av den svenska befolkningen på öarna. En stor del av dem blir hemlösa.

1940, 110 rågöbor får svenska och estniska statens tillstånd att flytta över till Sverige.

Man bildar Rågöstiftelsen och Rågökommittén för att hjälpa dem som kommer. Det kunde vara övergivna fiskebostäder eller skärgårdshemmansom inköptes och där man placerade estlandssvenskarna.  Arbetet kan jämföras med det som gjordes 1929 då 900 svenskar från Gammelsvenskby, som levde i Ukraina kom till vårt land. (Kanske skulle man studerat detta innan man tog emot så många flyktingar i dagens Sverige.)

1939-44 lämnade nästan alla estlandssvenskar Estland. Från början kallade man det sjuktransporter. Det blev ca 7-8000 som flydde. Av rädsla för att bli uttagna till Röda Armén eller Tyska armén var det till en början många unga män som flydde.

1949 Paldiski med omnejd blir exklusivt militärområde, med enbart tillstånd för sovjetisk militär närvaro.

1962 Paldiski blir övningsbas för kärnvapendrivna U-båtar.

1991 Estland blir åter självständigt.

1 aug antas: Lagen om egendomsreform i Estland. Äganderätten räknas efter 1939:års ägande, och alla egendomar ska återlämnas till 1939 års ägare. Det beslutades att det Sovjet gjort var kriminellt.

1992 Staten börjar återlämna mark.

1995 utryms Paldiski-området. De ryska soldaterna har lämnat landet och det andra världskriget tar äntligen slut för esterna.

Till den äldre historien igen:

Det görs en dansk kartläggning 1219-1220. Den s.k. "Estlandslistan av den stora danska jordboken" tillverkas.

De estniska byarna som danskarna erövrat omtalas där. Det gäller byarna i Harjumaa, Virumaa och delvis Järvamaa. Där finns inte så många byar än, men Laidesby kan vi se.  Laides= holme. Man färdades sjövägen för besök. 1220-30 fanns ännu inga svenskar där.

Varför koloniserades de estniska öarna? Under 11-och 1200-talen var Sverige “överbefolkat” och man började med nya jordbruksmetoder. Det var detta som gjorde att svenskar sökte sig nya områden att leva på. Ibland var överförflyttningen oganiserad (1203-1206 och 1343 och framåt) ibland var det naturlig flyttning bara.  

Paide kloster var en viktig markägare. De hade krav på t.ex. att få del av den fångade fisken.

Landhöjningen var också en orsak till flytt.

Varför flyttade svenskarna frivilligt till de estniska öarna?

1. Skattelättnader. (De blev priviligierade invånare)

2. Geografisk o ekonomisk nisch

3. De outnyttjade kustbygderna. (Esterna hade sällan sökt sig till kusten)

4. Fisket o sälfångsten samt sjöfågeljakt. (Där fanns god tillgång till dessa.)

5. Kreaturshållningen med ost o smör. (Viktigt för svenskarna, och större möjligheter för dem än i Sverige.)

6. Lotsningen och assistansen vid skeppsbrott..

Varför blev då en svensk bonde i Estland?

1. De var fria, i motsats till de livegna esterna.

2. De fick en högsta gräns för skatter, avgifter o dagsverken

3. Visst beskydd av överheten.

4. Viss rusthållsskyldighet.

Köpet av Stora Rågö 1345

• 28 april sålde abboten i Padios ön till fem svenskar till ett pris av 34 mark silver. De kunde inte betala direkt, utan skrev på att det skulle vara betalt före julen 1349.

• Klostret skulle sina behålla fiske- och betesrättigheter.

• Fick bruka enligt eget önskemål, men ej avverka brännved för försäljning.

• Köpet görs enligt svensk rätt. (Osäkert vad det betydde.)

Priset motsvarade priset för fyra fullt rustade stridshästar, eller 12-13 arbetshästar.

Hur såg då Stora Rågö ut 1345?

I den nordvästra delen av ön fanns deras bostäder, som nu har brunnit.

Däremot har deras betesfält funnits fram till våra dagar.

De stora byarna sedan är Storbyn och söder om den, Munkgärde.

På 1500-talet var även Rågöarna  “överbefolkade”.

Varifrån kom då dessa svenskar?

• I bynamnen finns ordet “bol”, en term som används i Finland.

• Deras Runkalendrar, som användes som arbetsschema och helgdagar, följer Åbo stifts exklusiva dagar.

• S:t “Äinvaldär” som dyrkades på Södra Rågö kopplar till Borgå, Blekinge och Nederländerna

• Köparnas namn antyder att åtminstone de flesta kom från Finland.

Deras livshållning:

De levde på fiske, jakt och kreatur och i allmänhet mindre jordbruk.

En typisk gård 1686 i Storbyn, Lilla Rågö. vid 1400-talets slut och 1500-talets början:

På varje gård fanns:

• Två vuxna män

• en häst

• två oxar

• två till tre kor

• en till två kvigor

• någon kalv

• åtta får.

Men förändringar kommer:

• 1498 Ridderskapet i Harrien kräver högre skatter av svenskarna.

• 1508, Tyska ordens beslutar: Alla svenskar kvarstår under sina gamla rättigheter, men om någon svensk vill bruka en annan hake (hemman) och besitta denna, då ska han komma under samma förhållanden som varje annan Hakeman. (est)

• 1509:  Harriens ridderskapet och biskopen av Reval fattar samma beslut:

          Alla svenskar kvarstår under sina gamla rättigheter, men om någon svensk vill bruka en annan “hake”        (hemman)  och besitta denna, då ska han komma under samma förhållanden som varje annan “Hakeman”. (est). Alltså samma lydelse som ovan.

• 1509. Revals stad protesterar. Om ridderskapet genomför sina fordringar angående bondeförhållanden kommer Revals stad att för upprätthållandet av stadens behov att inkalla främmande, icketyska nationer (ester), utifrån till staden. Nämligen “till att utgöra våra drängar o pigor, något vi hittills haft de här födda svenskarna till”.

Konsekvenser

• Svenska bosättningsområden begränsades 1509. En expansion för svenskarnas del var inte längre möjlig.

• Svenskar som flyttar ut förlorar sin personliga frihet.

• Följden blev också en naturlig uppdelning av de svenska odlingsenheterna genom arv, haken delades i mindre o mindre enheter.

Svenska regenter försökte garantera skydd genom de svenska privilegiebreven, men de gällde inte under Rysslands regim.:

• Karl IX skyddsbrev för bönderna i Padis område år 1600

• Detsamma 1691 (endast Stora Rågö)

• Gabriel Oxenstierna skyddsbrev för bönderna i Wichterpahl år 1614.

• Drottning Kristinas skyddsbrev 1638, gällande Stora Rågö för att poängtera för adeln att detta skulle gälla.

• Karl XI för Laidsby 1684, och utredningen 1688

• De ryska makthavarnas resolution angående Rågö 1714 följde den svenska lagen.

• 1769 De ryska makthavarnas resolution angående Wichterpahl avslutade svenskarnas privilegium.

• Livegenskapens upphävande 1816. Den stora och mycket betydelsefulla förändringen för alla.

Förläningar var vanliga, speciellt när konungen inte kunde betala sina generaler och befälhavare. Detta är Estland:

• 1588. Wichterpahls byar förlänas Betendt Grönigh.

• 1595. Slottsfogden Hans von Wartmann förlänas delar av Kegels slottslän (inkl Laides vacka). Bekräftas 1629 av GIIA.

• 1622 borggreve Hans von Ramm i Riga förlänas hela Padis slottslän inklusive svenskbygdernas Stora Rågö och Wichterpahl/ Korkis

• 1628 von Ramm köper Lilla Rågö av kronan o därmed var hela svenskbygden runt Rågerviken i privat godsägarägo.

En stor katastrof inträffade när Estland drabbades av pesten 1710-11. Till exempel fanns på Stora Rågö endast 37 överlevande. 174 dog. Endast 15 gårdar var sedan bebodda på ön. 6 gårdar var ödelagda och även 5 torp stod öde.

Vissa saker stannar kvar i människors minne. Man talar om “före” eller “efter Krimkriget”, “före” eller "efter andra världskriget, och i svenskbygderna har man ett annat uttryck också.

Det var den estlandssvenska lärarinnan, Marta Blees, som gifte sig med en finsk lärare, Gotkampf. De vigdes och på natten när de sov, då vaknade brudgummen och behövde en toa. Han undersökte noga, men hittade bara en behållare med en vätska under sängen. “Jaha, är det den de använder, då göra väl jag det också”, tänkte han. Och sedan myntades uttrycket: “före” och “efter Gotkampf pissade i öltunnan”.

Ja, sedan kom ryssarna tillbaka. Och Sovjet…

1991 Den andra FRIHETEN!!

Vi har just tittat på några avsnitt av den ryska filmen Mästaren och Margarita. Den är mycket bra och visas just nu på Axess TV. Den som verkligen är intresserad av hur livet var i Sovjet bör se den. Vi kan se hur fullständigt bisarrt, hur ologiskt livet var. Man kunde inte säkert veta från den ena stunden till den andra vad som skulle hända. Det är inte helt enkelt för en svensk att hänga med i handlingen, men se den och föreställ dig att livet är så. Och känn efter om det verkligen går att leva så. För sovjeterna var det nödvändigt.

Annars brukar Kreml skilja på de baltiska staterna. I Litauen levde inte så många ryssar beroende på att många sköts eller dödades  av litauer under alla ockupationsåren. Därför behandlas de med större respekt av ryssarna. Letter och ester gjorde aldrig det, och ses som “fascistiska mähän, som inget vågar”. I lLitauen har man dessutom numera totalförbud mot alla sovjetsymboler. De ryska tågen som måste passera genom Litauen på resan mellan Ryssland och Kaliningrad måste ha gardinerna fördragna, och det får inte förekomma någon sovjetstjärna på loket, vilket annars är vanligt.

Lavrov anklagar också Natoländerna för att de trängde sig på Estland, Lettland och Litauen. Vilket, som vi ju vet, är en lögn. Margaret Thatcher hade lovat att inte ta med Baltikum och Polen i Nato, men de tjatade sig in, väl vetande att deras nya frihet var i fara utan det stödet.

Lavrov anser dessutom att ryssarna inte gör sig skyldiga till något fel, när de markerar mot Natos örlogsfartyg i Östersjön. Fartygen är  inkräktare, och en fara för freden, ditkallade av de fascistiska balterna.

I tidningen Õhtuleht läser vi att Lavrov också säger: Dessutom börjar man prata om att Sovjet ockuperade länderna, utnyttjade och exploaterade dem! Helt obegripligt. I dag kräver de sjuka människorna i Lettland dessutom en ersättning på 185 miljarder €. För vad? Är det tacken för att vi industriualiserade Baltikum, moderniserade och investerade enorma pengar där? Ja, vi investerade mer där än vi gjorde i det ryska Sovjet, sa han retoriskt.

 

(Jämför gärna med hur många miljarder Västtyskland försökt  gottgöra Hitlers förbrytelser med och hur många tusentals ursäkter de uttalat.)

Lavrov  påståer också att de baltiska staterna sprider russofobin i Nato, och därmed är de skyldiga till rysskräcken inom Nato..

Av någon anledning menar Lavrov att det mest ryssofoba landet är Litauen. Ändå gav Litauen alla ryssar medborgarskap vid Sovjets fall. (De fanns inte så många rysktalande där som i Estland och Lettland.)

Vi undrar om Lavrov läst någon icke ryskspråkig historiebok sedan han slutade skolan. Hans syn på de baltiska folken sammanfaller med det Gorbatjov sa i Oslo, när han mottog Nobels fredspris. “Balterna förstår inte hur mycket de har Ryssland att tacka för.” Jag undrar om han kanske har ändrat åsikt nu. Han låter numera som han förstått mer av verkligheten än han fick lära sig i skolan under Sovjetåren.

Alla länder har sina historieböcker, och ska väl ha rätta att ha det. Men, visst är det rätt av esterna att kräva att de rysktalande i Estland ska läsa samma historieböcker som de estnisktalande. Hela landet är uppbyggt med den sanningen som grund.

Estland är ett speciellt land. Ett land jag alltid känt mig hemma i. Ett land som gör det absolut bästa av sina möjligheter. Där man lärt sig av livet, och använder sina erfarenheter. Ett land som håller ögonen öppna, och vet, att nya idéer ska granskas innan man tar dem till sig. Man förblindas inte av vackra ord. Man ser verkligen till innehållet först.

Detta kan vara svårt att förstå för människor med helt annan bakgrund. Det är så lätt att tänka illa om det man inte undersökt själv, bara för att det inte stämmer med de ideal man har hängett sig åt.

Ester kommenterar inte anklagelserna som kommer från oss i väst. Det tjänar ingenting till. De “ideologiska” lyssnar inte.  De vet ju vad som är rätt och fel. De tolkar andra folk efter de egna mallarna.

Estland utvecklas med rekordfart. När det gäller tekniken har de sluppit de första trevande åren med datorer. De fick aldrig hela kunskapen om den nya tekniken under sovjetockupationen. Men sedan, när de blev fria, då gällde det att snabbt sätta sig in i allt nytt, och utveckla det!

Vad kan det lilla landet Estland med mindre ängen och en halv miljon invånare ha gemensamt med Japan som har över etthundratjugosju miljoner människor?

Kanske närheten till ett hotande land. Japan har både Kina och Nordkorea i sin absoluta närhet.

Just nu är statsminister Taavi Rõivas i Japan på statsbesök. Han har talat med Japans statsminister och de har deklarerat att Rysslands agerande i Krim och östra Ukraina är helt oacceptabelt, och kan inte förklaras eller normaliseras. De talade också om Nordkorea och deras totalt oberäkneliga beteenden.

De diskuterade också gemensamma försvarsfrågor och att utveckla samarbete i utbildningsfrågor.

De båda ländernas statsministrar delar synen på världen. De har också stor förståelse för varandras problem med sina grannar.

I Japan är många ester kända namn. Fler än i Sverige! De känner kompositören Arvo Pärt, dirigenten Neemi Järve, sumobrottaren Baruto och så lilla sagofiguren Lotte som i flera seriestrippar är sumobrottare!

Tillsammans med statsministern har också en affärsdelegation kommit till Japan. Ett företag utbildar japaner i engelska! Det estniska språkföretaget Lingvist. De har utarbetat ett system som underlättar språkinlärningen. “Learn a language in 200 hours”, eller “Kiirenda omakeeleõpet”.

Esterna har utvecklat systemet med idkort på nätet för säker inloggning, och japanerna har tagit efter.

Själv har jag i bekantskapskretsen en husmäklare som specialiserat sig på japanska kunder, som är intresserade av att köpa estniska bondgårdar, sommarstugor och lägenheter. Japanerna njuter bl.a. av att bo med mycket luft omkring sig, i motsats till det japanska livet där man är många på ett litet område.

Esternas syn på människan skiljer sig en del från den svenska. Vi tror att alla människor vill gott, och underordnar sig systemet eftersom det i grunden ska vara gott. Esterna har diskuterat medborgarlön, som Finland ska försöka genomföra. Esterna stöttar inte den idén. De vill inte hamna i samma situation som finnar och svenskar med enorma socialförsäkringsutgifter, som hela tiden ökar. Medborgarlönerna är tänkt att minska de utgifterna. “Vi kanske har en mer realistisk syn på mänskliga svagheter”, säger socialförsäkringsministern. “Att arbeta för sin försörjning måste vara prio ett.”

Ja, för människor som levt under andra förutsättningar, i en annan kultur, är det lätt att se hur man enkelt kan kringgå regler i Väst, och inte minst nu, när Panamamaterialet offentliggjorts, kan vi se hur alla, verkligen alla, kan frestas att se till sina egna behov istället för att följa regler. Nu måste vi sluta vara naiva i Sverige, och betrakta människor med esternas krassa ögon istället!

Ett annat problem som esterna sköter bättre än vi, det är problemet med hemlösa.

I Tallinn bor ca 600 personer under socialförvaltningens beskydd. Ungefär lika många väntar på att få komma med i programmet. Man är rädd för att hamna i ett “sovjetiskt system” med uteliggare och andra sociala problem.

Det hela går ut på att det inte får finnas uteliggare, och att så många som möjligt ska återbördas till samhället.

Tallinns vice borgmästare Eha Võrk berättar att det nu finns ett hus renoverat och bra att bo i, där ca 200 personer lever. Familjer (just nu ca 60) har en egen lägenhet och de ensamstående får ofta dela rum. I huset finns bestämda regler för att förhindra problem, t.ex. får endast en i taget vistas i tvättstugan. All upplysande text finns på estniska och ryska.

Nu vill man bygga fyra hus till för att täcka behovet. Viktigt är, att de inte ska ligga intill varandra. Man vill inte ha getton!

Att renovera räcker inte. Isoleringen i sovjetiskbyggda hus är urusel, eftersom uppvärmingen var i stort sett “gratis” på den tiden. På vintern blir det iskallt inomhus. Det kostar ofta mer att isolera än att bygga nytt.

Avsikten är att det ska vara fräscht och rent i husen. Det ska alltid finnas möjligheter till hjälp för de boende. Alla följer ett program för resocialisering. Men, alla går inte att “omvända”, några blir kvar i socialhusen.

Det är också lite problem att få personal. Rysktalande t.ex. vill inte ha sådana jobb.

Esterna och de två andra baltiska länderna har också ett annat specialgebit. Det visar sig på årets Venedigbiennal.

För balterna är arkitektur inte bara en vacker fasad. Det handlar också om energi, transporter, biutrymmen, vägar; ja helheten i infrastrukturen helt enkelt. Det tänkandet som inte fanns i Sovjet alltså! 

Varje stat får på biennalen 100 kvadratmeter för att visa landets speciella arkitektur, utom de baltiska staterna som delar på 2000 kvadratmeter. Esterna visar t.ex. Det snart färdigbyggda Folkmuseet i Tartu, letterna visar Rigas nya bibliotek, och litauerna Ignalina atomkraftverk med omgivningar. Dessutom visas ritningar på tunneln mellan Tallinn och Helsingfors, som inte är klubbad än, och Rail Baltica, järnvägen från Tallinn genom Lettland, Litauen, Polen till Tyskland. Det är ett stort och fantastiskt projekt.

Utställningen öppnas 27 maj, och kommer senare vandra runt i Europa och kommer till Estland nästa sommar.samt med Japan som har över etthundratjugosju miljoner människor?

Som jag berättat om flera gånger är det stora problem i Estlands största parti, Keskerakond/Centerpartiet. Det är inte bara det, att ordförande Edgar Savisaar har avslöjats med stor korruption, eller att han numera inte tål sin tidigare vice ordförande, Kadri Simson, för att hon ställde upp mot honom i partiets ordförandeval. Det är inte heller bara det att partiet fått pengar från Ryssland, eller att deras EU-representant Yana Toom röstat enligt Moskvas önskemål i EU-kommissionen.

Nej, nu har en av partiets medlemmar Viktor Vassilijev haft en monolog i radion, med minst sagt märkliga åsikter.

"Jag förstår mig inte på EU. De släpper in gränsöverskridare utan papper. Vi har lärt oss, att om någon olovligen tar sig över gränsen ska vi 1. Varna personen. 2. Skjuta i luften. 3. Skjuta på dem. 4. Köra över dem.”

Dessutom anser han att skolagan ska återinföras, och kvinnor i tvivelaktiga sysselsättningar eller med funktionshinder ska steriliseras. “Alla möjliga idioter överlever sin förlossning, och barnen blir sedan ofta ännu mer korkade.”

Vassilijev sitter i parlamentet, och parlamentets ordförande Erki Nestor kommenterar det hela med: “Den som får en plats i parlamentet måste först i ed lova att aldrig göra något uttalande som kränker någon annan människa. Det Vassilijev  sa i radion har kränkt många. Parlamentets arbetsgivare är väljarna, och vi får se vid valet 2019 vad de säger om sådana uttalanden. Visst kan jag tänka mig att några applåderar, men om de är så många att han åter väljs, då är det förskräckande.”

-----

Det var val till ordförandeposterna i parlamentet nyligen, och en som ställde upp var Krista Aru, Vabaerakond/Frihetspartiet. Om hon blev vald skulle hon genast ta bort ledamöternas möjlighet att leasa bilar på väljarnas bekostnad. "Varför ska vi, med våra höga löner ha leasingbilar som andra betalar? Många andra har mycket lägre löner än vi. Sådana dumheter måste bort!”

Jag kommer då att tänka på när det var ekonomiska problem i världen och alla i Estland, även politikerna, fick sina löner sänkta för att klara krisen. Vid en liknande situation på 1990-talet sa man i Sverige. "Nej, inte ska vi sänka riksdagsmännens löner, de är ju så få att det betyder ingenting." Jag kan aldrig glömma det. Det är ett uttalande, så naivt och helt utan förståelse för de vanliga människornas situation; deras väljare. Så resonerar man inte i Estland.

 Erki Nestor

När ordförandevalet var klart, och Erki Nestor, SDE/socialdemokrat, hade blivit vald lämnad han en bukett rosor till Krista Aru, Vabaerakond. Då stack en partikamrat en likadan rosbukett i hennes hand, som hon genast lämnad till Nestor. Det var så snyggt gjort!

-----

Man har också beslutat att uppföra ett stort minnesmärke över kommunismen offer i Maarjamäe, på platsen i Tallinn vid Östersön där Sovjetunionen reste ett monument över deras seger mot esterna. Det kallas “Bron till Finland” i folkmun.

Hur det ska se ut är inte bestämt. Förslag ska vara inlämnade senast den 30 maj.

Kalle Kommissarov, ansvarig för tävlingen säger att de tänker sig:

1. En mur med alla namnen på alla kommunismens estniska offer.

2. En tavla med de mördade estniska officerarna.

3. Förslag på officiell minnesplats.

4. En minnesplats för gåvor: blommor och ljus.

Alltid denne Savisaar. Men finns det en partiordförande, som är beredd att göra vad som helst för att behålla makten, då måste man hålla ögonen på honom. Det verkar som om han är t.o.m. är beredd att offra sitt lands frihet. Han är nu i Moskva har hållit ett föredrag för studenter i statsvetenskap vid Moskvauniversitetet. Han jämförde sig med Jaan Poska, mannen som skrev under fredsavtalet i Tartu 1920. Savisaar själv  har samma goda förbindelser med Moskva som Poska hade, menar han. Han sa också att han inte gillar EU:s aggressiva politik mot Ryssland utan vill arbeta för goda grannrelationer. Han menade att Keskerakonds goda samarbete med Putins parti Enade Ryssland skulle ses som en förebild för resten av Europa.

Det hans huvudämne skulle vara, var att berätta om hur Tallinn växer. Där kunde han visa på betydelsen av stadens bostadsstiftelse och gratis kollektivtrafik.

Som åhörare fanns bl.a. också Maria Jufereva, stadsdirektör för Lasnamåe, som är en stadsdel i Tallinn bebodd av till största delen rysktalande, och den tidigare ordföranden för de ryska järnvägarna Vladimir Jakunin, som skänkt pengar till en ny kyrka i Lasnamäe och till partiet. Det var en stor skandal i Estland när detta uppdagades. Jakunin har växt upp som huligan i Pärnu, hans pappa var sovjetisk stridspilot och kallade esterna “fascister och vita judar”, och är en god vän till Savisaar. Se min blogg från Dec 31, 2010.