Maj 2, 2012 En bild som plötsligt dök upp.
En bild som plötsligt dök upp. Den låg i gott förvar. Först i dag råkade Ants ta fram den.
Den äldre kvinnan är Ants farmors mamma. Hon som tog sina söner med sig när den nye maken ville flytta till Kaukasus. Tsaren hade beslutat att alla som flyttade dit skulle få ett startbelopp. Ryssar lite mer, andra folk lite mindre. Döttrarna, Anna Lowiisa och Leena lämnades kvar, och de fick arbete på ett par bondgårdar i närheten. Här sitter hon i huset i byn Sulev tillsammans med sonen Edward och hans familj. Fotot är suddigt, det är kopia av en kopia, men det känns väldigt spännande att de sitter där, så långt bort.

I går satt en liten sädessärla på vårt balkongräcke. Jodå, den kvittrade länge och lät sig fotograferas flera gånger.
.....
Medvedev har äntligen, i sista ögonblicket som president börjat de utlovade förändringarna av Ryssland. Nu har han sett till att duman godkänt att guvernörerna åter ska väljas i demokratiska (?) val. Det var ju Putin som ändrade valen så, att han själv bestämde vem som skulle ha makten i hela landet.
Putin ses inte som en machoman längre i Ryssland; man till och med ler smått hånfullt när han försöker. Medvedev visar sig i stället som öldrickare.
Han har förresten tackat ja till att bli ordförande för “Enade Ryssland”, ett parti han aldrig tillhört.April 29, 2012 Vargar har haft kalas i Albu kommun.

…..

"Ägaren har inte lyckats med stängslet, och det bör vara en varning för grannarna i området.” säger Vello Noorvel, Kõrvemaa jaktsällskap. “I allmänhet brukar vargar inte ge sig på får så här års. På hösten ska de lära sina ungar att jaga, och då är det mycket vanligare att får dödas.”
2008 råkade samma uppfödare ut för vargar. Då dog 11 får. De ekonomiska förluster som drabbar fåruppfödaren täcks av staten.

I Lettland finns en djurpark, Līgatne Park, där bor två björnar, som Estland väldigt gärna vill ha. Men den lettiske ministern har inte bestämt än om det blir så.
Vid transporten vill man använda helikopter. Man ska försökja söva björnarna i en bur, som sedan flyttas över i helikoptern. Frågan är om det finns någon helikopterförare som är van vid björntransport.
Björnarna visar nu stor oro, det är dags att para sig, och en honbjörn har redan lyckats smita från parken.
En annan björn skulle flyttas, och man skulle bedöva den, men björnen blev så uppskrämd och försökte fly. Då sköt man den istället och nu ska den stoppas upp och placeras på museum.
…..
Det är viktigt att det är kallt på första maj. Enligt de gamla spåmänniskorna blir det då varmt och vackert väder i sommar. Vi hörde just att det förväntas bli varmt på första maj. Jaha, då blir det kallt och regnigt alltså-
April 28, 2012 Rakvere är årets Skogshuvudstad i Estland.

Får man ha kulturellt samarbete med “Europas sista diktatur”? Esterna och vitryssarna har ett mycket intressant samarbete. Det är operasällskapen som har föreställningar på operascenerna i de båda länderna.
…..
Hur ska vi värdera varandra? Är vi verkligen lika mycket värda? Ska vi kräva samma beteende av alla människor? Nej, det kan vi inte; vi har olika kulturer, olika sätt att se på livet och verkligheten.
Ska vi acceptera att andra människor gör experiment av våra liv? Ska vi protestera när det experimenteras så kraftigt att just vår verklighet raseras totalt? Det som det kommunistiska experimentet utsatte en stor del av mänskligheten, för skall det bara tystas ner? Ska vi bara acceptera att människor, infrastruktur och hela livet raserades av det gigantiska experimentet, att hela stater tvingades att ta flera steg tillbaka i sin utveckling? Ja, att de fick lämna hela sin utveckling de arbetat fram av egen kraft, och ändå räckte det inte. Hela människovärdet försvann. Ska vi acceptera det utan en enda riktig kommentar. Ska vi låta det bli en parentes vi inte låtsas om utan göra som Göran Persson, svensk statsminister, åka till Lettland och skälla ut letterna för att de inte gjort upp med sin historia dvs. förintelsen av judar under den tyska ockupationen. Ska vi göra så och fullständigt ignorera att letterna decimerats och lidit under hård sovjetisk ockupation i femtio år!
Har vi verkligen rätt att anmärka på att esterna behandlade ryssarna illa? Gör de verkligen det, behandlar ryssarna illa alltså. Varför sa vi i så fall ingenting, inte ett ord, om att ryssarna behandlade esterna så fruktansvärt illa under ockupationen? Vad har vi för agenda för vem som får göra vad med vem? Är det något som är politiskt korrekt? Är vi så goda människor i vårt land, att vi har rätt att döma utan att ta reda på vad som egentligen händer och vad som verkligen har hänt.
Har vi rätt att säga vad vi vill i våra medier om andra folk?
“Ska vi hjälpa ett folk som har så fruktansvärda fängelser? (Aktuellt i början av 1990-talet om de fängelser som fanns kvar i Baltikum sedan ockupationen; tidigare sa man absolut inget om de sovjetiska fängelserna.)
Även en skandalfilm om förhållanden på de baltiska, sovjetiska, fängelserna. Bl.a. ondgjorde man sig över en lettisk kvinna som önskade att de som mördat hennes man, som var säkerhetsvakt, vid ett bankrån skulle dömas till döden.
Att se “Den sjungande revolutionen” påminner mig om min ungdoms (nazistiska) Österrike.” (Harry Schein i Dagens Nyheter.)
“Baltikum var mycket värre än tyskarna” (Ferenc Göndör om judeutrotningen i Sveriges skolor. Tusentals elever fick lära sig detta.)
“I Baltikum sitter judarna med packade väskor för att snabbt kunna fly.” (Sveriges Radio för några år sedan med bl.a. Per Ahlmark..) (Hur är det i Malmö just nu? Malmö i dag är värre än det någonsin har varit i de fria baltiska staterna. Ska någon baltisk statsminister komma och kräva att svenskarna ska göra upp med sin historia?)
Det finns så mycket mer. Så mycket, mycket mer.
I Tomas Nordegrens program nyligen tog man upp problemet med förintelsen i Baltikum. När de fick veta att det i det tyskockuperade Estland “bara” dödats ca 900 estniska judar förklarades det med att “det är ett så litet land.” Att det samtidigt dödats många, många fler ester var totalt ointressant. Människor värderas så olika.
Och nu hörde jag i radion att Sverige ska intressera sig för sina grannar i öst. Det tycker jag är mycket intressant. Mycket bra. Strålande! Men först måste den rätta historien om dessa länder berättas offentligt. Vi måste sudda ut alla lögner och “slappa sanningar” som vi förmedlat till alla i Sverige boende. Det finns så många felaktigheter som ligger som sanningar i våra ryggmärgar. Vem tar ansvar för det?
April 27, 2012 Minns ni det estniska kidnappningdramat förra året?





Minns ni det estniska kidnappningdramat förra året?
(Varför blev det stora bokstäver här? Jag har inte skrivit några. På min sida är det små bokstäver. Jättekonstigt.).....
Jag gick omkring och småpysslade, radion var på, den estniska, och så hörde jag att det pratades om Sverige. Då förstod jag, att denna veckas nyheter från Sverige avslutades med historien om mamman och dottern som fick upp sin tvist om vinstpengarna i rätten. Och så att fel Margareta Winberg kommit på stadshusets fest. Så nu vet esterna det också.April 24, 2012 Överallt och till och med hotellen hade vakthund som stod och vrålskällde.
Han pratade om tjuveri nu och tidigare, och berättade att under Estlands fria tid, den förra och den nuvarande, förekommer lite småstölder. I allmänhet inte så allvarliga. Under den sovjetiska tiden var det stölder hela tiden. Det stals så mycket att alla boende i eget hus skaffade sig vakthund. Polisen kom inte till privathus. (Man ansåg på den tiden att det var ett brott att stjäla från privatpersoner, men inte från staten eftersom staten hade stulit det mesta.)
Vi minns också vakthundarna. Överallt och till och med hotellen hade vakthund som stod och vrålskällde. Och jag har nog tidigare berättat om när vi skulle skriva in Anna med familj på gästhemmet i centrum. De gick in till receptionen medan jag promenerade runt huset för att titta lite. När jag svänger runt en gavel ser jag en stor hund resa sig upp och börja slkälla. Snabbt ser jag att han koppel är fäst nära där jag står, så här gäller det att springa!
Jag sprang som jag jag aldrig gjort förut och kom in i huset flämtande och trött. Ants frågade
“Vad är det? Vad har du nu gjort?”
“Det var en hund...”
När gästhemsägaren förstår säger han: “Ja, den ska man akta sig för!!”
Ibland är tjuven från trakten, ibland är de rumänska zigenare, men oftast är det människor från östra Estland. Här säger man rakt på sak att de är ryssar. Det är den erfarenheten man fått efter 50 års ockupation och tjugo år av frihet. I de allra flesta fallen kommer tjuvarna numera från Kohtla Järve-.området.
…..
87 % av den estniska befolkningen föredrar estnisk mat, estniska råvaror. I dag utgör livsmedel 3 % av den totala exporten, 400 miljoner Euro. Handelsminister Parts hoppas kunna öka den exporten och dessutom öka turismen när det blir allmänt känt vilken hög klass de estniska livsmedlen har.
…..
En stor artikel i Postimees handlar om att forskaren Jörgen Larsson vid Göteborgs universitet i en avhandling föreslår att föräldrar med små barn ska få arbetstiden sänkt till 35 timmar i veckan. De lever i en konstant stress för att hinna med och vid intervjuer med föräldrar har han kommit fram till att det här är den bästa lösningen.
Nu ska det bli intressant att se hur esterna kommenterar förslaget.
…..
Nu föreslår Putin att när han blir fungerande president den 7 maj ska han ersättas på posten som ordförande i partiet Enade Ryssland av Dimitrij Medvedev.
…..
Det var en annan intressant artikel häromdagen i Postimees. En skribent undrade om det inte är så, att Savisaar egentligen försöker åstadkomma en egen utbrytarstat. Den skulle bestå av Tallinn och östra Estland. 1. Han har en egen gratistidning, där det skrivs positivt om allt som partiet gör. 2. Han har en egen TV-kanal "Tallinn TV". 3. Han hade en egen skatt, som han numera inte får ta ut. 4. Han ger de rysktalande en ny kyrka, bekostad av en ryss, trots att de redan har flera stycken. 5. Han skapar fler och nya möjligheter att flirta med fr.a. den rysktalande befolkningen. Vi får hoppas att han inte lyckas, eller att skribenten har fel.
Säkerhetspolisen/Kapo har i sin årsbok angett misstänkta kollaboratörer, vilket har gjort att det blivit ett himla liv i Tallinn.
April 23, 2012 Masha är en modig kvinna.
Vaktlar.
Jag ber om ursäkt för att det blev så mycket skrivet i dag, men när jag var färdig visade Ants mig en recension, som jag bara måste publicera.
….
I lördagens SvD kunde vi faktiskt läsa hur Putin, världens rikaste man, skapade sin förmögenhet. Jan Blomgren intervjuar Masha Gessens om hennes roman “Mannen uten ansikte.”
Marina Salye/.../ var S:t Petersburgs mest populära politiker, men tackade nej till att bli stadsfullmäktiges ordförande. I stället fick Anatolij Sobtjak posten och han valde snabbt Vladimir Putin som med- hjälpare. Salye satt dock kvar i ledande ställning och såg hur Putin lade grunden till sin privata för- mögenhet.
Det här var i början av 1990- talet. I det nybildade Ryssland rådde kris i matförsörjningen, svält stod för dörren. Därför fick många städer tillstånd att exportera råvaror som olja, gas och diamanter till väst i utbyte mot mat. I S:t Petersburg ansvarade Putin för denna hantering. När varor exporterades men inga matvaror kom tillbaka tillsatte Salye en utredning.
Den nitiska Marina Salye hittade tolv kontrakt till ett värde av 92 miljoner dollar som Putin godkänt, men som inte gett staden någonting tillbaka. Totalt hade regeringen i Moskva gett S:t Petersburg tillstånd för export av varor för den enorma summan en miljard dollar. Motsvarande importvaror försvann dock på vägen till S:t Petersburg – med Putin som ansvarig!
Många undrade ju över vart Salye tog vägen efter att Putin blev president och det gick rykten att hon flyttat till Paris.
Men du lyckades spåra henne i Ryssland?
– Ingen i Kreml brydde sig om hennes kritiska granskning. Jag hittade henne efter stort sökande och tog kontakt, men det tog ett par år innan hon sade ja till ett möte. Samma kväll som jag fick klartecken satte jag mig i en bil. Reste tolv timmar i sträck och kom slutligen till en liten by med 26 hus, där det bodde sex personer och de hade 20 km till närmaste mataffär. Salye hade blivit hotad till livet i Moskva och gömde sig. Hon ville inte säga vem som hotat henne, om det var Putin eller någon i hans omgivning, berättar Gessen.
Salyes vittnesmål, stärkt av protokoll med Putins underskrift, är en pärla i boken. Det är ett av få tillfällen där Putin lämnat en blotta där det bevisligen går att knyta honom till allvarliga brott. Behandlingen av affärsmannen Michail Chodorkovskij tyder också på maktmissbruk. Han hade med internationell insyn förvandlat sitt oljebolag Yukos till Rysslands mest transparenta och framgångsrika företag och han hade öppet kritiserat Putin för korruption när han arresterades hösten 2003.
Masha är en modig kvinna. Hon är öppet lesbisk, lever ihop med en kvinna och de har tre barn.
Jan Blomgren undrar om hon inte är rädd för sin säkerhet? Många journalister har ju mördats i Ryssland.
“Kommer jag hem sent möter Darja mig vid bilen med vår hund och i övrigt går jag inte ut när det är mörkt. Visst är jag orolig ibland, framför allt för barnen. Men jag kan inte hejda mig när det gäller att påverka mitt lands framtid.”
Det var bara början. Sedan fängslades Chodorkovskij och hans företag beslagtogs. Blomgren säger:
Efter att Putin arresterat Rysslands rikaste man kunde ingen längre gå säker. Och genom att öppet plundra landets största privatägda företag hade Putin skaffat sig posten som gudfader i den maffiaklan som styrde landet. I likhet med andra maffiabossar samlade han ihop sin förmögenhet genom regelrätta stölder, som i fallet Yukos, svarar Gessen och upprepar därmed en del av sina tankar från boken.
Vi såg ett reportage i TV från en internatskola som Chodorkovskij skapat för fattiga flickor som far illa. Nu är det hans mamma som sköter det. Jag minns inte varifrån pengarna kommer nu när Yokus inte längre finns.
…..,
Så till operascenen. Hela recensionen från Huvudstadsbladet av Wilhelm Kvist. Det gäller ju en föreställning om Estland!
Gamla Aliide (Johanna Rusanen-Kartono) pressas av tidigare KGB-agenterna Koit Soasepp och Juha Riihimäki i Jüri Reinveres opera Utrensning.
OPERARECENSION: DET MEST ANGELÄGNA SOM SKRIVITS PÅ LÄNGE.
Jüri Reinvere: Utrensning
Musik och libretto av Jüri Reinvere efter en roman av Sofi Oksanen.
Jüri Reinveres Utrensning hör troligtvis till de mest angelägna operor som uruppförts på Nationaloperans scen. Och då avser jag inte specifikt verkets operakvaliteter, utan uttryckligen dess ämne och händelserna som utspelar sig på scenen.
Med berättelser om svek, förföljelser, utpressning och bitterhet, deportation, prostitution och splittrade familjer kommer verket nära betraktaren. Att allt dessutom utspelar sig i ett närbeläget land i modern tid ger berättelsen extra tyngd.
Det som Reinvere har skapat är ett koncentrerat verk där händelserna på scenen hela tiden står i centrum och musiken aldrig intar huvudrollen. Snarare finns musiken där som för att illustrera, accentuera och bära upp berättelsen.
När det gäller persongalleriet har lösningen med att dela upp Aliides roll på två personer, unga Aliide och gamla Aliide, varit en nödvändighet med tanke på sångarnas fysiska uthållighet. Lösningen är samtidigt ändå både intressant och välfungerande.
Uppdelningen gör det möjligt för Aliide att återge historiska händelser samtidigt som hon framför dem. Aliide kan också se sig själv i spegeln och konfronteras med sitt förflutna, något som Tiina Puumalainen nyttjar effektfullt i sin regi. Uppdelningen är ett effektivt sätt att gestalta de olika tidsnivåerna som finns i berättelsen. En uppfinningsrik scenografi och tidstypiska kostymer bidrar till helheten.
Krävande roller
I Reinveres opera fästs nästan större vikt vid huvudrollsinnehavarna som skådespelare än som sångare. Personerna är tydliga offer för de grymma samhällsapparater som existerade i Sovjet-Estland och det nya Estland efter järnridåns fall, och medan den unga Aliide är mestadels lyckligt ovetande om vad som komma skall, lider den gamla Aliide av uppenbar posttraumatisk stress.
Trots att ariorna och duetterna lyser med sin frånvaro, är sångstämmorna vokalt krävande både vad gäller omfång och struktur. Helena Juntunenär träffsäker i rollen som unga Aliide och får variera rösten på en mängd olika sätt, medan Johanna Rusanen-Kartano som gamla Aliide är speciellt stark som skådespelare. Niina Keitels röstligt och skådespelarmässigt snälla
uppenbarelse som Zara accentuerar rollen som offer, medan Hanna Rantala är härligt flickaktig som Ingel. Också herrarna är hängivna tolkar av sina roller, speciellt fäster jag mig vid Tuomas Katajalas karakteristiska Hans och Koit Soasepps och Petri Pussilas grymma uppenbarelser som Lavrent och Förhörsledaren.
Hand i hand
Musikaliskt följer volymen i orkestersatsen i stort sett intensiteten i berättelsen – med vissa markanta undantag, till exempel våldtäktsscenen i mitten av första akten som ackompanjeras av mjuk och mild musik med mörka undertoner, som för att accentuera det bisarra och lidelsefulla.
Jüri Reinvere som tidigare skapat flera radiofona verk involverar också vissa elektroakustiska inslag, som till exempel utdrag ur estnisk radio och olika surr. Orkesterklangen är allt från murrig och dov till tindrande klar, tidvis även skimrande och gnistrande, något som operaorkestern under ledning av Paul Mägi framhäver föredömligt väl.
Sluten på båda akterna hör till de tystaste som skrivits i operahistorien. I slutet av första akten gråter Zara lidelsefullt efter sin mormor och i slutet av andra akten tar den förbittrade Aliide farväl till jordelivet när hon bränner upp sitt hus. Slutet kan tolkas som en hänvisning till Brünnhildes farväl i slutet av Götterdämmerung, dock utan det patos och den naiva tro som förknippas med Brünnhilde.
I Utrensning blir bara gravljusen kvar på scenen. Och tystnaden efter att allt är sagt.
April 21, 2012 “Visst är de tjuvar, men de stjäl inte hos grannen!”
“Vem ringer mitt i natten?”
“Har det hänt barnen något?”
Jag gick upp. Svarade.
“Hallå”
En kvinnoröst sa något om G4S och jag sa bara “Oota”/Vänta och gav telefonen till Ants.

Det var vaktbolaget som ville att han skulle gå över till bondgården. Någon hade tagit sig in i Hannos hus genom ett köksfönster. En stege var uppställd mot det fönster där G4S:s märke var uppklistrat.

Efter en stund gick jag upp tittade ut och såg konturerna av maffiga poliser där borta och billjus bröt mörkret.
Det dröjde säkert en timme innan Ants var tillbaka.
Vakten var på väg till Porkuni när larmet gick. Han var här efter åtta minuter säger han, men tjuvarna har hunnit stjäla datorn, TV:n, borren som vi skulle ta med oss till Tallinn och en gammal laptop. På åtta minuter! Och dessutom hade han/de hunnit försvinna, berättade han. Men vad som var extra intressant var, att nu väntade de två poliserna, som kom tjugo minuter efter larmet, på kriminalpolisen! De ringer när Ants måste komma tillbaka.
Vi pratade lite om det som hänt. Det låter inte som romer den här gången. Det är bara värdesaker som stulits. De har inte länsat allt, och dessutom: Vem visste att Hanno lämnade bondgården i morse? Självklart tänkte vi på de närmaste grtannarna. Den unge mannen som bor där med sina morföräldrar har gjort inbrott förr.

Nu är Mihkel sjuk. Han hålls vid liv för att Asta behöver hans pension, men han kan inte gå ut, han är för svag. Vi ser honom inte längre.
Poliserna lämnade stället efter två timmar när kriminalpolisen kommit. Han var civilklädd.
Han gick igenom allt som hänt. Antecknade och gick runt och tittade. Sedan upplöstes sällskapet. Ants fick komma hem och sova.
Efternatten var lugn. Vi somnade om. Vaknade och skulle just gå och göra ordning vår frukost när det knackade på dörren. Det var polisen igen. De bad Ants komma. De hade hittat en del av stöldgodset bakom ladan! Det var inga bilburna tjuvar som varit här. I natt hade de spekulerat om flyktbilen hade åkt över åkrarna, eftersom vakten inte mött någon bil. I dag kunde de se att det inte fanns några bilspår. De synade trädgården noga, körde fram till den väg som bara Mihkels familj använder. Jag kikade ut genom köksfönstret och såg när de sakta och noggrannt undersökte den vägen. Ingen i Mihkels hus kunde undgå att se dem där de gick med sina reflexvästar på sig.
Då startades en bil borta vid huset. Jag undrade vad som skulle hända. Men poliserna lät bilen köra förbi dem och föraren stannade inte för att fråga om det hänt något eftersom poliserna var där. Om det stod två poliser på min uppfart skulle jag alldeles säkert fråga dem vad som hänt. Det är jag alldeles säker på.
Nu har alla åkt. Området är lugnt. Bara svalorna kvittrar och flyger över husen.
April 20, 2012 Tänk den unge est som vann över Kasparov!!

Det var Niinistös första statsbesök och det gick alltså traditionsenligt till Sverige. Att det andra kommer att gå till Estland och inte till Kreml är nytt. Ett slags resepolitisk markering.
Jag menar att vi ska samarbeta, vi som bor i länderna runt Östersjön. Vi som känner igen oss i varandras kultur, kanske inte i språket, men i alla fall...
Dock läste jag i Postimees för några dagar sedan att det Nordisk-Baltiska samarbetet betyder för mycket extraarbete och för många extra sammanträden när EU redan kräver så mycket. Det är i Litauen man har sagt så. Jag kan faktiskt förstå dem. Litauen är det landet i den konstellationen som skiljer ut sig mest. Det är landet med en kultur som inte är så nordisk. Intressant.
…..
Att Putin är den rikaste personen i världen kan vi läsa i Postimees i dag. Hur har han blivit det? Genom hårt arbete?

Kvällen avslutades med att jag såg en TV-intervju med Garri Kasparov, den tidigare schackvärldsmästaren, som är på besök i Estland. I går spelade han schack mot fjorton estniska ungdomar. Samtidigt. Han gjorde ett drag, snabbt vidare till nästa bräde, gjorde ett drag o.s.v. Han vann tretton av matcherna. Men tänk den unge est som vann över Kasparov!!
I Intervjun berättade han om schack, spelet och motståndare. Vad som krävs av en schackmästare i världsklass mm. En av hans motståndare var Anatolij Karpov, som också var världsmästare i schack, Han var också en av presidentkandidaterna vid det ryska valet 2007 men försvann i tysthet efter Medvedevs seger. Han har tydligen varit utomlands. “Det är en klar risk för mig att återvända till Ryssland, men den risken måste man ta.”

April 19, 2012 “Och blir det bara 10 % av människorna kvar, men alla är kommunister, då har jag vunnit!”



I dag höll hon ett anförande om sin uppväxt och det språk hon fått där hemma. Föräldrarna talade två olika dialekter, och det innär att det språkligt fanns flera olikheter i hemmet.
Programmet fortsatte med en gymmnasist som hade gjort en undersökning om hur hennes skolkamrater uppfattar gamla uttryck. Det var många missförstånd av den gamla estniskan och ibland rent dråpliga resultat hon kom fram till, och jag är säker på att det skulle fungera likadant i Sverige. Språken förändras.
Därefter planterade Mari Tarand en ek på platsen där alla pristagare planterat sin ek under åren. En flickkör från skolan sjöng sånger om det estniska pråket.
April 18, 2012 “Den som tycker annorlunda är inte värd att leva.” -Lenins ord.
…..
På vägen till Rakvere finns en åker som är halvt fylld med smältvatten. Vi for förbi och såg ett tjugotal svanar simma i den tillfälliga sjön. Men det mest fantastiska var att på torra land gick tusentals gäss omkring. Det var en syn!
Storkarna har kommit, och jag tror att de redan lagt ägg. I boet vid Rakverevägen såg vi ett litet vitt huvud sticka upp när vi for till Rakvere, på hemvägen stod en stork i boet och matade honan. Det är absolut inget tvivel. Visserligen skiftar vädret, temperaturen går upp och ner, men våren är absolut här!
…..

När jag var på biblioteket senast såg jag en bok om Lenin och tänkte att det är nog bäst att jag läser ordentligt om honom också. Jag började i går, och slogs av att en liknande berättelse skulle någon kunna skriva am Breivik, massmördaren i Norge. Båda upplevde att de måste ta itu med landets problem. Ingen annan har lyckats. Lenin ska ha reagerat mot att makten under tsartiden inte tog hänsyn till människoliv, men det gjorde verkligen inte han heller. Han uppmanade sin män att döda. “Den som tycker annorlunda är inte värd att leva.”
Vad var det Lenin ville ändra på? Och vad blev resultatet?
Författaren skriver:
Den ryska staten var en alldeles ogenerad polisstat. /../ Under två årtionden före den ryska revolutionen beräknas tsarens hemliga polis, Ochranan, ha sysselsatt mellan 35 000 och 40 000 rapportörer.
Resultatet:
När Sovjetunionen föll, då var flera miljoner människor rapporteringsskyldiga till KGB. Sovjetunionen var en alldeles ogenerad polisstat, helt enkelt.
Författaren skriver:
Ryssland var ett klassamhälle, men också ett ståndssamhälle långt efter att resten av Europa avskaffat ståndsprivilegiet.
Resultatet: Sovjetunionen var ett rike där de allra flesta av dem som tillhört de besuttna i tsarryssland var mördade, deporterade eller i bästa fall hade flytt landet. Arbetarklassen hade inte fått det bättre. Den nya överklassen, makten, levde ett helt annat liv än den vanliga människan. De hade datjor på landsbyggden och levde sina liv i ett stort överflöd.
Själv minns jag 1978 när vi åkte taxi i Tallinn på natten. Plötsligt saktade bilen in. Den körde mycket sakta i ungefär tio minuter. Sedan ökade den farten igen. Orsaken var att det bodde partimedlemmar där som inte fick bli störda. När vi lämnade Tallinn var det absolut förbjudet för vanliga människor att gå ut på kajen och vinka av sina gäster. Iställer stod vakter och hundar med munkorgar som bevakade vad esterna gjorde. Den enda som gick ut på kajen var en kommunistpamp som stod och hinkade öl och pratade allt högre tills fartyget försvann ut på havet..
Författaren skriver: När man undersökte tusentals tryckeriarbetare i Moskva 1908 visade det sig att bara 5,5 % hade egen bostad, 38 % sov i hörn och kojor.
Resultatet:
I Estland var en av de första stora förändringarna att det kom främlingar inflyttande i lägenheterna. Liia Lethmaa, den stora ballerinan med Leninmedalj, var fruktansvärt rädd för att fel person skulle få veta att en son flyttat hemifrån. Då skulle någon främling ha rätt att flytta in i deras villa i Nõmme. Precis så som det var i Ants föräldrahem i Tallinn, där två främmande familjer flyttade in i var sitt rum i lägenheten.
Ett annat resultat av Sovjetpolitiken var dessa tortyrkammare som fanns i alla städer och byar. Vår vän Turid har i sitt barndomshem haft besök av norska vänner till föräldrarna, som berättat om den fruktansvärda tortyr de blev utsatta för under förhör av nazisterna. Hon kunde absolut inte tro att några andra människor kunde utföra något liknande. Men det går. Det kan människorna i de ockuperade länderna berätta om. I Väike Maarja har man behållit den tortyrkällare som kommunisterna använde vid förhören, med inskriptioner, kulhål och allt. Man anmäler sitt intresse till museet bara, så får man komma och titta.
Jag får se hur långt jag läser i boken, kanske jag återkommer. Det känns bara så tröstlöst att läsa en bok som berättar om hur bra Lenin var, när han var en massmördare som med sin politik ödelade så många miljoner människors liv. Alla utan undantag som tar sig den rätten är verkligen inte något att beundra!
Visst vill vi alla leva. Visst vill vi inte dö för att någon främmande människa råkar tycka att vi ska göra det. Vi lever i ett rättssamhälle. Måtte vi alltid få göra det!
April 17, 2012 “Varför lär de sig inte hur man ska leva i det nya landet?”
Det är roligt att vara där, hon har klippt oss några år nu och vi är mycket nöjda. Hon var liten när Estland blev fritt 1991, så hon har inte några egna minnen av Sovjetunionen. Det ska man nog komma ihåg när hon säger att det är självklart att ryssarna i Estland självklart ska lära sig estniska. (esterna tvingades att lära sig ryska under ockupationen; de var absolut tvungna att lära sig den nya kulturen, och straffades mycket hårt om de utövade sin egen kultur.)
Hon har en uppfattning om Sverige som är intressant. Min uppfattning är ju att när man kommer till ett land, då tar man reda på hur folk beter sig där. Det är till och med det som är riktigt intressant.
…..
Jag hittade en uppsats skriven av Caroline Adlercreutz och Ane Kongo:
Malmö Högskola LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle (BUS)
Examensarbete, 15 högskolepoäng
I barninstitutionernas barndom
En jämförande studie av förskolan i Estland och Sverige på 1800- talet.
De frågor som vi med vårt arbete vill behandla är:
1. När inrättades de första barninstitutionerna i Estland och i Sverige?
2. Varför bildades barninstitutionerna, vad var de till för och hur har de sett ut?
3. Vilka var de tidigaste pedagogerna och vilka var deras grundtankar om barn?
Vi har valt att belysa tre pedagoger då vi finner att deras grundtankar och syn på barn har varit inflytelserika i både Estland och Sverige. Dessa pedagoger är Pestalozzi, Owen och Fröbel.
Pestalozzi, Owen och Fröbel var alla inspirerade av Jean-Jacques Rousseaus (1712- 1778) tankar om människonaturen. Rousseau ansåg att människan i grunden är god. Rousseau menade vidare att barn har rätt till barndomen, rätt till att vara barn samt skall bli respekterad för sin egen natur (Signert, 2000:64). (min understrykning)
Johann H. Pestalozzi (1746-1827) föddes i Zürich. utvecklas. Hans ledmotiv var ”det man själv har gjort kommer man ihåg hela livet”. Samtidigt som han förstod vikten av föräldrars omvårdnad av barn, så insåg han att om det går miste om lyckan av kärlek, måste barn få denna på annat sätt. Om det misslyckas kan detta nämligen leda till brottslighet och andra svårigheter i livet. Engdahl menar att Pestalozzi hade tre mål för uppfostran och de var: att fängsla barnets uppmärksamhet, öva omdömesförmågan och att ”höja hjärtat mot ädlare känslor”.
Robert Owen (1771- 1858) föddes i England. Han ansåg att barnen var offer för industrialismens framfart och på det viset försökte han hjälpa arbetarna till bättre levnadsförhållanden och kortare arbetstid.
År 1816 grundade han ”Institut för karaktärsdaning”, där barn mellan två och sex år var välkomna. Syftet var att lära barnen ömsesidig vänlighet och annat som ansågs vara nyttigt och som de kunde förstå. Han ville att barnen skulle komma till institutet redan när de började gå, för att lära sig goda vanor och skilja på rätt och orätt. Owens huvudprincip var att barn ska vara glada, trivas och fostras utan aga.
Friedrich Fröbel (1782-1852) föddes i Tyskland. Fröbel menade enligt Signert (2000:73) att om barn lever i samklang med naturen, leker och upplever med alla sina sinnen skulle de som människa utveckla alla sina inneboende anlag.
Kindergarten symboliserar allt som Fröbel ville ge barnen, hans mål med sina idéer var att utbilda fria, tänkande människor. Verksamheten skulle vara ett komplement till hemmet då han ansåg det vara så viktigt att ingenting kunde ersätta det.
Orsaken till att barninstitutioner upprättades var att föräldrarna arbetade i industrin, och barnen lämnades ensamma i hemmen med en del tragiska olyckor som följd. Detta gäller både Sverige och Estland.
Småbarnsskolan
Småbarnsskolan utvecklades i England. ”Småbarnsskolan liknades vid blomman dit barnen flög som ett bi för att hämta honung under den tid då föräldrarna ändå inte kunde ta hand om dem”.
I Stockholm startade den första förskolan 1836. Dess syfte var att i god kristen miljö ge barn i åldrarna 2-7 år uppfostran, sund föda, frisk luft och omvårdnad som ledde till ett bättre hälsotillstånd bland barnen. I småbarnsskolan fick barnen undervisning i bl. a. läsning, räkning, religion och musik. Lektionerna varvades med lek och måltider. Några år senare öppnades småbarnsskolan även i Göteborg.
I Estland startade den första privata barninstitutionen 1840, av initiativtagare Baronessan Elisabeth von Uexküll. Pojkar och flickor i åldrarna 2-3 år från fattiga familjer var accepterade där.
”Väikelastekool” (småbarnsskolan) grundad av diakonissor öppnades 1860 i Tallinn. I undervisningen läste man bibeltexter, katekesen och sjöng kyrkliga sånger. Barnen var tvungna att lära sig läsa från sex års ålder. Ryska och tyska var viktiga språk att kunna och handarbeten var en väsentlig del i undervisningen.
Den första barnkrubban öppnades 1854 på Kungsholmen i Stockholm, där man tog hand om barn i åldrarna 2-6 år. Motiveringen till barnkrubban var att det fanns ett socialt hjälpbehov. Ändamålet var att influera sedlighet och ordning. Den hade en fast dagordning och hade som innehåll återkommande moment som tvättning, rengöring och vädring, då fokus lades på att bekämpa smuts, ohyra och de sjukdomar som ofta följde. Den hade även inslag av fri lek utomhus.
I Estland har det funnits barnkrubbor och dessa låg i anslutning till fabriker där arbetarna kunde lämna sina barn.
Det första institutet som kallades ”kindergarten” grundades i Estland 1862 av Hjälpföreningen och hette ”Estlands kindergarten av understödsförening”. Huvuduppgiften var att se efter barn men dock fick barnen lära sig handarbeten av olika slag, religionslära och läsning. Leken ansågs som slöseri av tid. De första som grundade förskolor var oftast tyska privatpersoner eller tyska föreningar.
I slutet av 1800 talet öppnades flera barnträdgårdar, som i t ex Tallinn, Pärnu och Sindi, då Estland blev mer industrialiserat.
En av de allra första ”kindergarten” grundades 1896 i Stockholm. Syftet var att ge barn mellan 3-7 år uppfostran och sysselsättning under några timmar varje dag, denna var avgiftsbelagd och riktades sig mot vad som kom att kallas för ”bättre mans barn”. I borgliga hem fanns det inte något behov av tillsyn eller heldagsfostran då barnens mödrar var hemma, det fanns istället ett behov av en mer pedagogisk verksamhet som stimulerade barns utveckling. I kindergarten använde man dyrbart material, medan man i krubborna fick nöja sig med enklare och billigare material.
Jämförelse av barninstitutionerna i Estland och Sverige.
Småbarnsskolan
Vi kan se att religionen var en viktig faktor i småbarnsskolan i de respektive länderna då barnen uppfostrades i en god kristen miljö genom att läsa bibeltexter, katekesen samt sjunga kyrkliga sånger.
Att religionen har tagit stor plats i undervisningen kan vi se som en koppling mellan det estniska och svenska småbarnsskolan.
I den svenska småbarnsskolan lades enligt Westberg (2008) mycket vikt på barnens hälsa, de skulle tvättas, få frisk luft, sund föda och omvårdnad. Detta är inget vi kan se i den estniska småbarnsskolan men däremot lades stor vikt vid att barnen skulle lära sig handarbeten av olika slag. Även i den svenska småbarnsskolan fanns det inslag av handarbeten, men vi kan inte se att den var av lika stor vikt som i den estniska småbarnsskolan.
Leken har haft olika betydelser i de respektive länderna. I Sverige fick man springa och leka fritt ute, medan man i Estland fick gå i gåsmarsch två och två under lärarens uppsyn. Fröbel var enligt Signert en stor förespråkare för den fria leken. Men hur fri den leken han talar om var är man inte säker på, då de rörelselekar han visade fram var mycket konstruerade och ledda. Owen förespråkade vikten av sång och lek både ute och inne, för att genom det lära barnen samarbete.
Barnkrubban
Den första barnkrubban öppnades på Kungsholmen i Stockholm 1854 av Magnus Huss. Denna form av förskola har funnits i Estland och det fanns i anslutning till fabriker där förvärvsarbetarna kunde lämna sina barn, men vi har inte fått fram någon ytterligare fakta kring hur man arbetade där.
Holmlund skriver om verksamhetens mål och metoder som man arbetade med på Kungsholmens barnkrubba. Här kan vi läsa: ”I krubban måste råda ordning i allt, dock utan stryk och stränghet...”. Vi kan se att Owen har varit inspiratör då hans mål var att man skulle uppfostra barn utan aga. Vidare kan vi läsa om hur man skulle behandla barnen på Kungsholmens barnkrubba: ”... genom vänliga rättelser; det vänjes att dagligen behandlas ömt...” I det här citatet kommer Owens syn på barn fram ännu mer då han ansåg att det var viktigt att lära barnen ömsesidig vänlighet.
Kindergarten
Estland startade sin kindergarten 34 år innan Sverige vilket kan bero på att de första småbarnsskolorna som grundades i Estland öppnades av tyska medborgare. Det i sin tur ledde till att det fanns en bättre förbindelse till Fröbel och hans teorier. Småbarnsskolorna ändrade då namn till kindergarten.
Lärarinnorna i Estland hade i uppgift att se efter barn. De lärde barnen handarbeten, religionslära samt läsning. Här kan vi se att de blivit inspirerade av Fröbel då han talade mycket om att barn ska använda sina händer. Han var troende och ansåg att kunskapen var något yttre givet av Gud och han poängterade vikten av läsning. I Sverige arbetade man efter Fröbelgåvorna (pedagogiska leksaker som består av skilda geometriska kroppar), som Fröbel utvecklade för att utveckla det sensoriska och motoriska hos barnet, för att genom det ge stimulans åt en mer pedagogisk verksamhet. Vad vi har läst i vår empiri kan vi inte se att Estland använt sig av Fröbelgåvorna i sin verksamhet under den tidsepok som vi tittat på. Den började inte användas förrän C. H. Niggol skrev en bok 1921 som hette ”Kasvatus enne kooli” (Uppfostran innan skolan). Boken ger en översikt om förskolebarns mentala utveckling, lekteorier, leksaker och de krav man ställer på barn samt metodiken för lekens organisering. Niggol var en stor beundrare av Fröbels uppfostransidéer och genom honom kom barnträdgårdarna att använda Fröbels praktiska arbetssystem.
I den estniska kindergarten ansåg man leken vara onödig. Detta är helt emot det som Fröbel har sagt om leken, han ansåg att barnen genom leken visar sitt rätta jag och att de skulle leka mycket, då barn genom lek och fria aktiviteter utvecklas. Lek är inte det iakttagbara som barnet gör, utan det sätt att uppleva tingen, ”den är högst allvarlig och har djup betydelse”. Vi förmodar att de i den svenska kindergarten låtit barnen leka både fritt och under pedagogisk ledning, då man jobbat efter fröbelläran.
Barninstitutionerna i Estland måste också ha vänt sig till esternas barn, eftersom många ester
April 16, 2012 De fick vässa nålarna en gång i veckan för att kunna genomföra blodgivningen.

Hanno berättade om den unge mjölnaren Peep som bodde straxt utanför Väike Maarja under den första fria tiden. Nu måste vi komma ihåg och försöka förstå att kommunisterna ansåg att alla duktiga människor måste bort. Alltså blev den här mannen deporterad till Sibirien när landet ockuperades. Hans kvarn stals då av kolchosen. En annan man, som inte visste hur man sköter en kvarn sattes på jobbet att mala mjöl av den säd som trots allt växte på åkrarna.
Efter Stalins död kom den duktige mjölnaren Peep tillbaka från Sibirien. Han fick inte tillbaka någonting, naturligtvis, varken kvarnen eller jobbet. Han kunde dock se hur den nye arbetade, och försökte säga att han gjorde fel. Varje dag sa han något om att det fanns ett bättre sätt att arbeta på.
Det här gillade inte folket på kolchosen En kapitalist ska inte komma och spela märkvärdig!
En dag hittades han död. Någon hade förgiftat honom. Mordet undersöktes aldrig.
…..
Det pågår just nu en sångtävling bland rysk-estniska barn. De sjunger sånger på estniska skrivna av den estniske kompositören Raimond Valgre. Det är ett bar sätt för dem att lära sig estniska, och estniska barn är med i körerna för att det ska bli rätt uttal. Mycket positivt. (Det var Raimond Valgre som hade det speciella jobbet i lägret i Sibirien att hugga av de pelare som bildades när bajset frös på utedasset för att lägerfolket skulle kunna fortsätta att bajsa.)
…..
Estniske och ryske kulturministrarna har skrivit under ett nytt avtal om samarbete. “Det här är ett av få avtal som fungerar mellan våra länder, sa den estniske ministern. Det fungerar dessutom alldeles utmärkt.“
“Estniska körer är kända över hela världen,” sa den ryske.
…..
Estlands Post har också stora problem. Det är för få som använder sig av postens tjänster numera. I Viisu har man post och bibliotek tillsammans, och det fungerar ganska bra.
…..
April 15, 2012 Det är verkligen underbart med alla olika ljud från fåglarna.


April 14, 2012 Hur ska det kontrolleras vad de ryska lärarna lär ut?
Ryska ambassaden i Tallinn protesterar mot Estlands utrikesministeriums uppgifter som publicerade på fredagen om Tallinns vice borgmästares vänskap med den ryske diplomaten Yuri Tsvetkov. Ryska ambassaden säger att allt är "falska uppgifter". De säger också att detta kommer ha både allvarlig och negativ inverkan på de estniska-ryska förbindelserna.
Det Kapo/säkerhetspolisen har sagt är att de här två männen umgås så mycket att det kan vara farligt.Mihhail Kölvarti
Den ryska ambassaden hänvisar till att Säkerhetspolisen hade uppgifter om att Tsvetkov har använt otillåten påverkan på Tallinns biträdande stadsdirektör Mihhail Kõlvarti.
"I inget annat demokratiskt land betraktas sådana kontakter som fientlig handling utan är förenligt med deras diplomatiska status", sade den ryska ambassaden.
Kapo bekräftar att det ryska utbildningssystemet och bevarandet av det ryska språket särställning i grannländerna är en del av förryskningspolitiken och därmed rysk prioritering."I detta sammanhang är det anmärkningsvärt Kõlvarti i både offentliga och hemliga kontakter med den ryske diplomaten Yuri Tsvetkov använder sitt inflytande", skrev den hemliga polisen i sin nyligen publicerade bok och publicerade bilderna där man ser hur Kõlvarti lämnade över estniska historieböcker till Tsvetkov för att de ska översättas till ryska och granskas av Moskva.Vi vet så väl att den ryska historieundervisningen skiljer sig väsentligt från den i västvärlden. Vem ska ha rätt till Estlands historia? Eleverna i Estland, ska de verkligen lära sig två olika sanningar? Eller ska ryska skolorna tvingas gå över till den västliga sanningen? Hur ska det kontrolleras vad de ryska lärarna lär ut? Tallinns vice borgmästare har själv en helt rysk uppväxt. Hans far är est, hans mor är koreanska. De träffades i Sibirien, dit båda var deporterade av sitt respektive land. De stannade kvar i området och barnen blev ryska, med ryska lojaliteter.
Kan författarna till boken "Hot, identitet och historiebruk" tänka sig vad det betyder för ett land att en människa med andra lojaliteter får makt i landet? I Riga är borgmästaren ryss, i Tallinn är alltså vice borgmästaren ryss.
April 13, 2012 Jag är ett fan av Estland från Finland.
.....
Apropå Pärnu är det lustigt med namnen som är så lika i Estland och Finland. Vi har Aibolands/Åbolands skärgård. Pärno/Pärnå, Võru/Vörå och det finns säkert fler. Jag ska leta.
.....
Utanför ett gammalt hotell på Saremaa ligger en sälunge och solar sig. Den bara är där, och är jättesöt. Den är döpt till Moses.
.....
En orkester från Vitryssland är nu på besök i Estland, och det roliga är att de spelar estnisk musik. De fick frågan hur det är att leva i Vitryssland. “Tror ni att alla är brottslingar? Vi lever helt normala liv.”
.....
En finsk man har varit inne på många timmars förhör i Ryssland. Han tog vattenprover i en rysk flod som är full med fosfater. Det sårade myndigheterna, så han fick lämna kvar sin dator och bötfälldes.
.....

Alexander Stubb, Finlands utrikeshandelsminister ska vara kröniklör i Postimees i en månad, och han skriver bl.a. Jag är ett fan av Estland från Finland. Jag har besökt landet dussintals gånger, första gången för tjugo år sedan. Och då var jag, förresten, nykter.
April 12, 2012 De ryska skolorna i Estland lär ut den ryska sanningen om vad som hänt.

Problemet återstår: de ryska skolorna har fortfarande sina egna böcker och lär ut den ryska sanningen om vad som hänt.
1. Estlands var ej ockuperat.
2. Inga deportationer ägde rum.
3. Människorna lämnade sina hem med alla sina ägodelar för en ny framtid i Sibirien.
Tre medlemmar av Keskerakond, Savisaars parti, menar att det är självklart att detta är normal historieundervisning. En av dem är Tallinns vice borgmästare Mihail Kölvart, rysk härstamning. Han förstår inte problemet.
Kapochefen/Säkerhetspolisens chef svarar då, att det är hemskt tråkigt att han inte förstår, men hur kan han då ha en så tung post i landet?
April 11, 2012 Försvarsdepartementets byggnad är nu en låst borg
Enligt färska rapporter är det helt snöfritt i Tallinn nu, och här på landet kommer allt mer av det gröna på tomten fram. Tyvärr också sorkhålen, som vi aldrig förut sett på vår gräsmatta.
.....
Under söndagen och måndagen kördes WC-tävlingar i holländska Valkenwaard. Det var den första deltävlingen för MX1-förare. Från Estland tävlades i MX1-, MX2- och MX3- klasserna, två av de tävlande var från Lääne Virumaa/Väst-Viru län.
I MX3 startade Indrek Mägi (Kawasaki, Saku MK) och kom på en tjugonde plats.
"Jag är mycket glad över att min satsning har fungerat.", säger Indrek Mägi. "Det här första loppet visar att de förberedelser jag gjort under vintern var till fullo riktiga. Det har inte blivit så mycket tränande på bana, så det ska nog bli bättre. Allt är möjligt; jag arbetar hårt och tror att de verkliga resultaten kommer. "
April 10, 2012 Putin säger att Estland aldrig var ockuperat. De gick frivilligt in i unionen 1940.
Estlands centralbank har beslutat att en fjärdedel vinsten förs över till statsbudgeten. Först var centralbankens styrelse emot det, men finansminister Jürgen Ligi insisterade. Och så blev det.
Vi hittade en gammal inspelning på Youtube där Putin för det första säger att Estland aldrig var ockuperat. De gick frivilligt in i unionen 1940, och när Sovjet tog över igen 1944, då kan man inte säga att de ockuperade, eftersom de bara tog tillbaka sitt eget land. Det gamla vanliga struntpratet alltså.
Sedan säger han också att Estland och Ryssland kommit överens i gränsfrågan, och avtalet ska strax skrivas under. Det är fortfarande inte undertecknat.
Estlands err dvs radio- och TV-bolag har nu åter utsett Margus Allikmaa till chef. Han skulle egentligen avgått efter 5 år, men när man synat alla ansökningar, då återstod bara Allikmaa som kandidat till jobbet.

"Det här är ett företag med adrenalinstyrka", sade han i Aktuaalne kaamera i dag. "Mina första år i err handlade om att skapa ett fungerande samarbete av radion och tv:n, och det krävde mycket arbete och mycket tänkande. Men jag ser nu att det konstaterats i en undersökning att folkets förtroende för vad som sägs i err är mycket stort. Man litar på oss." Företaget har blivit kritiserat för ett det är "Reformierakonds röst", alltså regeringspartiets röst. Den kritiken förstår Allikmaa överhuvudtaget inte.
Vi har noterat att det är samma reportrar i radio och TV. Både utrikes- och inrikesreportrar. En av Aktuaalne Kaameras programpresentatörer hör man i olika program, inte bara Nyheter, på radion. Det är ju ovanligt för oss.
Aktuaalne Kaamera berättade att en man letat småflickor i dag och försökt få in dem i sin bil, och en flicka följde verkligen med honom. Problemet är att ingen liten flicka anmälts som försvunnen. Man ber alla se sfter om de inte saknar någon...
Ett bra arbete har utförts då man slagit all vass som fick växa fritt under ockupationsåren. Därmed har man fått ett rikare liv för fåglar och fiskar samt för lantbruket.
Slutligen: Lady Gaga med fler kommer till Tasllinn i juli och håller konsert!
April 9, 2012 I dag meddelar åtta medlemmar i Keskerakond/ Centerpartiet, Edgar Savisaars parti, att de lämnar partiet.
I dag meddelar åtta medlemmar i Keskerakond/ Centerpartiet, Edgar Savisaars parti, att de lämnar partiet.
De har gjort ett uttalande där de eäger att de inte kan stanna kvar i ett parti som alla andra partier vägrar samarbeta med. Det är åtta viktiga ledamöter i EU, riksdagen och i kommunalpolitiken som avgår.
Det har gjorts en enkät bland Tallinnbor, där det frågades om vilket parti de skulle rösta på om det var val i dag. 25 % skulle rösta på Keskerakond. Men om inget parti vill gå i koallition med dem, då mister de makten i Tallinn i alla fall. Savisaar vill inte förstå var problemet ligger. Han menar att de här åtta går ur partiet för att de förlorade en omröstning i en partikongress tidigare, och att de är stötta för det.
Siiri Oviir som sitter i EU säger däremot att Savisaar inte har förstått att förhållanden förändrats och att partiet måste se det och rätta sin poliktik efter allt det nya, och därför går det inte att fortsätta i parttet. Alla åtta sitter kvar på sina poster.
Det är sorgligt att Edgar Savisaar som var med i frigörelsearbetet under 1980-talet, inte känner sin roll. Och som jag sagt tidigare: han arbetade för Estlands frihet, men vill nu ha ett nära samarbete med Ryssland. Ett Ryssland som bara har oljan som sin egentliga inkomstkälla, och ökar sina militära utgifter väsentligt. Estland har ju lyckats bättre med sin industri och sina företag. Snart blir det väl som det var för Sovjetunionen. De behöver de skickligare esterna.
Jag ska försöka mig på ett snyggare inlägg i morgon!
April 8, 2012 Första gången gården nämndes var 1323.

Första gången gården nämndes var 1323.
Gården har haft många ägare i olika tider, Under 1500-talet hette ägaren Gilsenite. 1871 såldes gården av Karl von Hunnius till familjen till von Hunniuse, som ägde herrgården fram till 1939.
Förmodligen byggdes herrgården ut under 13- och 1400talen från att bara vara bostad till vasallslott. Det var ett starkt fäste under det livländska kriget och skyddades från förstörelse. Under 1600-talet byggdes runt de dubbla herrgårdsbyggnaderna en tillbyggnad i renässansstil, och gården blev som ett litet medeltida slott.
I dag är Kiltsi praktiskt taget den enda i renässansstil av herrgårdarna i Estland.
Efter att den ryska armén under andra världskriget brände byggnaden 1993 låg herrgården i spillror.
Norge har betalat renoveringen av Kiltsi och fem andra gårdar i närheten. Nu är byggnaderna klara, men norrmännen har avsatt pengar i en ny fond för att man ska kunna skapa ett innehåll i byggnaderna. Och det är just det som Madis arbetat med. Adam Johan von Krusenstern levde och dog i herrgården. Han var rysk-tysk-baltisk geograf, sjömilitär, upptäcktsresande och baron. Under tre år från 1803 till 1806 genomförde han på tsarens order den första ryska världsomseglingen. Därefter ritade han den första kartan över Stilla Havet.
