.

I går berättade cyklisterna i den frigivna gisslan att det var pengar kidnapparna var ute efter. Den första frågan de fick var emellertid: Är någon dansk? Danskar skulle ha dödats direkt. Sedan frågade de om någon var amerikan, fransman eller jude. De blev besvikna när de alla var ester. ”De kommer aldrig mer kidnappa någon från Estland” En grupp människor från ett litet land som man inte vet att det finns. Det ger verkligen ingen effekt för seriösa kidnappare som är ute efter mycket pengar. Annars blev de väl behandlade och nästan vänner med kidnapparna. ”Stockholmssyndromet”?

Jag googlade förresten på ”estnisk gisslan” för att se vad de svenska tidningarna skrivit. Gissa resultatet? Det var ”karinsestland” och finska tidningar som skrivit om dem. Så litet är intresset för landet så nära oss. I Estland är det varje vecka rapporter om vad som händer i Sverige, och jag har hört i estnisk radio att det kostar 800 kronor att kasta skräp och bli upptäckt i Sverige och också om alla allvarliga brott och allt möjligt annat. Men mycket sällan råkar det stora landet i väster blicka 35 mil åt öster. Och apropå det hörde jag för en tid sedan också i svensk radio att Lettland var ett föredöme för länder i finanskris. Läser journalisterna inte landets tidningar? Att Lettland haft det väldigt svårt under finanskrisen är ju ingen hemlighet och att Estland hör till dem som klarat sig bäst är inte heller en hemlighet. Det gäller bara att följa med i nyhets"flödet" när det någon gång skrivs om Estland.

Sök på ordet ”Estland" i sökrutan i SvD och du får inte en enda träff! På DN får jag träff, men inget om gisslan.

Finns det inget intresse i Sverige för de små grannländerna? Jo. Många yngre människor med rötter i Baltikujm, vars anförvant/-er flydde till Sverige efter kriget säger att de vet så lite. De är ganska många. Jag tror att en viss information skulle löna sig.

…..

Finansminister Liigi är nöjd med ”stresstestet” som gjorts på banker även i Estland. "I Estland kan vi vara fullt nöjda med resultatet, ingen bank har dåligt resultat, testet gjordes på cirka 98 procent av den estniska bankmarknaden och därmed kan vi slå fast att vår kreditmiljö är stark och pålitlig", säger finansministern.

.....

Idag avtäcktes i Penza, Ryssland, en staty över Sovjetunionens diktator Josef Stalin. Lokala kommunister har haft en insamling som bekostat statyn.

"Monumentet restes för offentliga pengar", bekräftades av det lokala kommunistpartiets Georgi Kamnev Novostile RIA.

Det har börjat om...

Alla studenter hade alltså en obligatorisk föreläsning där Lysenko förklarade sin forskning. Ni vet teorin att växterna kunde ärva egenskaper som de fått genom yttre påverkan. Jag ser bilden framför mig, när hane tes skulle visas upp. Det var ett vetefält. Raka fina vetekorn. Bland dem, men utan att kameran såg det, var en pall placerad. På den ställdes en gosse. Klick. Så togs bilden, och alla kunde se att fotografen hade lyckats övertyga vetet att det var så kraftigt att det inte böjdes när man stod på det.(min blogg 9 mars 2011). Alltså en genförändring hos vetet baserad på den kommunistiska läran.

Jag minns också så väl när min biologilärare småleende berättade om Lysenkos fantastiska rön.

.....

När det gäller den frigivna gisslan berättade en av cyklisterna att han lovat sin fru att han bara ska cykla på den egna tomten i fortsättningen och att frun ska spana på honom hela tiden!

August Tillo, en annan i gisslan,  sa att de tänkte på sina nära och kära oavbrutet. "Den enda ögonblick som vi inte tänkte på dem var när vi sov.”

.....

Segelfartyget Krusenstern har anlänt till Tallinns hamn.

Men det gick inte riktigt bra. Massor av människor hade samlats i hamnen för att se fartyget segla in, men det hela drog ut på tiden. Bogserbåtar förde skeppet in i D-terminalen vid middagstid, flera timmar senare än väntat, men då var folk redan irriterade och sura. Många hade redan gått därifrån.

Allt var mycket festligt planerat: Mässingshorn och fyrverkerier. Men det var för sent. Det var mycket formalia innan fartyget fick tillåtelse att komma in i hamnen. Först fick bara journalister komma på fartyget först efter 2½ timme började den flera hundra meter långa kön släppas in.

.....

Baruto tog sin femte raka seger i dag.

Gisslan är fri!

Det är en glädjens dag i Estland. Utrikesminister Paet har rest till Libanon för att hämta de sju cyklisterna som togs som gisslan den 23 mars i år. De har fått skägg, men ser annars ut att må bra trots fångenskapen.

De befriade.

Utrikesministern på väg.

Det dröjer antagligen femtio år tills det blir offentligt vad som egentligen hände. Vi får inte veta vilka som hjälpte esterna för att få dem fria, men det låter som om det är Nato-länder. Kanske Frankrike och Storbritannien. President Ilves menar att de andra europeiska länderna har erfarenhet av gisslantagande,vilket Estland inte har. ”Vi har erfarenhet av annat….! Sa Ilves. Han tackar dem för att de höll sig vid liv och vid gott mod. Han tackar alla, inklusive UD, Säkerhetspolisen och alla andra som arbetat verkligen hårt för att lösa problemet. Han tackar bröderna i Nato.

En av fäderna till en i gisslan trodde att det kanske var så, att den nya regeringen i Libanon behövde en massa good will, och därför släppte dem. Den som lever får se.

…..

Jag läste Allt om Trädgård nr 15 december 2008. Den råkade bara ligga där jag satt. Jag hittade en artikel med rubriken "Sådan nation sådan odlare – allt du inte visste om odlarmentalitet. Skriven av Lena Israelsson

Artikeln börjar:

Det här kommer bli något av det mest fördomsfulla du läst på evigheter. Jag tänker nämligen uttala mig om folks kynne i olika kommer till den del av artikeln som intresserar mig mest:

Ryssar-finsmakare av högsta rang.

En annan osvensk syn är följande: Du står i en kö framför försäljare av frön eller plan5tor. I kön pågår en intensiv diskussion om fördelar och nackdelar med olika sorter. Tidighet, friskhet, härdighet, avkastning, smak, färg, form – allt är av betydelse.

Nej, sådant händer inte här. Men jag har stått i sådana köer i Estland och Ryssland.

… Förklaringen till denna skyhöga sortmedvetenhet är forna Sovjets historia. Innanför järnridån var man självförsörjande. Växtförädling var därför högt prioriterad, varenda lite stad hade en växtförädlingsstation. Ryssar och ester blev finsmakare och är det än i dag.

Jag har aldrig hört om växtförädlingsstationer i Sovjet. Däremot var våra estniska släktingar glada när vi kom med svenska fröer på 1990-talet. Jag kände mig tvungen att fråga Malle, som är intresserad av trädgårdar och odling. Och gissa vad! Jo, hon skrattade! Nej, det hade hon heller aldrig hört talas om. Seemnemaailm, den estniska fröfirman, som artikelförfattaren tycker bäst om av alla, de fanns. De arbetade och förädlade, men att det skulle finnas växtförädlingsstationer i varje småstad i Sovjetunionen ansåg hon bara vara trams.

”Ni måste förstå hur de var”, säger hon och Hanno fyller i: ”Den sovjetiska människan var en helt ny sort. De hade blivit fråntagna all initiativförmåga. På arbetet gjorde man bara vad man blev tillsagd. Cheferna på fabrikerna gick runt och instruerade alla hela tiden om vad arbetarna skulle göra. En est blev chef på en fabrik. Problemet var bara att han hade kvar lite grand av det europeiska tänkandet. Han började delegera. Resultatet blev att ingen gjorde någonting, och fabriken fick stänga.”

Och jag minns när en ung man från det kommunistiska Rumänien (han tillhörde landslaget i vattenpolo och hoppade av i Stockholm på 1980-talet)  berättade för mig, att det handlar bara om att gå till jobbet. Vad man sedan gjorde där, det hade inge betydelse. D.v.s. man gjorde ingenting.

En av de verkligt stora esterna (rent bokstavligt) Baruto har vunnit fem segrar i rad i Japan i den pågående kampen i Nagoya Basho.

Den store.

Hela Tallinn har i dag varit fylld av turister. I hamnen ligger nu sex stora kryssningsfartyg. Det är en bra dag för turismen i Tallinn och Kulturhuvudstadsåret.

Tallinn ovanifrån.

Hela Tallinn var fylld av turister.

Kryssningsfartyg, och dessutom de vanliga stora Tallinkbåtarna. Hamnen lever!

För övrigt har det äntligen regnat ordentligt i dag, åtminstone i vårt område.

Minoritetsspråken i Ryssland och Estland.

Från Postimees.

Utrikesministeriet har beställt en analys för att sammanställa och jämföra språkets ställning i lagar och förordningar i Estland och Ryssland. Analysen bekräftar att Ryssland under det senaste decenniet har skärpt sina språklagar  medan Estland har liberaliserat sina.

Till exempel måste alla annonser i Ryssland vara skrivna enbart på ryska, medan de i Estland kan vara översättningar av estnisk text till andra språk. I Lasnamäe t.ex är det absolut ingen mening att skicka ut reklam på enbart estniska, och det finns flera sådana områden.

I Ryssland finns allt registrerat på ryska, och de utdrag som medborgarna behöver skrivs endast på ryska. I Estland kan man få allt översatt till ryska eller engelska.

Tidigare kunde de nationella republikerna i Ryska federationen använda sitt modersmål i de allmänna domstolarna,  men är nu krävs i alla civila och administrativa sammanhang att det enbart förhandlas på ryska.

Estniska språklagen innehåller en mer detaljerad utformning av medborgarnas rättigheter än motsvarande lag i Ryssland.

För ryskt medborgarskap krävs att en i utlandet född eller statslös person skall klara en examen i ryska språket. De testas på kunskaper i läsning, skrivning och förmåga att lyssna, samt kunskap om konstitutionen i det ryska samhället. Dessa krav ligger på samma nivå som Estland kräver av lärare, sjuksköterskor och specialister med högre utbildning.

Ryssland har kallat en övergång till 60 procent estniskt tal i de (i Estland) ryska skolorna för  diskriminering. Men ryskspråkig gymnasieutbildning i Estland garanteras. I Ryssland däremot krävs att minoriteterna måste lära sig ryska.

Ryssland kompenserar inte för kostnaden det innebär att lära sig språket; estniska språkskolor  återbetalar alla utgifter till eleverna.

Alltså: Ryssland kräver en sak av andra länder, men gör något annat själva.

…..

Premia food, som tillverkar glass har ökat sin omsättning med 22 % under en sexmånadersperiod jämfört med samma period i fjol.

Och det beror på det varma vädret. När man i Sverige har sagt att regnområden kommer från Baltikum, då menar de inte norra Estland. Här har varit 38 grader i skuggan. Just nu har det verkligen regnat och luften känns både svalare och friskare.

…..

Jag råkade lyssna på radion för en tid sedan när president Ilves sa, att hans presidentlön är lägre än en grundskolelärares i USA.

I dag skriver Postimees att premiärminister Ansip tjänar mindre än många tjänstemän i EU. Däremot bidrar Estland till dessa tjänstemäns löner med avsevärda belopp.

23 928 st tjänstemän anställda direkt av Europeiska kommissionen tjänar ungefär mer än 71,500 pounds (€ 80.049), förmedlar Telegraph brittiska tankesmedjan Open Europe rapport.

Estlands premiärminister Andrus Ansip hade förra året € 64.130 i lön.  Open Europe har registrerat att 527.490 brittiska statstjänstemän tjänar mer än 79.800 €.

En talesman sade att kommissionen är mycket liten, men betjänar 500 miljoner europeiska medborgare. "Vi måste attrahera de bästa begåvningarna som kan arbeta på många språk, villig att flytta till ett annat land med sina familjer," sa han. Har vi hört det förr?

…..

När vi hörde hur grekiska taxiförare och andra inte betalar skatt tänkte jag på de små länderna, som Estland, som kämpar på för att klara sig på bästa sätt, hur de bidrar med stora summor som tas från landets medborgares skatteinbetalningar för att hjälpa Grekland. Jag har inte uppfattat något knorr här, men jag knorrar själv.

.....

En annan undersökning visar att Estland har den billigaste bensinen i EU med 1,2 Euro/liter  och Danmark den dyraste med 1,682 Euro/liter.

En bra nyhet och en dålig nyhet:

Dålig först: Priserna på jordbruksprodukter har ökat, och kommer fortsätta att öka.

Bra nyhet: Estland är ett av få länder som gynnas av klimatförändringen när det gäller jordbruksprodukter. Det kommer bli billigare att producera i södra Estland, och det kommer då finnas utrymme för export.

Madonna kommer till Õllesummer i Tallinn i dag! Det ni!

Det talas om att Edgar Savisaar ska lämna sin post som partiledare för Keskerakond. Kanske han behåller jobbet som borgmästare i Tallinn. Vi får se. Och apropå Savisaar, så berättade Riina att Han helt varit emot ett fritt Estland ända tills sista minuten. När han förstod att det var frihet som stod för dörren ändrade han sig och blev en sann frihetskämpe. En fin karl, den där Edgar!

Jag tror jag har skrivit fel i min blogg. Hansadagarna är i Tartu. I Tallinn pågår just nu Medeltidsdagar!

Så här såg alla kvinnor i Estland ut på medeltiden.

En stupstock har man haft användning för många gånger i Estland.

Nu har man börjat förbereda rivningen av det stora bruna trähuset där människor, bl.a. Hannos pappa, torterades svårt i källaren under sovjettiden. Det har stått orört i alla dessa år. Ingen vill bo där, ingen har velat riva det. Huset har varit pestsmittat. I källaren finns hyllor och annat som var avsett för förvaring av trädgårdsprodukterna som de boende under de fria åren gjorde av allt som växte i de fina köksträdgårdarna. Där finns också texter på väggarna skrivna av dem som torterades och höll fängslade under de svåra åren. I alla byar och städer finns sådana källare. Nu ska detta speciella hus äntligen bort, efter 20 år, och kanske kan människor lägga dessa svåra minnen bakom sig. Vi får se.

Intressekonflikter uppstår då och då. Visst är det underbart med natur och alla vilda djur. Vi njuter av att se dem springa över åkrarna. Rådjur, rävar och harar ser vi då och då, och ropar på varandra så vi verkligen inte ska missa synen. Ekorrarna också förresten. Och så alla fåglarna. Men nu håller två harar på att äta upp blommorna i grannhusets trädgård. Först lägger Malle ner flera timmar varje dag för att skapa något riktigt vackert. Och sen kommer hararna och äter upp det. Nu har hon bestämt att hararna ska väck. De ska inte dö, men bort ska de. Och därefter blir de ett minne blott för oss.

Eestimaa laul.

En ny bok har kommit ut. Eestimaa laul. (Estlands sång), skriven av Enno Selirand och Elme Väljaste. Den berättar historien om vad som hände på Sångfestivalen 1988. Enno Selirand säger att ”det vi skriver om, är historia numera. Talen och sångerna utstrålar energi och gemenskap, och ibland är det nödvändigt att påminna det estniska folket om detta.”

Heinz Valk höll ett tal som innehöll de tröstande orden. ”En dag kommer vi att vinna ändå!” Han är nöjd med sitt framträdande och berättar att när han stod där framför alla dessa människor, då försvann all scenskräck. Ansvarig för sammanställningen var Margus Allikmaa, och han berättar: ”Att stå i mitten av den upphetsade människomassan och se att alla dessa människor tänker likadant och känner samma känslor! Det var häftigt. En mäktig känsla", säger Allikmaa .

Biblioteken har fått böcker för att lämna över till skoleleverna gratis. Vi andra får köpa den, och det måste vi verkligen göra!

Tack Riina för kommentaren. Det är verkligen roligt att få reaktion på skrivandet, och så positivt också. Vi kommer ses i Tallinn.

Vet ni att Sveriges skickligaste modellbåtsbyggare var en est från Mälarhöjden? Ants berättade just det. Mannen är pensionerad från Sjöhistoriska muséet nu och Ants minns inte hans namn.

I dagarna söker studenterna till universiteten. Ett nytt problem är att flera av de som skriver in sig på högskola sedan inte kommer. Ändå ökar studentantalet, och fler och fler utländska studenter börjar studera i Estland. Det är grannländernas elever framför allt, alltså även ryska elever. På grund av detta blir de engelskspråkiga kurserna fler.

…..

Infrastrukturen förbättras hela tiden. Vi ser det på vägarna, som breddas, asfalteras och får nya vägräcken hela tiden. I dag såg vi på Aktuaalne Kaamera att i Mäe invigdes en ny busstation för 140 bussar.

I Paide byggs en ny yrkesskola som bl.a. kommer ha utbildning i väghållning.

I Tallinn har politikerna infört en bestämmelse att husägarna är skyldiga att hålla husen rena från graffiti och klotter. Vi såg graffiti som var rena konsten, men naturligtvis vill man inte ha den på husväggarna. Husägarna är bittra eftersom det hela tiden kommer nytt när det gamla tas bort.

Sedan såg vi en fantastisk arbetsmaskin. Det är svårt att ge den en riktig beskrivning. Den ser ut som en stor kranbil, men den innehåller så mycket fler funktioner. En arm placeras runt ett träd. Den sågar av trädet och lyfter upp det och lägger det på plats. Den kan tippas nästan helt och ändå inte ramla, men arbeta. Jag har försökt hitta en bild på maskinen, men jag hittar det inte.

Postimees:

Statsminister Ansip på fest hos amerikanske ambassadören m. fru.

USA:s ambassadör Michael C. Bolt och hans hustru Hallie hade mottagning på ambassadens gård i går för att fira den 235:e självständighetsdagen.

Den 7 juli börjar Medeltidsdagarna i Tallinn. Det hoppas jag blir välbesökt. Jag återkommer till det.

Hur ska jag sammanfatta tre dagars jättefest med massor av sång och musik. Mycket nyskrivet, och allt var inte estniskt. Jag hörde t.ex. en indiansk folksång.

Vi såg hela sammanfattningen av ungdomsfestivalerna. De 18 tidigare. Det hela började 1962. Då var de absolut inte estniskt. Det var ungdomar från hela Unionen som uppträde med sina sånger. Det får plats över 30 000 sångare på scenen, och vid ett tillfälle  stod alla och sjöng en lovsång till Lenin. Moskva hade naturligtvis bestämt vad som fick och inte fick göras. I dag gör de som de själva vill, esterna. Och gör det bra.

Jag ska också tillägga, att est blir man när man kan språket hyfsat och är införstådd med den estniska kulturen och bor i Estland. Det är inte en uteslutande kultur, snarare en välkomnande. Så upplever jag det i mötet med ester. En kram kvinnor emellan när man ses är helt enligt mönstret.

I dag sjungs sången ”Mu isamaa on minu arm” (Min fadersland är mig kärt) bara en gång. Men fortfarande med stor känsla. Ända fram till 1987 sjöngs den många gånger på festivalerna. Långt in på natten. Varför skulle man sluta sjunga om fäderneslandet när det fanns en sång som Moskva inte förbjudit? Jag har berättat om när vi var på besök i Tallinn 1978 och gjorde ett besök på Sångfestivalplatsen. Vi fick se en inspelning från den senaste sångfestivalen där de sjöng just ”Mu isamaa…” Det var då tårarna bara rann utefter mina kinder. Jag drabbades verkligen av känslan i sången, kraften och längtan. När som helst kan de känslorna komma tillbaka, det var så starkt. Lika starkt som när Nilla tog min hand när vi var på middag hos Ants mammas kusin samma år. Hon hade varit i Sibirien och kom därifrån i sista stund för att överleva därför att hennes syster var en stor dansös på Bolsjojteatern, och hotade med att aldrig uppträda mer om inte hennes syster kom hem. Nilla hade också varit i Sverige med en kör på 1930-talet och lärt sig Sveriges nationalsång som de sjöng i Uppsala. Hon tog alltså min hand och sjöng just den sången för mig. Hon hade inte glömt den trots alla vedervärdigheter hon varit med om. Det var också oerhört starkt.

Dagens fest började med en parad, som vanligt. Den var fem kilometer lång, det är mycket varmt. Så först gick de drygt 34 000 människorna  en halvmil, och sedan ställde de sig på podiet och sjöng.

Först gick de alltså parad genom Tallinn.

Sedan kom de fram till en jättepublik.

Bland dem fanns naturligtvis presidenten med familj, och de flesta regeringsmedlemmarna också.

Jag skulle berätta om vargarna när Ants laddat ner bilderna från kameran, men det blir ju aldrig av, så nu får jag skriva ändå.

Annika berättade på lantmännens fest i lördags att hjortar och rådjur hade det besvärligt i vintras. Det var så mycket snö, att de hade svårt att få tag på mat och hitta skydd. De kom närmare husen och gömde sig under granhäckarna där det är snöfritt. Sedan kom vargarna. Närmare och närmare. Naturligtvis hittade de djuren under granarna och åt upp dem. Kvar fanns sedan bara huvudena, som de tydligen inte gillar. Annika hittade flera skallar i vintras.

Annikas får fick så många lamm att det blev för mycket jobb att sköta alla. Hon sålde några och måste nu tillbringa hela dagarna i fårens närhet. En granne kom en dag och var så förb… att han skrek av ilska. Hennes får hade ätit upp tulpanerna på hans tomt. Just då glömde han, att det inte var så länge sedan han själv hade får som åt upp lite av vaje hos grannar, och då kom de och skällde på honom. Så kan det gå.

Annika skriver själv en blogg, som ni måste läsa: http://annikamichelson.blogspot.com/

(se länkarna på första sidan)

Numera skriver hon bara på svenska (finlandssvenska) för vår skull. Annars behärskar hon många språk. Till och med det svåra språket danska talar hon. Läs om den sjuka baggen Aksel som tydligen blir lite bättre i alla fall. Se spännande videor. Det är också Estland!

Den 23 mars skrev hon om räven: En räv gjorde ett utfall mot fåren om morgonen. De sprang ca. 30 m undan, samlade sig i en flock och tittade på räven. Eventuellt lärde räven sina ungar hur ett anfall går till. Antagligen hade räven tagit ett får om hon behövt det som mat.

.....

Bilder från Dansfestivalen i Tallinn:

Och så tre bilder från en annan trevlig plats i Tallinn i dag: Jordgubbsfestivalen i Ülemiste:

Sjön Peipsi (på kartan heter den Lago del Ciudi) tillhör till hälften Estland;  den andra hälften tillhör Ryssland. Vid fredsförhandlingarna i Tartu 1920 tilldelades Estland även mark i NO och SO om sjön, men dem tog Stalin ifrån Estland, och gränsöverläggningarna om ett återställande blir aldrig avslutade nu.

Esterna som fiskar i Peipsisjön är upprörda. Nu får de inte fiska längre, de får bara stå vid stranden och titta på. De har fått tillåtelse i den estnisk-ryska fiskeöverenskommelsen att fiska 150 ton fisk per år. Nu är det gjort, och halva året är kvar!

I sjön Peipus är det så att estniska fiskare tvingas sluta fiska nu, medan ryska fiskare fiskar året runt” sa Valeri Korb, folkvald i parlamentet, den 18 maj i år då han också ställde frågor till miljöministern Keit Pentus.  ”Förra året var sjön förbjuden under tre månader för ester. Hur har fru Minister tänkt att det ska bli i Peipus i höst?

Igor Gräzin, folkvald i Jõgeva, sa: Jag har en känsla av att vi spelar ett annat spel än ryssarna. Vi talar om kvoter och fiskeförbud. Det är ju trevligt och bra, men på den ryska sidan sanktioneras tjuvfiske. Vi måste få ryssarna att liksom vi räkna med kvoter och inte bara använda tomma ord.

.....

Postimees:

David Vseviov.

En intervju med historikern, doktor vid Tallinns pedagogiska högskola,  David Vseviov med titeln: Vad är Estland exakt?

Han menar att det bara finns ett svar på frågan: Estland utgörs av kultur. Utan kultur har Estland ingen mening. När Estland inte fanns som stat på världskartan fanns däremot ett kulturområde, som en gång utgjort den estniska staten. Det var den specifika kulturen som skapade den estniska staten. I svåra tider har det varit det enda som har hållit ihop folket. Utan stat kan kulturen existera. Men utan kultur kan en stat inte existera. Den vägen har alla diktaturer gått.

Utan den estniska kulturen finns inget berättigande för den estniska staten. Vilket alla esntiska  myndigheter har förstått; inte minst utbildningsministeriet.

Språket är en av de viktiga och nödvändiga delarna av den estniska kulturenk, och den estniska statens fortsättning.

Varje vecka berättar David Vseviov i estniska radions P1 om ”det mystiska Ryssland”.  När det ännu var möjligt under 1990-talet sysslade Vseviov med forskning i de ryska arkiven. Han  talar flytande ryska och flytande estniska naturligtvis. Han är ofta sakkunnig i historiska sammanhang i estnisk TV. När man hör hans speciella röst i radion eller på TV:n, då måste man lyssna.

(Se även min blogg 1 okt. 2010)

Tack Alexandra för det nya fina utseendet på bloggen!

1945 när kriget var slut och de baltiska staterna återigen var ockuperade av Sovjetunionen, då menade svenskarna att de inte varit fullgoda som stater eftersom de hade haft så många regeringsbyten och en tid varit diktaturer. Jag har skrivit om detta många gånger. I dag råkade jag höra i radio att den svenska semesterlagen infördes 1938 och gav alla 2 veckors semester varje år.
I Populär Historia kan vi läsa:
Idén om lagstadgad rätt till semester för anställda fick genomslag under 1930-talet. En internationell konvention antogs 1936. Samma år infördes lagstiftning i bland annat Frankrike och Norge. Den första svenska semesterlagen infördes 1938 och gav arbetstagare två veckors betald ledighet per år. Semestern förlängdes till tre veckor 1951 och till fyra veckor 1963. Nu gällande lag från 1978 föreskriver fem veckors årlig semester.

Hur var det då i Estland?

Arbetstiden under 1930-talet i industrin var 8 timmar om dagen och 48 timmars arbetsvecka; man arbetade även på lördagar på den här tiden men då ett par timmar kortare än vanliga vardagar. På kontor kunde man arbeta upp till 10 timmar per dag. Efter 5 timmars arbete fick man en halvtimmes paus för lunch. Endast 75 timmars övertid per år  var tillåtet. Om en arbetsgivare begärde mer utsattes han för sanktioner; från 500 kronor i böter upp till tre månaders fängelse. Lagen förbjöd arbete på söndagar, men fattiga män arbetade gärna ändå men med en högre lön; vilket alltså var tillåtet.

Semester kunde tas ut i ledig tid eller i pengar. Ledigheten var från början 12 dagar, dvs. 2 veckor, men redan 1940 beslutades om längre semester beroende på hur länge man haft sin anställning.

Inte var det helt fel att leva i Estland på den här tiden.

….

Jelena Bonner är död. Hon arbetade för den ryska människorättsorganisationen och var därför inte populär i Moskva. Hon dog i USA och blev 88 år.

Ants klippte ut en liten notis på Namn-och.Nytt-sidan i DN för en tid sedan. Jag fick se den i dag, och vi sa att just så allvarliga skulle världens problem vara.

Reservation mot bakelse.

”Vid årets sista sammanträde med referensgruppen för Jussi Björling-firandet i Borlänge provsmakades och belönades den av Almas Café komponerade Jussi Björlings bakelse. Efter votering beslöts att bakelsen under år 2011 ska vara jubileumsårets officiella bakelse. Mot beslutet reserverade sig gruppens ordförande med motiveringen att han hellre sett att bottnen bestått av sockerkaka istället för maräng.”

Sedan tar vi ur Postimees:

Ett barn föll från fjärde våningen i Jõhvi.

Ambulansen.

En pojke i sexårsåld

Ambulansen.

En pojke i sexårsåldern hade suttit mot ett fönster i hemmet som hade gett efter och pojken föll ner på marken. Han fördes till sjukhus. Ännu har det inte meddelats hur allvarliga skador pojken fått. Man vet inte om ett brott ligger bakom olyckan så någon brottsutredning har ännu inte påbörjats.

Sådana olyckor förekommer här också. Det är precis lika tragiskt.

.....

Alla partier utser nu en presidentkandidat. Sedan är det parlamentets sak att utse en president för landet.

Keskerakond har utsett Indrek Tarand till kandidat.

Indrek Tarand

Indrek Tarand

Indrek Tarand (f. 1964) kom in i parlamentet som opolitisk oberoende kandidat, vilket är möjligt i Estland. Han fick själv 25,8 % av rösterna, vilket är ungefär samma siffra Keskerakond uppnådde. Han har dessutom varit rådgivare åt Statsminister Ansip, generalsekreterare i Utrikesdepartementet. Han har också varit programledare för den estniska versionen av ”Är du smartare än en femteklassare”.

Man har alltså inte utsett den omstridde Edgar Savisaar, som nuvarande presidenten T.H. Ilves har förklarat att man absolut inte kan utse till statsminister efter pengatransaktionerna med Ryssland.

Tarand menar att det var ett oförlåtligt misstag att be om pengar från Ryssland. Hans åsikter om pengarna sammanfaller med Presidentens. ”Ett parti ska leva på medlemsavgifterna och hålla sig inom den ramen, och statliga bidrag ska endast gå till de mindre partierna.”

Tarand menar alltså att han är en partiöverskridande kandidat till presidentposten.

.....

Funktionshindrade vill inte alltid be om hjälp.

Även om det installerats hjälp för funktionshindrade att ta sig in i offentliga byggnader, klarar de inte av att ta sig in utan personligt bistånd.

Piret (45) säger att hon helst skulle vilja klara mig som en vanlig människa men då behöver jag hjälp med det grundläggande. Om bara allt som installerats fungerade. När man ska på toaletten kommer man ibland till en stängd dörr och får veta att nyckeln finns i receptionen. Var är den? Kanske en kilometer bort?

Om du är handikappad måste du ha kvicka fötter, säger Piret ironiskt. De flesta människor vill klara sig själva utan att be om hjälp hela tiden. När det gäller handikapparkeringarna säger hon: Jag förstår människor som parkerar där. Det är så dåligt utmärkt att de inte kan förstå att parkeringen är för handikappade.

När Piret skulle in på Selver Market fanns det handikapparkering samt en ramp  fram till dörren men tröskeln var så hög att rullstolen inte kom över den.

På Selever känner man till problemet med den höga tröskeln och räknar med att problemet är åtgärdat nästa år, säger Informationschefen Annika Vilu.

Ibland går det fort! Eller?

Problemen för handikappade är alltså aktuella i Estland också. Ett typiskt europeiskt land.

I dag blir det mest torra fakta från Postimees, men det behövs ju också för att ma ska se utveckling, eller hur?

…..

Korruptionen i Ryssland är så stor, at den skrämmer bort utländska investerare. Detta påstående ska nu undersökas av ledande företrädare för det internationella näringslivet.

…..

Reallönerna sjunker inte längre..

2010 var den genomsnittliga månadslönen 12 397 estniska kroon (792 Euro) brutto. I den offentliga sektorn var medellönen förra året 12 850 EEK eller 821 Euro. I den offentliga sektorn sjönk lönerna med 0,5 % medan de ökade med 1,6 % i den privata sektorn.

Arbetsgivarens sammanlagda kostnader per anställd och månad var 1074 Euro eller 16 812 EEK. Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 0,7 % per timme under 2010, jämfört med 2009 då den sjönk med 1.5 %.

När jag tänker på hur Estland klarade finanskrisen och sänkte allas löner, även regeringens, då drar jag mig till minnes när det diskuterades i Sverige att man måste sänka löner och bidrag p.g.a. pågående kris (jag minns inte när det var) och tanken kom att man kanske skulle sänka lönerna för regering och riksdag också, då blev svaret: Det ger ingen effekt. De är så få.

Olika länder resonerar på olika sätt, men man kan fråga sig vem som får människorna med sig i synen på krisen.

…..

En undersökning bland EU-länderna visar att flest nya bilar under de fem första månaderna i år har sålts i  Lettland (!), som hade en ökning med 122,4 % jämfört med samma tid förra året. Två är Litauen som ökat sin försäljning med 102 % och därefter kommer Estland med 100,7 %.

Man kan anta, att det inte såldes så många nya bilar i Baltikum under krisåren.

Grekland (-45,6 %) och Spanien (-25,7 %) har haft störst sjunkande försäljning.

…..

Arbetslösheten i landet har sjunkit till 8,3 %.

Den 16 juni var 53 916 personer registrerat arbetslösa. Det är fortfarande i östra Estland som arbetslösheten är störst. Där bor det flest outbildade människor som inte talar landets språk. I Ida Virumma var arbetslösheten 14,3 %. I Jõgevamaa var den lägst i landet med 5,0 %.

Det är varmt. Mycket varmt. Inte så mycket blir gjort. Inte läst heller. Jag får bättra mig till i morgon. Det är lika varmt i Estland. Men man ska inte klaga på värmen, så säger vi varje år. Först längtar man, sedan klagar man. Varje år!

I Rakvere finns det dock folk som orkar:

Punk festival "Anarchy in the EU!" Rakvere i dag!

"Världens första punk festival var över förväntan mäktig, det är ett faktum. Nu måste vi gå vidare - i Europa ", säger initiativtagaren och konstnärlige ledaren, författaren Marts Üllar!

Punk-procession i Rakvere.

Estlands och Sveriges premiärministrar.

Ansip: Sverige har blivit den viktigaste handelspartnern för Estland

I dag träffades  Den estniske premiärministern Andrus Ansip och svenske Fredrik Reinfeldt för att diskutera  ländernas affärsförhållanden och  EU:s framtidsfrågor.

Sverige har blivit den störste handelspartnern för Estland och står för 18 % av Estlands export förklarade Ansip vid en gemensam presskonferens i dag. Vidare underströk han att Sverige är det land som har gjort de flesta investeringarna i landets ekonomi. De är också överens om att de måste stödja de länder som är i behov av hjälp.

En viktig fråga för EU gäller energin. Reinfeldt menar att länderna ska gemensamt fatta beslut om ett system för att köpa och sälja energi. Frågan är för stor för att fattas av varje stat själv.

Reinfeldt menar också att innan ma beslutar om avveckling av något sorts energi bör man vara säker på ersättningsprodukt och se vilken effekt det hela utgör på klimat och miljö.

Han talade också om det faktum att det i år är 20 år sedan de baltiska staterna återfick sin frihet.Sverige kommer arrangera en stor fest den 15 augusti och alla premiärministrarna i de baltiska staterna har lovat närvara.

Presskonferensen avslutades med att Ansip förklarade att  relationerna mellan Estland och Sverige har fungerat utmärkt.

Översatt från en artikel i Postimees skriven av Kadri Veermäe, utlandsredaktör i Postimees sommarredaktion.

Det är så fint att läsa att våra två länder kan samarbeta på samma nivå.

Jag träffade alltså mina gamla klasskamrater i går. Det var fantastiskt roligt. Somliga var sig lika, andra absolut inte! Men det var ju 50 år sedan vi sågs sist.
Maud är bosatt i Katalonien. "Det är fruktansvärt svårt i Spanien nu. Min dotter har fått sänkt lön, och många, många är arbetslösa." Då kände jag att jag måste fråga, -Estland har ju nyss rett ut sin finansiella kris på ett föredömligt sätt-  så jag frågade: Hur är det med regering och andra välbetalda. Sänker de också sina löner?" "Du är inte klok! De har alla sina förmåner kvar. Självklart." Ändå ska hela Europa hjälpa dem, även Estland hjälper till, men visst skulle det se bra ut i alla krisländer om deras regeringar, riksdagar, bankfolk m.fl. föregick med gott exempel. De är ju mer skyldiga till krisen än de unga som ännu inte fått något arbete, bara för att ta ett exempel.


Soldater från Afghanistan har kommit hem. Försvarsminister Mart Laar och ÖB Ants Laaneots tog emot dem. Mart Laar tackade hela familjerna. "De har kämpat lika mycket som sin soldat."
ÖB sa:"De estniska soldaterna har visat sig vara lugna och rusar inte iväg utan är eftertänksamma." De har skött sig väl i många olika krissituationer.

En soldat på hemväg från Afghanistan.