maj 23, 2013. Gränsavtalet med Ryssland, andra försöket.
Så här långt: en nöjd utrikesminister.
Estniska-ryska gränsfördraget har fått regeringens godkännande.
Regeringen godkände idag det estnisk-ryska förslaget till gränsavtal, som reglerar den estniska och ryska gränsen, vid Narva floden och Finska viken. Enligt uppgift är avtalet helt enligt estniskt önskemål. Utskottet för utrikesfrågor godkände gränsavtalen den 14 Maj.
Efter regeringens godkännande ska ratificeringsprocessen i Estland och det ryska parlamentet börja. Avtalen träder i kraft 30 dagar efter utbytet av ratifikationsinstrument.
Estlands och Rysslands utrikesminister undertecknade gränsavtal första gången den 18 maj 2005, och riksdagen ratificerade det den 20 juni. I slutet av juni meddelade Ryssland att de skulle dra tillbaka sin underskrift de tecknat eftersom de anser att avtalet möjliggör framtida territoriella anspråk till Ryssland från Etslands sida.
I början av september förra året meddelade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland är redo att återuppta diskussionerna om gränsavtalen med Estland, och i oktober beslutade man att inledda nya överläggningar om gränsavtal med Ryssland. Dessa har nu kommit en bra bit på väg.
Postimees
maj 22 2013 President Ilves har talat
President Ilves har varit aktiv i veckan. Dels talade han vid det estniska judiska samfundets möte och dels var han inbjuden att tala i engelska underhuset. Estland ligger i framkant när det gäller datorer, både att använda tekniken och att stoppa hackare.
Ilves: Ett fritt och tolerant samhälle tillåter inte ondskan att återfödas.
President Toomas Hendrik Ilves talade på det estnisk - judiska samfundets konferens «95-65-25», om “Estlands smärtsamma förflutna som hjälper oss i dag att komma ihåg värdet av att upprätthålla ett fritt och demokratiskt samhälle. Det minnet kommer att finnas kvar för vår säkerhet och det är det enda sättet för att vi ska kunna bibehålla och utveckla den tolerans som vi har nu och så desperat behöver, "sade president Toomas Hendrik Ilves.
"Vi tillåter inte den historiska erfarenheten av totalitära regimer, och den blinda, mänskliga ilskan mot fientligheterna riktade mot både ester och judar att få möjlighet att växa. Vi vet alltför väl och i vår tid vad det innebär, och vad det så småningom kan leda till. Ett fritt tolerant samhälle låter det inte hända igen”, betonade Estlands statschef.
Han påminde om Estland alltid ska vara värdigt dent som skrevs i veckobladet "The Jewish Chronicle" i London, där landet omtalades som en "oas av tolerans" år 1936. år. Då hade de mörka molnen förmörkat Europa, när molnen över Europa gjort det allt mer dyster, och då vissa länder officiellt uppmuntrat hat och när tiotusentals "fel" böcker brändes i Berlin 1933. Vid Tartu Universitet invigdes 1934 en avdelning för judiskas studier.
Den kommunistiska ockupationen resulterade i att alla medborgarorganisationer stängdes 1940. Bl.a. innebar det att det judiska samfundet förbjöds och den kulturautonomi som funnits i Estland avslutades.
Sedan inträffade en annan mardröm - nazisternas, vars brott mot mänskligheten inte någonsin kommer glömmas och heller aldrig kan förlåtas, sade President Ilves. Om den nazistiska ockupationen förstörde kärnan av den judiska kulturen i Estland, hindrades återinförandet i decennier av den kommunistiska sovjetiska regimen. "
“Ingen av ockupationsmakterna strävade efter att ge medborgarna frihet ellr möjlighet till självständigt handlande; allt måste underordnas den främmande makten”, sade Ilves. “Estlands judar var däremot bland de första som fick sin frihet återställd, och de inser verkligheten behovet av att delta i skapandet av ett demokratiskt och fritt samhälle.”
"Genom lokala aktiviteter och det aktiva deltagande i livet Estland har judarna bidragit till födelsen av vårt land och återställandet av självständigheten. Ni hjälpte till att göra Estland större, rikare och mer andligt, "sade president Ilves.
-----
Ilves berättade i London om cybererfarenheter man har i Estland.
President Toomas Hendrik Ilves diskuterade i dag på inbjudan av den brittiska tankesmedjan The Henry Jackson Society i det brittiska underhuset tillsammans med parlamentsledamöter, beslutsfattare och opinionsbildare om IT, e-styre, och om vilka utmaningar vi kommer möta under 2000-talet.
Samtalet leddes av en av de mest framstående experter på it-säkerhet och säkerhetspolitik, baronessan Pauline Neville-Jones.
Henry Jackson Society är uppkallat efter USA senator Henry Jackson, som var demokrat med humana och liberala värderingar inrikespolitiskt såväl som utrikespolitiskt. Styrelsen analyserar utrikespolitiken med dessa värden som grund.
maj 21 2013 Tänker du på bikinisäsongen?
Tidningen Naine 24 skriver i dag att den som vill bli smal till bikinisäsongen ska storstäda sitt hus. Det ger snabbt resultat, man bränner t.o.m. fler kalorier än på ett maraton.
Det gäller alltså en grundlig storstädning. Rengöring, dammsugning, tömma skåp och lådor, skura golv, tvätta fönster och möbler. På att tömma alla skåp, torka och tvätta av innehållet och sedan sätta tillbaka dem igen brände försökspersonen 952 kalorier på fyra timmar. I genomsnitt städade försökspersonerna fyra dagar och brände 3655 kalorier.
"Jag är förvånad över hur många kalorier som försvann i städningen. Att flytta en massa möbler är bra för överkroppen, att springa upp och ner för trapporna är bra för mina fötter och ben. Nu längtar jag till nästa städning", sa en av deltagarna.
Så här glada blev de.
En annan tillade: "Nu vet jag varför mina muskler ofta värker efter städning. Det är tillfredsställande att veta att förutom att hemmet blir rent och snyggt så bränner jag också en massa kalorier. Det är en fin belöning!"
Så mina vänner! Sätt igång och städa nu. Jag börjar genast.
-----
Tartu Postimees skrtiver om en annan sak att tänka på inför sommaren.
Barnen bryter sina ben på studsmattorna och trädgårdstraktorn klipper deras fötter. Det är barnkirurger som varnar.
Flera barn finns redan på sjukhusen av de här skälen och syster Merle Seera på barnkirurgen säger: "Vi skämtar internt om att studsmattor bör förbjudas på grund av de allvarliga skadorna som de förorsakar." Vi ska inte skydda barnen genom att sätta dem i bur, men detta gäller så allvarliga skador."
Förra sommaren hittade barnen på en ny lek", berättar Merle Seera. "Ett barn hoppar på studsmattan, och de andra står under den. De höjer sina händer mot studsmattan. Sedan ska hopparen komma på barnens händer. Om hopparen istället kommer på ett huvud kan skadorna bli mycket allvarliga på huvud, nacke och ryggrad".
"Förra året fick vår avdelning in offer som var utan fingrar eller tår p.g.a. trädgårdstraktorn."
På toppen av trädgårdstraktorn sitter ofta inte en, utan flera barn. Om traktorn kör över stenar eller ner i en fördjupning i gräsmattan då ramlar lätt något av barnen ner och traktorn klipper av ett ben eller en arm.
Det finns tillfällen när vuxna inte ens är i närheten när olyckan sker.
Merle Seera påminner om olyckorna på trädgårdstraktor de senaste fyra till fem åren, den oro som skapas på institutionen varje sommar för två eller tre allvarligt skadade barn.
Ja, en olycka kan alltid inträffa. Lämna inte barnen ensamma med verktyg av någon sort. Det svåra är studsmattorna. De är ju till för barnen. Alla har en i trädgården. De är lika vanliga i Estland som i Sverige. Lilla Elvira bröt ett ben på studsmattan när hon var två år. Det glömmer vi aldrig.
-----
Estniska hänmdelser i dag:
I dag var det slagsmål på Virugatan i Tallinn. Två ryska unga män skulle göra upp om någonting. De hade tre-fyra vänner med sig, men de höll sig utanför. Det skulle vara en match en mot en. En av dem gav upp efter en lång strid och mycket blod, och gick därifrån. När polisen kom var allt över.
Hela slagsmålet kan du följa här:
http://www.elu24.ee/1242032/galerii-viru-tanaval-toimus-verine-kaklus/
maj 18, 2013. Barn tänker inte alltid som vi tror.
Några barnhistorier från Estland där det blir fullkomligt klart att (de estniska?) barnen inte tänker som vi tror.
Via Postimees kom jag till en sida där de bett läsarna skicka in roliga kommentarer från sina barn. Här är några:
Lille Rednar sitter på morgonen i soffan och tittar sorgset på sin mamma som gör sig i ordning för att gå till jobbet. "Mamma är det roligt att gå till jobbet?
Mamma svarar att det är roligt. “Att arbeta är skojigt.”
Den lille mannen tänker en stund och säger sedan :"Mamma du är fortfarande jättedum."
En helg var Rednar hos mormor med sin äldre syster. Rednar protesterade när hans syster satte fast några klisterfigurer på TV:n. "Varför gör du så?" Systern svarade: "Ingen tittar ju i alla fall."
Senare kom systern in i rummet igen och släckte lampan. Rednar frågade: "Varför gör du så nu?" Systern svarade: "Här är ju ingen."
På morgonen när systern kom in vardagsrummet låg Rednar på en matta och mös för sig själv. "Varför ligger du där?" frågade hon. "Jamen, det är ju ingen som går på mattan just nu", sa Rednar.
Ibland när mamma har bråttom får storasystern hämta Rednar på dagis. Varje vår finns där en stor vattenpöl framför ingången. Häromdagen förklarade systern för Rednar att han inte fick kliva i pölen för vattnet gick över stövlarna. Sedan blev hon upptagen av sin mobil och såg inte att Rednar klev i vattnet i alla fall. Hon skrek till och Rednar förklarade för henne: "Du måste lära dig att behärska dig!"
En kväll såg Rednar på TV och kommenterade: "Vad synd att jag inte kan föda kycklingar själv. De där kvinnorna vet ju inte hur man gör."
-----
En treårig flicka går hem från dagis med sin mamma. "Mamma, Patrik frågar hela tiden om vi ska gifta oss." Mamman svarar: "Vill du gifta dig med honom?"
"Nej, jag vill bli stor och gå i skolan."
-----
Lille Rünno frågar mamma om hon vet varför han har en så jobbig syster.
"Nej, vad tror du själv?"
"Pappa köpte henne billigt på Selver (affären)."
----
"Om min syster skrattar, då skrattar jag också, och så skrattar alla barnen och sedan mamma också. Så blir mamma lycklig!"
-----
Dagsens sanning: 43 grader på balkongen i dag.
maj 17, 2013. Så ser jag livet i Sovjetestland.
Jag skrev maj 15, 2013.Skolor har olika ideologier.
Det handlade bl.a. om en flicka som inte fick använda sin hjärna. Så ser jag på Sovjetestland. Precis så begränsades deras liv. Det måste varit frustrerande. När de hade stridit för sin frihet 1918-1920, då fick de skapa det samhälle de själva ville leva i. De var europeer och hade ett människovärde som alla andra europeer. Det värdet som inte tillerkänts dem under lång tid. De utbildade sig och skapade sig kunskap för att kunna arbeta på alla nivåer i landet. Under tsaren var de snöpta.
20 år fick de känna på det fria livet. Sedan omslöts de av en främmande kultur igen. Begränsningar i tänkande och vardagsliv som vi inte kan sätta oss in i. En man jag tycker är fantastisk är bankmannen Rein Otsason som jag berättade om Nov 16, 2010. Han var mannen som vågade arbeta för en estnisk valuta redan under sovjettiden. Han insåg att det skulle betyda mycket att låta en estnisk valuta få arbeta för landet. Att släppa den fri från den begränsande ryska rubeln. Det var ett första steg mot en ny frihet för hela folket. Tänk så underbart det måste ha varit att få tänka själva, att agera efter det egna förståndet och slippa lyssna till vad Moskva sa för begränsande saker till dem.
Reion Otsason, en speciell man
"Jag behöver ingen klocka, Moskva talar om vad klockan är." Det är ingen idé att tänka själv, det betyder inget. Moskva säger hur vi ska tänka i alla fall.
Även i Sverige fanns det människor som frivilligt lyssnade på vad Moskva sa. Regnade det i Moskva använde Hilding Hagberg paraply i Stockholm.
-----
Vet ni vad fort man glömmer. För en kort tid sedan var naturen grå. Allt var trist och det gällde att ha det fint inomhus för att känna att det nog inte är så tokugt i alla fall. Och plötsligt förändras allt. Natuen får färg. Träden, åkrarna, gräsmattorna är gröna. En varm grön färg som skänker sådan glädje. Tänk att det är så här vackert på våren! Det kom jag verkligen inte ihåg. Och där blommar vitsippor och blåsippor! Det är helt underbart.
maj 16, 2013. Finns det äkta åsiktsfrihet i Sverige?
Såg ni möjligen Uppdrag Granskning i går? Min behållning av programmet var att alltför många journalister arbetar för att deras förutfattade meningar stämde. I Sverige får vi inte säga något nedsättande om andra folk, bara oss själva. Jo, vissa små Östersjöfolk förstås. Vi ska absolut inte nämna order "fosterland" och mena Sverige, då diskriminerar vi alla som inte har sitt fosterland där, eller är vi Sverigedemokraterna allihop, och de är Satan. Min fråga är: Finns det äkta åsiktsfrihet i Sverige?
Att alla människor har ett eget fosterland, dvs ett land där de är födda eller har sina rötter betyder inget i sammanhanget. Allt som påminner oss om gamla tider är förkastligt och fel. Att det blivit så beror på skolan. Skolan betonar absolut inte Sverige. I Finland och Estland får alla barn lära sig fakta om sitt land. De får lära sig sin historia och sin kultur. På ett fullständigt självklart sätt. Just så som svenskar anser vara rasistaiskt eller högerextremt eller någon annat hemskt. Invandrarna i Finland läser finska och finsk och europeisk kultur.
Norra Reals lärarkår en gång.
Vi får inte säga att invandrare som kommer hit är analfabeter! Det är rasism eller något annat "hemskt fel". Men om en man som arbetar med somalier och gör deras tillvaro i Sverige bättre, om han säger det kan det då inte vara sant? Inte enligt Åsa Linderborg naturligtvis. Men om man bättre kan förbereda människorna för livet i Sverige genom att möta dem på deras egen nivå och starta undervisningen där, då mår väl alla bättre av det? Varför ska vi hymla om verkligheten och i alla sammanhang först fundera ut vad som är politiskt korrekt? Människan är inte i sig själv politiskt korrekt. Vi finns i så oerhört många variationer att det absolut inte kan finnas en enda lösning för männsikornas alla problem.
Ingenting har blivit bättre! Vi vet fortfarande bäst utan att kontrollera våra uppgifter. Våra "sanningar". Vi frågade aldrig esterna hur livet hade varit i Estland under den sovjetiska ockupationen. Vi visste bäst! "De hade kunnat ha det jättebra om de bara inte varit fascister." Så fel! Så fruktansvärt fel! Om vi hade frågat dem hade vi fått lyssna till berättelser vi aldrig kunnat tänka oss i fanatsin. Vi hade aldrig trott på att sådana vidrigheter kunde inträffa i vår del av världen. Vi lever med "goda" ögon och tror att alla andra också innerst inne är goda. Vad de än sägs göra. Bara de är på rätt sida av tron. Dvs. till vänster. Vänster är den "goda sidan". Vilken inbillning! Hallå alla ni som vill utbilda våra barn till goda "vänstermänniskor", dvs, det som man gör i vår svenska skola: en skola ska inte utbilda barn politiskt. Det betyder att man hjärntvättar barnen. Barn ska utbildas till att tänka självständigt. Att själva se och lyssna kritiskt på det som sägs och visas i våra media. Vi ska inte ha "blåögda" barn, vi ska ha självständigt tänkande barn. Det ska inte vara ett brott att vara blond och blåögd, eller svarthårig och brunögd. De som säger så pratar bara dumheter.. Det är variationer man föds med.
Om vi vill att alla ska vara "vänster" måste vi ge barn och ungdomar en möjlighet att fatta det beslutet själva. Utan att vi svartmålat andra sätt att tänka. Visst vill vi att de ska ha åsiktsfrihet?
En bild från skolan när läraren undervisade.
I den finska skolan är det viktigt att eleverna lär sig hur man ska bete sig i klassrummet och störande elever sägs till. Läraren har auktoritet och hög status. Lärarna väljs ut noga; det är ca 10 studenter som söker till varje ledig plats på lärarutbildningen. På så sätt får man lärare med kunskap i sitt ämne. Lektionerna sker via katedern. Dvs. läraren berättar något, och sedan ska eleverna sammanfatta och diskutera det som sagts.
För mig låter det som musik. Likadant är det i Estland. Och vi som levt i många decennier med svensk skola vet att där är det ofta precis tvärtom.
Låna gärna boken "God utbildning och dålig" på biblioteket. Har de inte köpt in den, se till att de gör det. Den är läsvärd!
maj 15, 2013.Skolor har olika ideologier.
Estland gick vidare efter första semifinalen i Eurovisionsschlagertävlingen,
-----
Ska han kunna rätta till alla fel i skolan?
Skolor har olika ideologier.
Jag läser en bok som heter "God utbildning och dålig. Internationella exermpel. Skriven av Inger Enkvist.
På svenska Yles hemsida den 25.12.12 berättas det om den estniska skolan. Visserligen inte alltid i så fina ordalag, men det här säger en del:
Det finns otaliga internationella undersökningar som jämför olika länders skolsystem. Den mest kända är, till allas vår stolthet, OECDs Pisa-rapport, den som brukar placera Finland högt upp i toppen. Samma rapport lyfter alltid Estland upp som EU:s nästbästa i klassen. Sverige kommer långt ner. Landet som gav oss Ikea; Hennes & Mauritz, Abba, och Abbas sill. Finland har haft Nokia och arga fåglar och Estland ...hmm. (Kommunistisk terror i 50 år.)
Ja, varför är det så stor skillnad? Boken "God utbildning ..." berättar om den skolpolitik som introducerades i Sverige och andra västländer. En helt ny ideologi för den svenska skolan. Nu handlade det inte längre om att lära ut fakta till eleverna. Man skulle "se till hela eleven". De som var "duktiga" skulle användas som hjälp åt de mindre duktiga.
Jag ska nu berätta hur det går när man inte tillåter ett barn med relativ snabb hjärna att använda den.
Hon fick redan som 7-åring veta att hon "inte skulle tro att hon var bättre än någon annan". En bra hjärna hos ett barn betyder att ett annat barn känner sig kränkt. "Stackars G som kom i samma klass som du." - Om en förälder säger så till ett barn, då vet han/hon inte hur barnet uppfattare budskapet.- Om dessutom ingen uppmuntrar goda resultat i skolan, då tappar barnet sugen. Om allt detta drabbar samma barn, då kan det gå illa: När hon var ca 17 år kände hon sig totalt sinnessjuk. Hon frågade sin mamma om hon var det, men mamman sa bara "nej". Men hjärnan var i uppror. Hon visste inte om hon vågade tänka själv.
Alla barn har rätt att använda den hjärna det fått. Om det är traumatiskt för andra barn att en klasskamrat tänker relativt snabbt, sätt då det "snabba" barnet i en klass som passar det. Alla barn har rätt att få uppgifter som för det vidare i förstålse och utveckling. Ingen ska känna sig sinnessjuk för att hon inte vågar använda sina gåvor.
Jag ska berätta mer när jag läst lite mer i boken.
maj 13, 2013. Ladusvalan, estnisk nationalfågel.
Bara en liten notis:
Nu har svalungarna börjat flyga! De flyger ut från taket på vår veranda och tar en sväng, och sedan tillbaka igen. Vi hittar inget bo, så jag har ingen aning om varför de är just där. Annars bor de i ladan alldeles i närheten.
Koltrastarna hittar något att äta på gräsmattan. Kanske är det lagom fuktigt i dag när inte solen gassar hela tiden.
Jag blir så förvirrad. Det känns som sommar. Är det verkjligen inte sommar?
Gässen flyger fortfarande omkring. Snart ska de väl vidare norrut.
Ladusvalan, estnisk nationalfågel.
Koltrasten, svensk nationalfågel.
maj 11, 2013. Ryssar på krigskyrkogården i Tallinn..
En stor rysk högtid firades den 9 maj i Tallinn.
På Krigskyrkogården samlades många ryska män och kvinnor för att fira den stora segern i det Stora Fosterländska kriget som varade 1941 - 1945.
Vi kallar det andra världskriget 1939 - 1945.
Man samlas framför Bronssoldaten som alltså flyttats till Kyrkogården 2007 samtidigt som många ryssar i Tallinn passade på att förstöra stora delar av staden. Jag har skrivit om det tidigare, och ska berätta om vad som hände i år den 9 maj, samtidigt som jag ber er tänka om samma sak skulle kunna hända i något av de nazistockuperade länderna. Saxat ur Postimees:
Vid grinden till kyrkogården kan man köpa kryddnejlika för en Euro styck.
En rysk officer med många medaljer...
"För mig är den 9 maj minnet av den frihet, som gavs oss i slutet av det Stora fosterländska kriget. Detta är förmodligen det viktigaste som hänt, och det är därför jag försöker att komma hit varje år, "sade en ung man vid namn Andrei, som hade kommit till bronsstatyn med en vän.
De kommer med sina barn och tackar de stupade soldaterna för att de även betyder så mycket för barn som föds i dag.
De sjöng ryska nationella sånger.
Vad var det som hände då, 9 maj 1945? Estland hade hunnit utropa sitt fria rike igen efter att tyskarna retirerat ut ur landet och innan sovjettrupper kom in och återockuperade Estland. Det är vad ryssarna firar i Estland. Det är vad ryssarna tackar sovjetsoldaterna för. I vilket annat befriat land skulle man acceptera något sådant? Tyskland? Norge? Israel? Men Estland har sin granne precis i öster och han talar om varje dag att han finns där och att esterna inte ska känna sig säkra. Bl.a. sprider de propagandan att esterna uppför sig illa mot ryssarna i landet. Kanske borde de åtmoinstone be dem respektera att de befinner sig i ett nyligen befriat land, och att det är därför de har en högre levnadsstandard än de flesta släktingarna i Ryssland.
maj 9, 2013. En estnisk satellit.
Är det verkligen inte sommar nu? Det är så varmt, solen skiner hela tiden. 30 grader på balkongen och ljumma tropiska vindar. När kommer regnet och åskan de hotat med?
-----
I går firades Veteranernas och Krigsoffrens dag i Tallinn. Båda sidorna visade sin respekt. Numera kan alla umgås, och många får nya vänner vid sådana träffar, berättade de i Aktuaalne Kaamera.
-----
Ett tredje möte har hållits gällande gränsen mellan Estland och Ryssland. I juni 1945 ritade Stalin om gränsen, och det är just det som samtalen gäller. Emellretid har man inte kommit fram till beslut utan talade istället om att ett nytt möte förbereds.
-----
Den estniska satteliten EstCube-1
Estlands första satellit har skjutits upp från Franska Guayana!
Ryska vetenskapsmän meddelade först att de fått signaler från satteliten och 10 minuter senare kunde också ester uppfatta signalerna.
Ett studentprojekt under 5 år har gett resultat. Satelliten ska skapa "storsegel", men jag vet inte vad det innebär.
Forskaren Silver Lätt meddelade att han just nu är i Nirvana.
-----
Idag placerar de röda veteranerna och deras ättlingar en blomkrans vid kommunisternas staty i Rakvere för att hedra kamrater som dödades i Blå Begen. Den finns något tiotal meter från den estniska statyn.
- De flesta ester tycker att det är hemskt att hedra dem, de ryska röda armésoldaterna, som förstörde deras liv. Som om nazisoldaters segrar skulle uppmärksammas i Israel. När blir ryssarnas Nürnbergrättegång av?-
FN: s generalförsamling antog 2004 en resolution om att den 8 och 9 maj vid slutet av andra världskriget skall man hålla högtider för att uttrycka sin respekt för alla de människor som dog i andra världskriget.
maj 8, 2013. Rysslands försvar.
Först en fråga:
Är det någon i Sverige som har trott att svenskarna förr i tiden alltid gick klädda i folkdräkt?
Katarina Mazetti måste ha trott det eftersom hon tycker det är så dåligt att man under 1800-talet satte ihop speciella dräkter för olika områden. Jag minns mycket väl när vår kommun så sent som på 1970-talet satte ihop en folkdräktdräkt av traktens olika handarbeten.
-----
Plötsligt kom sommarvärmen. Bönderna är ute på åkrarna sedan flera dagar och sköter om vårsådden. Inte så många vågar gå ut utan varm jacka. Man vet ju aldrig...
-----
I Huvudstadsbladet konstateras det att
Vladimir Putins popularitet dalar
En av det ryska kommunstiska partiets anhängare demonstrerar mot Putin i Moskva.
Mandatperiodens andra år ser ut att bli tungt för Rysslands president Vladimir Putin. Popularitetssiffrorna har sjunkit under de senaste månaderna och opinionsutvecklingen blir svår att vända.
– Vladimir Putin uppträdde tidigare som alla ryssars ledare men nu kan han inte längre axla den rollen eftersom de ryssar som följer med sin tid inte längre stöder honom, säger forskaren Maria Lipman vid Moskvas Carnagie-center.
Färska enkäter visar att ryssarna vill se någon annan än Putin som nästa president. Enligt forskningscentralen Levada stöder endast en knapp tredjedel av ryssarna Putin. I augusti var siffran fortfarande över 40 procent.
/.../
De hårda tagen mot folkrörelser har varit ett av huvuddragen under Putins tredje mandatperiod. Verksamhetsförutsättningarna för regeringsmotståndare har gjorts svårare genom lagar som påverkar folkrörelser och oppositionen.
Enligt Lipman för Rysslands ledning en systematisk kampanj mot Putins motståndare.
/.../
Den liberala oppositionspolitikern Ilja Jasjin tror att det blir fler demonstrationer i framtiden trots skrämselkampanjen mot oppositionen.
– De problem som oroat folk under de senaste åren har inte försvunnit. Till exempel är minskad demokrati, sociala problem och korruption fortfarande problem.
/.../
– Ju sjukare förföljelserna mot oppositionen blir nu desto intressantare blir tiden då aktivisterna friges från fängelset. Putins och hans närmaste krets kommer endast att bli mindre populära under de närmaste åren, säger politikforskaren Dmitrij Oresjin.
Problemet är att Putin kommer inte ge upp makten utan motstånd. Och för folken i Baltikum utgör detta naturligtvis en källa till oro. Ändå är det inget man pratar om. Alla är vana vid muntliga attacker från Moskva, och trots allt är de medlemmar av Nato. Men vad är det då Ryssland håller på med?
Ryssland är Estlands Nordkorea. Det är Ryssland som t.ex. hittat på att esterna är fascister för att, under sovjetockupationen, för ryssarna själva kunna bortförklara det faktum att esterna hade en högre levnadsstandard och att de visste hur västvärlden såg ut, och att Moskva därmed ljög; esterna kunde ju se på finsk TV..
Huvudstadsbladet skriver också:
"Ryssland har svårt att definiera sin hotbild"
Finlands regering kanske dramatiserar upp hotet om Rysslands militära styrka, men man kan inte bortse från att upprustningen sker mot den ryska Europagränsen, säger en säkerhetspolitisk expert.
Finlands ex-ambassadör i Moskva René Nyberg är upprörd för att regeringen fäster sig vid att Ryssland har beslutat att rusta upp och öka sina militära anslag. I själva verket är detta bara en deklaration, en rysk önskedröm. Samtidigt är det en omöjlighet eftersom den ryska vapenindustrin helt enkelt inte förmår producera så mycket och så toppmodern utrustning som landet skulle vilja ha för att kompensera för att trupperna minskar, menar Nyberg.
Tuomas Forsberg, professor i internationell politik vid Tammerfors universitet, ger Nyberg både rätt och fel. Han ser Nybergs uttalande som kritik av en rapport från Försvarshögskolans strategiska institution, som säger att Ryssland de facto har rustat upp vid sin västgräns.
– Visst är det konstigt. Ryssland hotas söderifrån av islamistiska terrorister, och i öster växer Kina sig allt starkare, men i sina säkerhetspolitiska tal förra året pratade president Vladimir Putin mest om hotbilden från väster och missilförsvaret, säger Forsberg till Hbl. /.../
– Nyberg har sagt det här förut. Jag håller med honom att det är lätt att dramatisera upp hotet ur vår synvinkel. Man borde inte dramatiserra så mycket, men det hör till det politiska spelet.
Så varför rustar Ryssland upp utmed sin västgräns om de största hoten finns i söder och öster, och de naturresurser som måste försvaras ligger i Sibirien, Tuomas Forsberg?
– Med tanke på Moskvas och Sankt Petersburgs geografiska läge måste en del av trupperna placeras där Ryssland har rustat upp.
Enligt Forsberg har Ryssland själv svårt att definiera sin faktiska hotbild. Det finns olika säkerhetspolitiska skolor i Ryssland, och den högsta politiska ledningen går och balanserar mellan flera olika intressen när resurserna inte räcker till för allt.
– I praktiken kan de inte medge att Nato eller USA inte skulle attackera Ryssland, säger Forsberg.
Och varför har Sveriges försvarsminister börjat prata om att försvaret ska få ökade resurser redan i höstbudgeten?
maj 6, 2013, det är skillnad på skolor och skolor.
Jag läste en artikel där en svensk lärare, Åke Hammarström, som flyttat till USA, jämför skolan i Sverige med den i USA. Men det jag ändå tyckte var mest intressant var när han jämförde den svenska och den estniska skolan.
Internationella PISA-studier visar att svenska skolor numera är lägre rankade än skolorna i USA, men även efter Norge och Estland. Finland, Singapore, Korea, och Kanada rankas högt. Sverige faller medan USA klättrar på världsrankningen. Som lärare i USA, men uppvuxen i det svenska skolsystemet, kan jag se flera anledningar till denna trend.
Sedan skriver han också om hur situationen är i klassrummen:
I USA har läraren auktoritet att utöva sitt yrke. Att en amerikansk lärare beslagtar en mobiltelefon, ber en elev att vara tyst under en lektion, ber eleven spotta ut tuggummit eller delar ut en kvarsittning till en elev kränker inte eleven utan upprätthåller skolans regler – med fullt stöd av rektor, kommun, och invånare. Amerikanska lärare har alltså auktoritet att hålla ordning och reda för att kunna undervisa. Lagarna stödjer lärarna.
Skoldagen startar med den berömda amerikanska patriotismen, patriotism som i Sverige bisarrt nog blivit förknippad med rasism och främlingsfientlighet.
Ja, verkligen. Patriotism är högerextremism i Sverige. Kanske måste man ha förlorat sitt land eller varit nära att göra det för att förstå vad det egna landet betyder i varje människas liv. Jag läste om när en estnisk soldat lämnade Estland i september 1944. Han stod och grät på fartygets däck, helt övertygad om att han aldrig skulle få se sitt fosterland igen. När en svensk lämnar sitt land då är det för nya spännande äventyr.
Skolorna har också karaktärsdragsutbildning. På min skola engageras eleverna under tio minuter i detta varje morgon. Våra karaktärsdrag är: Tillit, Respekt, Personansvar, Rättvisa, Omsorg, och Medborgarskap. Alla elever och vuxna förväntas uppträda på ett sätt som representerar dessa karaktärsdrag. När konflikter uppstår använder vi oss dessa karaktärsdrag för att diskutera situationen. Det ger oss en bas, en plattform för konstruktiva diskussioner oavsett religion, etnicitet eller kultur. Alla talar samma språk så det finns en röd tråd som håller ihop skolan, förenar och förankrar.
Det finns lärare i Sverige som glatt bryter mot skolans "trivselregler"/ordningsregler (gäller tuggummi, mössor, telefonsamtal under lektionen etc.) trots att man gemensamt beslutat om dem. Läraren förklarar: "Jag är inte bekväm med de reglerna" (typiskt ordval).
Det är alldeles för många barn som inte vet varför de går i skolan. Åtminstone borde läraren varje dag talöa om vad som ska hända under dagen och hur alla förväntas uppföra sig. Vi berättar inte för invandrarna hur vi lever i Sverige, och vi berättar inte för våra barn om varför de går i skolan eller att det finns en speciell glädje i att lära sig nya saker.
I Bergviksskolan använder eleverna hörselkåpor för att få lungt på lektionerna.
maj 5, 2013, Den svenska kulturen igen.
Ännu en artikel som förringar det svenska folket och dess kultur. Läs allt sådant med misstänksamhet och försök hitta syftet med propagandan.
Katarina Mazetti har skrivit om (frånvaron av) svensk kultur i ICA-kuriren. Ni vet, den där kulturen som inte finns. Ni vet svenskarna som väl egentligen inte heller finns.
Först menar hon att vårt Luciafirande inte är svenskt eftersom Lucia var ett katolskt helgon från Syrakusa som vi firar genom att sjunga en neapolitansk fiskarvisa?
Sedan gäller det vår folkdans: Vi hade alltid spelat polska, schottis och vals, men ska man vara noga kommer ordet ”polska” från Polen och schottis från Skottland. Den enda rent svenska folkmusiken är väl näverlur och kohorn, och att kula eller köla – det vill säga ett sångsätt som går ut på att med gäll röst vråla hem korna.
Det är så man gärna beskriver en svensk tradition: man vrålar hem korna när man kular.
Lite synd om dem är det allt, alla som vill avstå från mångkultur. Bort med jazz och blues som har afrikanska rötter, och bort med pop och rock också då förstås. Bort med den klassiska musiken, det mesta kommer från Centraleuropa. Vad blir kvar? Thore Skogman och Göingeflickorna? Ja, och det är ju ingen kvalitet, eller hur, och hur länge sedan skrevs deras sånger?
En statistiker i bekantskapskretsen säger att det är mycket svårt att finna en ”svensk” som i tre generationer inte har en enda utlänning. Som att hitta en vit älg i skogen ungefär. De finns, men få har sett en. Kanske borde någon grävande journalist snoka lite i Sverigedemokraternas stamtavlor, de har ju själva begärt en sorts etnisk rensning i riksdagen.
(Allra renast är förstås de folkslag som isolerat sej i generationer och bara gifter sej med varann. De sitter där gravt inavlade med hängande hakor, svåra genetiska sjukdomar och en IQ på 70).
Svenska ”landskapsdräkter” skapades av romantiska kulturpersoner för drygt hundra år sen. De satte ihop lite plagg som var vanliga i vissa trakter och kallade dem typ Blekingedräkten. Jimmie Åkesson borde inte ha gula knäbyxor, han borde bära bomberjacka, kängor och tatueringar, den klassiska Sverigedräkten för det folkslag som bildade basen i hans parti.
Så enkelt är det att förringa vår svenska kultur. Man väljer ut vad man menar är kultur, och skriver dumheter om det. Tydligen är det också så att om vi vill ha kvar vår svenska kultur får vi inte spela, läsa, sjunga något annat än det svenska. Under den stora nationalromantiken arbetade Carl Larsson m.fl. svenska konstnärer: de satte ihop lite plagg som var vanliga i vissa trakter. Vad fick de fram. Fantastiskt vackra dräkter tillverkade av kvinnorna i trakten. Katarina Mazetti: Jag älskar att handarbeta. Jag har gjort det sedan barnsben och jag tänker inte känna mig fånig för det. Min mormor förde över sina kunskaper till mig, och jag är henne oerhört tacksam, och det har aldrig varit något politiskt i det. Att tillverka vackra och användbara saker är jätteroligt!

Vem är svensk? Det beror väl på om man känner sig svensk. Min man, esten, är faktiskt svensk till största delen. Han är uppväxt i den svenska miljön, har gått i svensk skola medan man fortfarande lärde sig något där. Mina barn är till hälften svenskar, men de är i själen helsvenskar med anknytning till en annan kultur också, den estniska. Min släkt däremot är svensk sedan århundraden och ingen vit älg. Jag har tagits för både italienska och jugoslaviska p.g.a. mitt mörka hår. Men det tar jag bara som en komplimang. Jag är lika mörkhårig som min pappa var, och vi har sökt i anorna och hittar ingen utlänning där.
Det är så fruktansvärt förnedrande att någon förringar vår svenska kultur på det här viset. Jag önskar jag skulle få vara stolt över mitt svenska ursprung, men överallt läser jag att jag är ingenting värd jämfört med alla andra folk som ju har sin egen kultur. Dessutom är jag alldeles säker på, att trots att vår släkt är svenskar sedan generationer har vi alla tre syskon en intelligens på bra mycket över 70.
Dessutom undrar jag vad det är för budskap vi för fram till våra invandrare? Svenskarna har ingen kultur! Jag säger bara: Besök Nordiska Museet och Skansen. Besök vår skärgård.
Får jag förresten presentera Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942), en svensk kompositör inspirerad av Grieg, August Söderman (en annan svensk) och Wagner samt av svensk folkmusik. Jag undrar vad andra länders kompositörer är inspirerade av. Tänk om någon svensk har inspirerat dem.
Så här är det: Eftersom Sverigedemokraterna vill framhålla vår svenska kultur måste alla andra förringa den. Att tycka om den svenska kulturen innebär i de kretsarna att man är högerextremist! Jag tror jag inte förstår det riktigt. Jag vet inte längre vad höger och vänster i politiken är. Det handlar om min barndom, om mina barns barndom, om mina fäders liv.
Jag blev en gång ombedd att hjälpa till vid ett kulturarrangemang för flera invandrargrupper. Jag förklarade att jag gärna gjorde det, men bara om de också hade med svenska folkmusiker. Det blev en härlig eftermiddag. Vi åt olika nationers mat, lyssnade på olika nationers folkmusik, svensk, chilensk, argentinsk, italiensk mm., och gick runt och pratade med varandra. Det är klart att det var minst eld i de svenska musikerna, men så är det kanske.
Esterna är stolta över sin kultur, och visar den gärna på olika sätt. Det betyder inte att de fjärmar sig från andra kulturer, det är bara det att de var förvägrade den under hela sovjetockupationen, det kunde gälla livet. Att sjunga en sång från den estniska frihetstiden betydde att någon kunde skvallra och man blev kallad till KGB.
De förstår värdet av att ha goda förebilder och vad de tidigare generationerna gjort och vill återskapa den känslan.
maj 3, 2013, Smått och gott.
Nej! Jag missförstod lite grand. Att vi ska tycka att folkdanser och annat svenskt är löjligt beror ju på att vissa anser att det är högerextrema åsikter att gilla sådant. Nu kommer jag ihåg att jag skrivit om det tidigare, och jag menar fortfarande att vi ska vinna tillbaka vår kultur. Använd folkdräkter! Sjung gamla sånger! Läs gamla sagor! osv. osv. Varför ska vi låta en grupp (vänstergrupp) människor få förstöra det som är svenskt? Alla andra nationer får ha en egen kultur, bara inte vi.
Minns ni när vi inte kunde hissa svenska flaggan? Det ansågs högerextremt då. Det är över nu. Skolavslutningarna kanske ni också minns?
Ja, vänstermänniskor vill ju att vi alla människor i hela världen ska vara likadana. Tänk er det. Så trist. Problemet är ju att vi inte är det. Inte ens syskon är likadana och tänker likadant. Hur ska vi då alla i hela världen kunna vara det. Ärligt talat: är det inte mycket roligare och mer givande att upptäcka skillnader och hur andra tänker.
Jag minns också när svenskar besökte Japan för en massa år sedan, och glatt utropade: "Men dom är ju som vi!" Självklart är de inte som vi. Träng in i en kultur och du ser olikheterna. Jag lever, som sagt, i två kulturer, och jag känner mig rik. Det är oerhört givande att känna i sin själ hur olika vi är p.g.a. hur olika vi levt. Vi har olika erfarenheter helt enkelt.
Använd era folkdräkter och dansa!!
-----
Och så Estland: (som är rädd om sin kultur). I Baltikum startas många nya företag. Men det är i det minsta av de tre länderna som de flesta företag startas. Estland alltså.
En företagare intervjuades i Aktuaalne Kaamera och han menade att bara 1 % är själva idén. 99 % är hårt arbete för att genomföra idén. Jag kan av egen erfarenhet hålla med honom.
En hög amerikansk militär kommer till Estland i dagarna för att lära av esterna och utveckla EU:s och USA:s cyberförsvar. Estland har ju kommit längst i arbetet med frågan, de var ju utsatta 2009 under Bronsbråket och senare.
Därefter fortsätter amerikanen till Syrien och Ryssland!!
"Skatt- och Tullverket" har konfiskerat 6 000 liter olja som egentligen skulle förstöras, men man har beslutat att skänka all olja till SOS barnbyar i landet. Där är de mycket tacksamma och förklarar att den gåvan är till stor hjälp för dem.
Verket berättar att de beslagtar också kläder som har felaktiga etiketter för att se ut som märkeskläder. Nu funderas det om inte de också skulle kunna skänkas vidare istället för att brännas upp, som man tidigare gjort.
PÅ Saaremaa bygger de nu fartyg som ska ge regionala förbindelser med öarna. Staten har satsat 27 miljoner Euro, och har skapat många nya arbetstillfällen. Nu döptes ett fartyg som kostat 1,2 miljoner Euro och ska utgå från Saaremaa till en av småöarna.
maj 2, 2013. Ett par fina nyheter.
Nyheter från tidningarna.
Huvudstadsbladet:
Finländarna handlade rekordmycket i Estland
Finländarna konsumerade rekordmycket i Estland i fjol. Den lägre prisnivån är en allt viktigare orsak att resa till Estland, visar en undersökning av Förbundet för Finsk Handel.
Finländarna spenderade 501 miljoner euro i Estland förra året, vilket är över 8 procent mer än året innan.De mest prismedvetna resenärerna skaffar mer alkohol, livsmedel och mediciner än dem som reser till Estland sporadiskt.
Den största minskningen skedde trots det inom just läkemedel. Färre finländare valde också att köpa skor, medan fler köpte godis.
– Följderna av sötsaksskatten (i Finland) börjar tydligen synas, säger chefsekonom Jaana Kurjenoja vid Förbundet för Finsk Handel.
2 000 vuxna konsumenter deltog i undersökningen som utfördes av Innolink Research i mars.
Fantastiskt. Vilka siffror.
-----
Postimees:
Estland ligger i spetsen bland de europeiska länderna när det gäller utbyggnad av e-hälsovården.
OECD och EU-kommissionen har publicerat en rapport om en jämförande analys av IKT-implementering (datoranvändning i vården) och driftsättning av vårdsystemet, där Estland är rankad som det ledande av 30 länder.
I studien ingick 1753 sjukhus i Europeiska unionens 27 medlemsstater, plus Kroatien, Norge och Island.
Enligt rapporten är Danmark på andra plats, Sverige på tredje och därefter kommer Finland och Storbritannien på fjärde resp. femte plats!
Nu är ambitionen att följa utvecklingen och öka användbarheten för dataanvändningen.
Här har Estland en styrka. Teknik är deras grej. Precis som Sveriges.
-----
Bara en liten intressant historia från boken om Ryssland.
Katarina den stora inrättade 1786 en statlig hjälpbank, där adeln kunde ta lån om man pantsatte sina livegna.
Det låter helt förfärligt, och gissa om det lånades! Godsägarklassen blev alltmer skuldsatt. 1820 var en femtedel av de livegna pantsatta, och 1859 var situationen den att staten hade fått 66 % av alla livegna som pant. Detta gäller inte Estland där var livegenskapen redan avskaffad. Men det hela slutar mycket bra i Ryssland! När staten ägde så många livegna kunde de äntligen avskaffa livegenskapen också i Ryssland! Något som började så illa fick ändå ett bra slut.
maj 1, 2013. Varning svenska folk!
Jag kunde inte låta bli. Jag var tvungen att skicka in en protest till GT efter att ha funderat på artikeln jag läste där i går. Det blev så här:
En allvarlig varning till alla oss som bor i Sverige!
Röks kyrka med stenen under tak.
Vi håller på att bli bestulna på vårt fosterland. Nej, inte av dem som flyttar in, utan av dem som liksom vi bor i landet sedan länge!
En ny propaganda drar över oss. Man sprider att vi inte är speciella på något sätt. Vi är bara några som råkar ha bosatt oss i det som kallas Sverige.
“Vi har alla vandrat in i landet”, läste vi nyligen i en bisats. Före Gustav Vasas tid fanns det inga svenskar. Varför fanns det inga svenskar? Därför att det inte fanns något Sverige naturligtvis.
Då var vi svear eller något annat. Precis så här ska man sprida propaganda. Ibland i tydliga budskap, ibland i bisatser. Sakta men säkert fastnar det i våpr ryggmärg, och så har det blivit en sanning. “Om en lögn bara upprepas tillräckligt ofta, blir den en sanning, som Goebbels sa.
Vi har ingen speciell kultur. Det är inget som skiljer oss från resten av världen. Vi är inte unika. Var välkomna, alla andra kulturer! Ni är mycket mer värda än den vi inte har. Kom och bestäm över oss. Vi är ingenting.
Jag minns så väl när min lärare i läroverket, Lennart von Post, berättade att kommunisterna anser att alla ska glömma sin historia. Vi ska alla bli världsmedborgare.
I radion var det en hallåa som presenterade en sångerska och berömde henne för att hon inte berättade var hon var född. Hon var född i Världen. Det var på 1960-talet. Allt som skiljer oss åt ska suddas ut. Så blir vi alla lika mycket värda och kan leva i den "goda kommunistiska" världen. Men jag undrar: är det verkligen så vi vill ha det? Vill vi höra, från en f.d. kulturminister att vi inte har någon egen kultur? Vet då kulturministern vad kultur är?
Med hela den här politiken vi haft så länge kanske kulturen ändå verkligen är utsuddad. När jag gick i skolan sjöng vi de gamla sångerna, läste historia ordentligt, läste de gamla sagorna, lärde oss runskriften, och att dansa folkdanser på gymnastiklektionerna. Vi blev trygga i vår kultur. Vi läste också hembyggdens historia, och besökte viktiga platser i vår kommun och i Stockholm.
Blev vi sämre människor för det?
Varför kan vi inte få möta andra kulturer som jämlikar. "Jag har en kultur och du en annan. Så bra, vad kan vi lära oss av varandra?"
Varför ska vi möta andra människor med respekt men inte ha någon självrespekt? Vad är det för propaganda som sprids av svenskar vars namn vi alla känner? Att vi känner dem betyder antagligen att vi ska tro på dem. Men jag vägrar ge upp min egen kultur, den svenska. Jag vet varifrån mina förfäder kommer. Jag vet ungefär hur de levde. Jag känner till hur Sverige har förändrats, och jag vet att där finns en intressant kultur som man nu försöker döda. Varför? Varför ska vi bli "folket utan kultur?" Kan någon svara mig. Det är väl inte för att vi ska bli snällare mot de nykomna svenskarna? Platt fall alltså.
Se våra grannfolk värna om sin kultur. Se esterna.
Vad säger Riksantikvarieämbetet om Göranssons uttalande?
Kungshögarna i Gamla Uppsala.
april 29, 2013. Sofi Oksanen i SvT.
På vägen till Rakvere passerade vi den stora åkern som så här års brukar vara en stor insjö. Den är inte alls vattenfylld i år, som sagt var, men istället var den full med små högar, bara som en liten boll, och vid ena sidan var det en vit prick. Vad kunde det vara?
Det var säkert tusen gäss som hade lagt sig att vila. Allihop. Ingen stod upp eller rörde sig uppåt. Det var en helt otrolig syn. Och då hade vi ingen kamera!
-----
De tre vi såg i Babel i går.
Sofi Oksanen var fantastisk i Babel i går. Hon lyckades i intervjun berätta om hur man måste välja att agera för att kunna överleva i Sovjetunionen. Som författare måste man tänka över vad och hur man kunde skriva utan att utmana ödet. Kanske skulle man skriva om naturen, eller en historia med underliggande betydelser eller kanske inte alls. Kanske skulle man fly för att få skriva som man vill. Men om man hade barn då? Man kan inte riskera sina barns liv!
Man kunde inte välja yrke efter intresse och läggning. Vi kan se på Hanno. Han har alltid varit intresserad av historia. Han har läst allt han kommit över. Diskuterat med olika människor och förkovrat sig på olika sätt, men. Han insåg att det kunde var farligt att bli historiker. Om man arbetade som lärare t.ex. vare sig det var på universitet eller i grundskola måste man följa den politiska linjen. Man straffades svårt om man lärde ut saker som inte var politiskt korrekt. Riskerna var stora för att man kunde gå över en gräns utan att man var medveten om den. Man var iakttagen hela tiden.
Men Jessica Gedin. Estland var ockuperat tre gånger. Först av Sovjet, sedan av Tyskland och så Sovjet igen. Det är just sådana kunskapsmissar som jag anser att vi ska få bort. Därför skrev jag det öppna brevet i förrgår. Men kommer någon tidning vilja trycka det? Vi får se.
april 28, 2013. Staffan Heimersson berättar.
Gässen landar.
Ni skulle se fågelstrecken på himlen. Det är gässen på väg norrut som flyger över oss. Det ena strecket efter det andra! Mäktigt!
Och där springer en räv över åkern! Det här älskar jag. Vi lever och dom lever, Så ska det vara.
-----
I går hörde jag en rolig historia som säger en del om hur det var i Sovjetunionen. Där man alltid fick veta att människorna hade det bäst i hela världen.
I Kazakstan skulle man utföra ett arbete. En ny fabrik skulle byggas och man skulle bara använda det fantastiska materialet som tillverkats i Sovjetunionen. Alla beskrivningar var på ryska. Förpackningarna var ryska.
Arbetarna började arbetet och några skulle koppla några elledningar. När de tagit bort plasten där det stod att de var tillverkade i Ryssland såg de en annan tape som också måste bort. De tittade på den; en man kunde tyda vad det stod: Made in UK. De såg på varandra. Skakade på huvudena och log. "Som vanligt alltså!"
-----
Vi hittade också ett urklipp från Aftonbladet den 9 maj 2009. Staffan Heimersson skriver om Jan Myrdalssällskapets "Lenins hederspris" som då hade instiftats. Därefter har priset delats ut en gång om året, och alla pristagare har tacksamt tagit emot priset.
Han besökte just då Gori, staden där Josef Stalin föddes.
I mer än trettio år ledde han Sovjets kommunistparti, utrotade hela samhällsklasser, segrade i andra världskriget över sin forne allierade Tyskland och blev världens mäktigaste man.
Forskare är oense om Stalin hade ihjäl ”bara” tio miljoner människor eller om korrekt siffra är sjuttio miljoner. En karl värd att hylla – eller att åtminstone att studera?
Han går in i Stalins födelsehus som är museum.
Framför museet tillåts jag gå in i stugan i vilken lille Josef föddes som son till en alkoholiserad skomakare och en sömmerska. Det är ett enda rum med säng, spegel och samovar. På museets andra våning finns hans arbetsrum i Kreml intakt med sitt påfallande lilla skrivbord och med en vit bakelittelefon.
På planen utanför finns järnvägsvagnen i vilken han i en av andra världskrigets slutmånader 1945 färdades till Jaltakonferensen.
I montrar ställs presenter från omvärldens gästande kommunistpartier ut: blomstervaser och träskor, hjärtknipande kitsch. Allt är skabbigt, en del luktar mögel.
Man skulle ha trott att god smak, anständighet, skulle hindra att denne notoriske massmördare fortfarande är respekterad. Inte. När, som en del av oss minns, en tv-kanal i vintras bland ryssar hade omröstning om den största personen i rysk historia fick Stalin en övertygande tredjeplats –och han hade, säger ryska vänner, vunnit om inte tv-kanalen av anständighetsskäl ogiltigförklarat tiotusentals av hans röster för att sålunda få fram en mera anständig vinnare.
Omröstningen vanns av Alexander Nevski, han som slog svenskarna i slaget vid floden Neva år 1240.
Övriga vinnare: Tvåa blev Pjotr Stolypin, en reformvänlig premiärminister som 1911 mördades av en revolutionär. Lenin, en annan massmördare, hamnade högt liksom Jeltsin men de stora författarna Dostojevskij och Tolstoy hade svårt att pressa sig in – och dissidenter som Sacharov och Solzjenitsyn tillhörde de nästan glömdas skara.
När det gäller Myrdals Leninpris skriver han:
Även vad gäller massmördare ska vi visa lite humor. (Det förstår jag inte.) Därför log jag, när jag såg notisen, att Jan Myrdalsällskapet (ett sådant finns tydligen) instiftat Leninpriset. Uppkallat alltså efter en utpräglat mordisk skurk. Ordföranden i sällskapet, Cecilia Cervin medgav uppriktigt: ”I första hand är det meningen att få människor att haja till.”
Och hajar till gör vi. Lystet väntar jag därför nu på den förening som – den dåliga smakens anda – utlyser Hitlers hederspris, Stora Pol Potutmärkelsen, Mussolini-medaljen och Idi Amin-stipendiet.
Det här är det stora historiska dilemmat. Så länge vi accepterar de kommunistiska mördarna som hjältar kommer deras offer aldrig få något erkännande. Hur många var det? Helmersson skriver: Forskare är oense om Stalin hade ihjäl ”bara” tio miljoner människor eller om korrekt siffra är sjuttio miljoner. En karl värd att hylla – eller att åtminstone att studera?
Bara de som dog under hungersnöden 1932-1933 i Ukraina var uppåt 8,5 miljoner. Då när Stalin rekvirerade allt ätbart från bönderna där, även deras utsäde.
När ska världen våga inse vad som hände i Sovjetunionen? När ska vi förstå den totala bristen på humanism där? Ska vi inte skämmas över att i vårt land delas ett pris ut i Lenins namn? En massmördares namn. Hur kan vi smutskasta små länder för att de kämpat för sin frihet när vi accepterar massmördaren Lenins pris?
april 27, 2013. Öppet brev till svenska medier.
Jag har med hjälp av närstående skrivit ett öppet brev till våra medier. Ibland måste jag visa på det positiva i det lilla landet, och förklara varför det måste fortsätta att vara ett fritt land.
Öppet brev till svenska medier.
Sveriges media har gjort sig skyldiga till förtal av ett grannland vid ett flertal tillfällen utan att det diskuterats eller kommenterats. Vi alla tar alltför ofta för givet att det vi ser och hör i media stämmer med verkligheten. Tyvärr är det inte alltid så. Om felaktigheter inte rättas till kommer vi tillgodogöra oss lögnerna som sanningar. Yttrandefriheten är inte säkrad om inte människor får svara på och rätta till felaktigheter som sägs i våra media,
Jag talar om Estland. Jag har tittat, lyssnat och läst på många program eller artiklar under årens lopp som gäller de baltiska staterna, men tänker nu fr.a. skriva om Estland, eftersom jag känner bäst till Estland, även om alla tre staterna har en gemensam historia av de sovjetiska och tyska ockupationerna under och efter andra världskriget.
När Estland arbetade för sin frihet på 1980-talet visade det sig att antingen visste svenskarna ingenting om landet, eller var de övertygade om att alla ester var fascister. Just det framgick och betonades i TV, radio och tidningar. Jag minns t.ex. när Per Ahlmark i ett program sa att esterna hade svurit sig åt Hitler och därför bar på en tung skuld.
Jag minns när Jarl Alfredius i Aktuellt ifrågasatte om svenskarna skulle hjälpa de nya staterna med bistånd när de hade så hemska fängelser! Jag såg också ett program om de hemska fängelserna i SvT. Det var inte ester, letter eller litauer som skapat de fängelserna! De var ett uttryck för den sovjetiska nonchalansen när det gäller människovärdet; och det var inte fängelserna som prioriterades allra först när hela infrastrukturen skulle byggas upp i de plundrade länderna.
Jag hörde på radio när någon sa att "i Baltikum sitter alla judar med väskorna packade och är beredda att fly"! Jag och min släkting Anne frågade vice ordföranden i judiska församlingen i Tallinn, fru E Gurin-Loov om det.

Eugeniva Gurin-Loov
Hon skrattade gott och sa att hon aldrig hört något så dumt! I själva verket hade judar flyttat till Estland från Ryssland för att få ett bättre liv under sovjetåren.
Göran Persson for två gånger till Riga och skällde ut letterna för att de inte gjort upp med sin historia, judeutrotningen. Det är ett synnerligen svårt brott som hade begåtts ca 50 år tidigare. Före det hade så gott som hela brfolkningen varit utsatta för arkebuseringar, deportationer, våldtäkter konfiskering av egendom m.m. Efter detta hade de aldrig varit fria utan istället själva utsatts för flera svåra brott: Nya mord, deportationer , våldtäkter och svält mm. Hur många letter var skyldiga till detta? Varför fick de inte ta hand om problemet själva när de dragit andan efter sovjetåren? Troligen var förövarna redan avrättade för sitt samarbete med tyskarna.
Jag tror att det handlar om brist på historiekunskap när svenskar talar om ester. Jag tror att svensken i allmänhet inte vet någonting om landet och dess historia. Vi har inte haft krig i vårt land på 200 år. Det är underbart skönt, men det betyder att vi saknar en kunskap som de flesta europeer har. I Nürnberg förstod de. Det var estniska soldater som var vakter under den stora rättegången. Varför? Jo, John McCloy, USA:s höge kommissionär i Tyskland skrev till sin statssekreterare:
De baltiska enheterna i Waffen SS(baltiska legionen) skall anses skilja sig från tyska SS beträffande syfte, ideologi, aktiviteter och kvalifikationer för medlemskap, och därför anser kommissionen dem inte för att vara en rörelse fientligt inställd mot Förena Staterna.
Jag läser också i boken "Undergången. Estniska Frihetssoldater berättar". SMB 2011.
Esterna I Waffen SS hade bara ett mål - att befria Estland och slåss mot Sovjetunionen. De västallierade insåg också esternas strävan och inte minst USA beslöt att inte se de estniska Waffen SS-soldaterna som USA:s fiende. 1947 sattes ett estniskt vaktkompani upp “4221st Guard Company” som fram till 1949 användes vid Nürnbergrättegångarna mot de tyska krigsförbrytarna.
Den estniska vaktstyrkan i Nürnberg.
Esterna iklädde sig den tyska uniformen för att rädda sina familjemedlemmar som deporterats till Sibirien. De ville ha dem tillbaka om de fortfarande var vid liv. De hade alla levt i helvetet under ockupationen 1940-1941, ett helvete som mycket få människor har försökt sätta sig in i. Sovjet, som i samarbetsavtalet med Tyskland fått Baltikum på sin lott, hade arkebuserat på öppen gata, dödat, torterat och deporterat esterna. När tyskarna sedan vände sina vapen mot den tidigare vapenbrodern var det många ester som hoppades att de skulle få tillbaka familjemedlemmar som deporterats. Finländarna stred på samma grund på Tysklands sida utan att som kollektiv kallas fascister.
Vi i Sverige vill tro att det inte finns så grymma människor som nazisterna. Jo, de finns. De som hade härjat dödat, bränt och stulit under ett drygt år i esternas land under åren 1940 - 1941. De som kom tillbaka 1944 och åter begick alla dessa brott. De som hade bestulit dem på allt som de lyckats uppnå under sina tjugo år i frihet, och ännu mera.
Esterna hade varit ockuperade av andra makter sedan 1200-talet. Under nästan 200 år med Sverige som ockupationsmakt. Även om svensktiden i Estlands historia målas i vackra färger är den en del av den långa ofriheten.
Esterna har iklätt sig många olika soldatuniformer. De har stridit många gånger för andra länders intressen.
Genom ett befrielsekrig mot både tyskar och ryssar 1918-1920 blev esterna äntligen fria! I tjugo år var de helt fria och utan att ha haft tillfälle att praktisera skötte de alltså sitt eget land i tjugo år. De kunde bestämma över sig själva. De kunde välja utbildning och yrken helt fritt. De byggdes nya bostäder i städerna och livet liknade allt mer det som levdes i västra Europa.
Minoritetsgrupper på fler än 3 000 personer fick kulturell autonomi. Det var första gången judarna fick det någonstans i världen! De tackade med en guldplakett från Judiska Världsrådet. Detta har fallit i glömska, att esterna gav judarna autonomi under den korta tid de kunde bestämma själva.
En annan sak som fallit i glömska är att det var många judar som flydde från Tyskland via Estland för att sedan fortsätta sin resa till t.ex. USA. Vid sovjets ockupation stängdes den möjligheten. Svenskarna hade stängt sina gränser för dem och krävt av Tyskland att alla judar skulle bära judestjärnan. Förresten, är det inte i Malmö som “judarna sitter med väskorna packade” nu?
Sedan slog Sovjet till och genom att ljuga om att de inget ont ville, inte ville ta makten, inte skulle tvinga på dem kolchoser etc. utan bara ha militärbaser i landet, lyckades de ändå ta makten och bestjäla esterna på allt. I privatlägenheterna i städerna flyttade främmande människor in. Maten försvann från affärerna, makten i kommuner och städer sköttes ofta av män från den sovjetiska Förintelsebataljonen. Varför hette bataljonen så? För att den skulle förinta förstås! Medlemmarna fick en lista på vilka som skulle “tas om hand” först. Vilka som skulle dödas eller deporteras. De fick alla rättigheter trots att de inte hade någon kunskap om rättsväsende eller styrande. Många människor dödades under den tiden – andra deporterades.
Sverige var det första landet i världen som erkände den sovjetiska ockupationen. Jag har försökt hitta en bra förklaring till detta. Estland hade varit fritt i 20 år och sökte sig fortfarande fram. 1938 var de, efter tre år utan regering, åter ett demokratiskt land som i allmänna val godkänt den nya ordningen och en ny president och parlament. Det hade passerat tre år med en tidigare premiärminister som styrde landet med dekret. Tyskland, Italien och Sovjetunionen var diktaturer. De var avsevärt äldre statsbildningar. Men det var det lilla, nya landet Estland och dess tvilling Lettland som fick betala ett högt pris för att de inte hade en perfekt konstitution under sina första år som trevande stater. Det kan man kalla ett straff!! De dömdes till ett liv i en helt annan och helt omänsklig kultur. De förlorade sina mänskliga rättigheter och det slaveri som nu gällde var mycket värre än det under tsaren. Jag poängterar att det var mycket värre än under tsaren.
Sedan kom tyskarna. Esterna trodde att det betydde att de snart skulle vara en fri stat igen. Men icke! Hitler hade för avsikt att skapa ett Ostland; tyskarna ansåg ju att de hade “rätt” till de estniska och lettiska områdena sedan gammalt. Där hade ju balt-tyskarna levt och haft en stor betydelse både före, under och efter Peter den stores tid. Under den tyska ockupationen dödades inte lika många som under den föregående sovjetiska ockupationen. Men ändå var det många människor som dödades. Människor från olika folkgrupper. Det fåtal ester som deltog i judeförföljelserna avrättades senare av Röda armén för sitt samarbete med tyskarna. De ester och ryssar som dödade ester har ännu inte straffats.
Ytterligare 40 år av ockupation genomlevde de medan vi andra höjde vår levnadsstandard och fick det bättre och bättre.
Vad kan man då säga om Estland i dag?
Det är ett land med en levande historia; en levande gammal kultur som esterna är rädda om. Man kan gå nästan var som helst i landet och känna historien runt sig. Jag skulle vilja att någon visar ett annat sätt att leva i Europa i dag. Hur man tar vara på sina egna traditioner när man så väl vet hur det är att tvingas leva i en främmande, grym kultur. Jag skulle vilja försöka få svenskarna att förstå att i det här lilla landet finns så mycket intressant att studera, just det som inte görs så länge felaktiga påståenden får stå oemotsagda.
Det som hände på andra sidan Östersjön i vår tid, det låtsas vi inte om. Vi svartmålar dem som ville rädda sina egna nära och kära genom att iklä sig den andra sidans uniform, men vi diskuterar absolut inte vad de sovjetiska ledarna gjorde mot miljoner människor. Istället låter vi dem som förordar mördarna tala oemotsagda i våra media. I de yttersta av dessa dagar har Svenska akademin givit röst åt vad som faktiskt hände i Estland genom Horace Engdahls kommentarer till Sofie Oksanens böcker.
Vågar ni göra ett program eller en stor artikel om de baltiska länderna utan förutfattade meningar? Ren sanning? Estnisk TV visar ofta historiska filmer av hög kvalitet, men det går inte att visa dem utan att först berätta bakgrunden. När SvT visade den estniska filmen “Wickmans pojkar” på 1990-talet, då förklarade man ingenting om Estlands historia. Därför var filmen obegriplig för de flesta svenskar. De uppfattade den som tråkig och händelselös, när den i själva verket berättade så mycket om livet i Estland före och under ockupationerna. Har man inga historiska förkunskaper om andra länder blir filmer oftast oförståeliga. Är det t.ex. därför vi ser så många “historiska” ohistoriska filmer från Hollywood, som vi sedan tror är sanna.
Varför inte läsa näringslivssidorna om Estlands ekonomiska framsteg, som används som gott exempel och föredöme för andra europeiska länder?
april 26, 2013, Vad lär vi barnen om kommunismen?
Jag måste bara göra ett tillägg om den svenska skolan. Det kan inte vara lätt att göra förändringar om professorer och andra lärare i utbildningen har åsikter som professorn jag talade om i går. Man ska lära eleverna att de inte ska bli kaptitalismens lakejer etc.
Hur ska man lämpligen kunna ändra utbildningen av lärarna snabbt om alla lärare är indoktrinerade med sådan propaganda?
-----
Uppsala Nya Tidning tar upp skolans saknade information om morden i Gulag.
Många judar har berättat i våra skolor om allt det fruktansvärda som hände dem, men ingen skola har visat intresse för vad som hände miljontals människor i Gulag under mycket längre tid. Det är hemskt att vi måste berätta om allt dåligt som hänt i Europa under 1900-talet, men ska vi förstå vår historia är det nödvändigt. De två diktaturerna har förändrat livet för så många och förändrat livsbetingelserna för ännu fler.
Elever hörde historien om Gulag
I augusti 1945 deporterades 16-årige Francesco Kovács till Sibirien via Budapest.Han hade varit med i den ungerska partisanrörelsen som i krigets slutskede försökte hindra ryska styrkor att lägga under sig hans hemland.Den nu 84-årige Uppsalabon Kovács berättade om sina nio långa år i två helvetiska läger i Gulagarkipelagen. Året efter Stalins död, 1954, frigavs han tillsammans med 16 italienare.
Publiken utgjordes av elever i årskurs åtta och nio i Heby skola. Det var påfallande tyst i biosalongen i Folkets hus under de 90 minuter Kovács talade om sina ohyggliga upplevelser av grövsta tortyr, skenavrättningar, dödshot och förnedring. Om denna tid har han skrivit en bok och ytterligare en är på väg.
Han ställde också några frågor till de unga åhörarna. En av dem lydde: När slutade andra världskriget?
– 1945, svarade en elev försiktigt.
Ja, men när det året?
Då svaret uteblev undrade Kovács vad skolan egentligen lärde ut om nutidshistorien och fyllde sedan i:
– Kriget slutade i praktiken de sista dagarna i april 1945, men freden proklamerades den 8 maj!
Han ställde sig också frågande till varför man i Sverige enligt hans åsikt inte informerar skolelever och allmänhet om omfattningen av de fruktansvärda brott som begåtts mot mänskligheten i kommunismens namn:
– Om nazismens folkmord på judar och zigenare har en tänkvärd bok utgivets till hemmen, men ingenting om morden på miljoner människor i Gulag som faktiskt pågick till slutet av 1980-talet.
Frågan är om andra världskriget verkligen avslutades den 8 maj 1945. I de baltiska länderna menar man att det fortsatte ända fram till 1991, eller egentlige 1994 när de sista ryska trupperna lämnade de tre länderna och de äntligen återfick sin stulna frihet.