Okt. 6, 2010 De ryssar som talar estniska är helt jämförbara med esterna.
Läste ni dagens "Brännpunkt" i SvD om vår politiska korrekthet? Jag hoppas den kan vara en början till förändring i Sverige. Som ni förstår anser jag att det är viktigt att vi kan säga även det som är kontroversiellt och bemöta det på ett riktigt sätt utan att betraktas som idioter. Hade vi bara fråga esterna...
Dessutom tror jag, att det är viktigt att anmärka på det som är fel och inte bara för att anmärka. Jag hörde en intervju med en (SD)-man, som sa apropå att någon annan från (SD) hade uttalat sig föraktfullt om muslimer, att det "var inte alls bra, men det fanns lite sanning i uttalandet. T.ex. att Muhammed gifte sig med en minderårig flicka" (ungefär så), och journalistens reaktion var att upprört säga att den intervjuade inte var värdig sitt förtroendeuppdrag. Enligt historien gifte sig Muhammed med en mycket ung flicka, så det vore bättre att kritisera (SD)-uttalanden som verkligen är upprörande.
...
I Postimees läser vi i dag om förslaget om hur man diskuterar att undervisningsspråket ska vara estniska även i de ryska skolorna:
En rysk lärare i samhällskunskap och historia i Tallinn, Dmitri Rõbakov, menar att övergången till estniska för de ryska gymnasierna borde ske snabbare än planerat. Han menar också att det borde ha skett mycket tidigare.
Ryska museets chef Sergei Ivanov är däremot inte helt förtjust . Han menar att skolorna bör bli tvåspråkiga, vilket inte finns med i förslaget.
Direktorn i statskunskap vid Tallinns Universitet, Leif Kalev, berättar att vid en undersökning säger 84 % av de tillfrågade ryssarna att den ryska kulturen inte skadas av införandet av estniska i de ryska skolorna. Det estnisk-ryska samhället är mycket pragmatiskt; de är mest intresserade av att deras barn blir konkurrenskraftiga.
Bronsnatten var en sannskyldig chock. Den fick människor att reflektera över problemen. De tvingades att fundera över sitt förhållande till staten; både ester och ryssar. "Förhållandet människor emellan har varit mycket bättre än Moskva låtsats om", säger Sergei Ivanov.
Man säger allmänt att rysktalande människor inte känner sig jämförbara med ester för att de inte får tjänster inom det offentliga, men anledningen är att de inte talar estniska. De ryssar som talar estniska är helt jämförbara med esterna.
Slutligen är de människor som vägrar att integreras sådana som från början vägrade att acceptera den estniska staten. De kan inte integreras eftersom de fortfarande drömmer om Sovjetunionen; men de blir färre och färre, säger Leif Kalev.
Dimitri Rõbakov menar att vissa människor har själva valt isoleringen.
I Moskva finns ett monument av Peter den store som är 98 meter högt! Moskva vill inte ha det längre; de har vänt sig till Petersburg för att höra om de kan ta emot verket. Valentina Matvienko, guvernör i Petersburg, säger att för en sådan jättestaty finns verkligen ingen plats. Moskvaparlamentets planeringskommissions ordförande Michhail Moskvin-Tarhanov menar att det kommer att kosta ca 1 miljard rubler att flytta den.
Frågan om flytten togs upp efter att Jurij Luzkovs fick sparken som Moskvas borgmästare. Huvudstadens ledare började genast därefter diskutera många av hans beslut som inte var populära, och vad som ska ske med dem. Vikarierande borgmästaren Vladimir Ressin tyckte att Peter den förste ska flyttas.
Dessutom tror jag, att det är viktigt att anmärka på det som är fel och inte bara för att anmärka. Jag hörde en intervju med en (SD)-man, som sa apropå att någon annan från (SD) hade uttalat sig föraktfullt om muslimer, att det "var inte alls bra, men det fanns lite sanning i uttalandet. T.ex. att Muhammed gifte sig med en minderårig flicka" (ungefär så), och journalistens reaktion var att upprört säga att den intervjuade inte var värdig sitt förtroendeuppdrag. Enligt historien gifte sig Muhammed med en mycket ung flicka, så det vore bättre att kritisera (SD)-uttalanden som verkligen är upprörande.
...
I Postimees läser vi i dag om förslaget om hur man diskuterar att undervisningsspråket ska vara estniska även i de ryska skolorna:
En rysk lärare i samhällskunskap och historia i Tallinn, Dmitri Rõbakov, menar att övergången till estniska för de ryska gymnasierna borde ske snabbare än planerat. Han menar också att det borde ha skett mycket tidigare.
Ryska museets chef Sergei Ivanov är däremot inte helt förtjust . Han menar att skolorna bör bli tvåspråkiga, vilket inte finns med i förslaget.
Direktorn i statskunskap vid Tallinns Universitet, Leif Kalev, berättar att vid en undersökning säger 84 % av de tillfrågade ryssarna att den ryska kulturen inte skadas av införandet av estniska i de ryska skolorna. Det estnisk-ryska samhället är mycket pragmatiskt; de är mest intresserade av att deras barn blir konkurrenskraftiga.
Bronsnatten var en sannskyldig chock. Den fick människor att reflektera över problemen. De tvingades att fundera över sitt förhållande till staten; både ester och ryssar. "Förhållandet människor emellan har varit mycket bättre än Moskva låtsats om", säger Sergei Ivanov.
Man säger allmänt att rysktalande människor inte känner sig jämförbara med ester för att de inte får tjänster inom det offentliga, men anledningen är att de inte talar estniska. De ryssar som talar estniska är helt jämförbara med esterna.
Slutligen är de människor som vägrar att integreras sådana som från början vägrade att acceptera den estniska staten. De kan inte integreras eftersom de fortfarande drömmer om Sovjetunionen; men de blir färre och färre, säger Leif Kalev.
Dimitri Rõbakov menar att vissa människor har själva valt isoleringen.
I Moskva finns ett monument av Peter den store som är 98 meter högt! Moskva vill inte ha det längre; de har vänt sig till Petersburg för att höra om de kan ta emot verket. Valentina Matvienko, guvernör i Petersburg, säger att för en sådan jättestaty finns verkligen ingen plats. Moskvaparlamentets planeringskommissions ordförande Michhail Moskvin-Tarhanov menar att det kommer att kosta ca 1 miljard rubler att flytta den.
Frågan om flytten togs upp efter att Jurij Luzkovs fick sparken som Moskvas borgmästare. Huvudstadens ledare började genast därefter diskutera många av hans beslut som inte var populära, och vad som ska ske med dem. Vikarierande borgmästaren Vladimir Ressin tyckte att Peter den förste ska flyttas.
Jättemonumentet av Peter den store.
Aktuaalne Kaamera:
Ukrainas premiärminister är på besök i Estland. Han är barnbarn till Estlands Jaan Poska. Just den general Poska som skrev under fredsavtalet i Tartu 1920 mellan Estland och Sovjetunionen. Poska är dessutom född i ett mycket speciellt hus i Laius, en ort från vilken Sverige styrdes vintern 1700 - 1701.
200 estniska företag finns i Ukraina i dag. Estniska arbetsgivareföreningen har skrivit avtal med motsvarande förening i Ukraina. De har också skrivit ett samarbetsavtal med Ryssland i Moskva.
President Ilves är i Kabul. Hamid Karzai tackade E för den ovärderliga insatsen i Afghanistan med soldater och bistånd
Ilves träffade också David Petraeus där.
Nordstream har gjort en engångsutbetalning till de estniska fiskarna, för att de under den period när de stora rören läggs ut i fiskevattnen inte kan fiska.
Samma problem i Estland som i Sverige: en man har fällts för mutor. Han arbetar i den estniska bilprovningen.
När Estland blev fritt fick alla lägenhetsinnehavare, som inte bodde i privata hus, sina lägenheter. Nu har det uppstått ett mycket allvarligt problem. Några hade inte råd att betala elräkningen förra kalla vintern. Husen är inte isolerade ordentligt; de byggdes under sovjettiden, och då ansågs det inte viktigt eftersom värmen inte kostade något. Nu har bolagen beslutat att inte leverera värme till de hus där det finns obetalda räkningar. I det hus vi fick se pågår nu ett intensiv försök att bilda en "bostadsrättsförening" för att kunna göra något åt saken. Det är mycket tragiskt för den gamla sjuka kvinnan i deras hus, som absolut inte kan betala den höga avgiften. Jag hoppas det ordnar sig.
200 estniska företag finns i Ukraina i dag. Estniska arbetsgivareföreningen har skrivit avtal med motsvarande förening i Ukraina. De har också skrivit ett samarbetsavtal med Ryssland i Moskva.
President Ilves är i Kabul. Hamid Karzai tackade E för den ovärderliga insatsen i Afghanistan med soldater och bistånd
Ilves träffade också David Petraeus där.
Presidenten med värd.
Det är inte många ord man förstår på ungerska, men vid en intervju med en man som råkat ut för den stora översvämningskatastrofen där sa han: "perse". Då förstod jag. Det heter likadant på estniska, och han sa ungefär Skit eller Djävlar.Nordstream har gjort en engångsutbetalning till de estniska fiskarna, för att de under den period när de stora rören läggs ut i fiskevattnen inte kan fiska.
Samma problem i Estland som i Sverige: en man har fällts för mutor. Han arbetar i den estniska bilprovningen.
När Estland blev fritt fick alla lägenhetsinnehavare, som inte bodde i privata hus, sina lägenheter. Nu har det uppstått ett mycket allvarligt problem. Några hade inte råd att betala elräkningen förra kalla vintern. Husen är inte isolerade ordentligt; de byggdes under sovjettiden, och då ansågs det inte viktigt eftersom värmen inte kostade något. Nu har bolagen beslutat att inte leverera värme till de hus där det finns obetalda räkningar. I det hus vi fick se pågår nu ett intensiv försök att bilda en "bostadsrättsförening" för att kunna göra något åt saken. Det är mycket tragiskt för den gamla sjuka kvinnan i deras hus, som absolut inte kan betala den höga avgiften. Jag hoppas det ordnar sig.
Okt. 4, 2010 Jag har ryska vänner, människor som har en öppen syn på världen och historien.
Det blev inte slutkommentaren jag skrev häromdagen. Jag fick en ny kommentar från en rysk läsare på det jag skrev i går, och känner att jag ska svara på den. Först vill jag bara säga, att jag ljuger inte. Den som känner mig, den vet.
karidola om Okt. 3, 2010:
karidola om Okt. 3, 2010:
Jag har ju redan berättat att en av våra ryska vänner från Sankt Petersburg hade fått lära sig i skolan att "svenskarna beundrade Peter den store så mycket att de, trots nederlaget, rest en staty över honom i Stockholm (citat från bloggen)
undrar om du själv tror på det du skriver...
hur kan en ryssfientligt inställd människa skaffa sig ryska vänner om de är enligt dig så mindre värda och så språkobegåvade att de inte ens kan lära sig ett främmande språk. (du läser inte vad jag skriver.)
dessutom det här med petersmonumentet, kan du vara snäll och ange källan, vad för skola i StPb det var och vilket år det skedde. nyfiken så jag dör.
Ja, det är ibland roligt att få kommentarer.
När jag träffar människor som det går att diskutera med, som lyssnar på vad andra säger, och därför gör en diskussion möjlig, då blir det meningsfullt. Jag har ryska vänner, människor som har en öppen syn på världen och historien.
Jag kan inte säga vilken skola han gick i, men det var flera som hörde när han pratade med mig. Han är nu ca 45 år, så du får gissa vilket år det kan ha varit. Han talar för övrigt ryska och mycket god engelska och tyska.
Kan du som ryss förstå, att det inte var frivilligt som esterna accepterade att få sina liv förstörda. (Att ryssarna varit med om samma sak själva, det är tyvärr alldeles sant, och det har jag också skrivit om. Den stora terrorn. Massvälten. Men med vilken rätt exporterades dessa hemskkheter till utlandet?) Att mista rätten att själva välja var man vill bo, att mista rätten att välja vilket yrke man vill, att mista rätten att ha kontakt med människor utanför Sovjetunionen. Att plötsligt bli förpassad till ett svinkallt eller på sommaren stekhett Sibirien där chansen att överleva var minimal?
Kan du se allt som hänt i Estland efter Sovjetunionen? Ser du den stora förändringen? Husen repareras, vägarna moderniseras, gatuskyltar och varningsskyltar sätts upp för att rädda människoliv. Människorna vågar skratta, även utomhus. Ser du hur husen fått färg? Ser du att människorna inte längre är grå? Vet du att det inte längre finns någon på varje arbetsplats som är skyldig att rapportera till säkerhetstjänsten vad alla säger eller vilka sånger de sjunger? Att man inte längre betalar under bordet för att få en sjukvård som är värd namnet? Numera är affärerna fyllda med mat och andra varor. Vi behöver inte längre ta med oss mat när vi kommer till Estland för att ge till våra vänner.
Har du tänkt på, att det inte längre finns vakthundar på varje privattomt? Det behövs inte längre.
Nej, jag tror att du inte ser någonting. Jag tror att du inte känner att det är en helt annan atmosfär i landet nu, än det var under den kommunistiska tiden. Jag tror att du har lärt dig att alla ester är fascister och bara värda förakt. Är det så? Eller kan du tänka dig att alla människor är lika värda? Att alla människor har rätt att utvecklas? Även slaverna. Att den som tar sig rätten att bestämma över andra folks liv och död är en brottsling?
Läs
Ivans krig, Liv och död i Röda Armén 1939 - 1945, skriven av Catherine Merridale, Historiska Media 2010
Jelena Senjaskavas militärhistoriska antropologi; Vetenskapsakademin för rysk historia, Moskva
Christopher Bellamy, "Absolute war. Soviet Russia in the Second World War"
För mig är Estland numera Estland, ett litet men underbart land där det händer så mycket positivt. Det de hann göra under sina första fria tjugo år var inte mindre än fantastiskt. Vet du att när de ryska soldaterna hade varit i Baltikum 1940 och retirerade till Ryssland 1941 utgjorde de ett problem för Stalin och Moskva. De hade sett en livsstil som inte överensstämde med vad de ryska ledarna lärde ut. Detsamma gällde alla ryska soldater som kom från Baltikum, Polen, Tyskland och andra östeeuropeiska länder efter andra världskriget.
Jag har läst mycket rysk litteratur. Jag är fascinerad av mystiken vi finner i den ryska traditionen, och jag anser att Disneys värld är ingenting jämfört vad man skulle kunna göra av de ryska sagorna.
Tag vara på den ryska traditionen och gör något av den istället för att missförstå vad jag skriver.
Esterna tar vara på sin kultur, och jag hoppas de inte ska smittas av den amerikanska vulgärkulturen. Här finns också den riktiga sagan, den som eggar fantasin.
Strunta i Disney och läs Steinbeck, Hemingway, Oates, Toni Morrison och andra amerikanska författare.
Nu är den här diskussionen verkligen avslutad. Jag vill skriva om Estland, vad som händer där; vad som hände tidigare, och hur Rysslands agerande undergrävde landet under den kommunistiska ockupationen, om människorna jag mött och möter.
Okt. 3, 2010 Förebilden Kristjan Palusalu är också frimärke
Det riktigt intressanta med de ryska kommentarerna jag fått, det är att de visar så tydligt att det finns en annan historieskrivning i Ryssland. Jag har ju redan berättat att en av våra ryska vänner från Sankt Petersburg hade fått lära sig i skolan att "svenskarna beundrade Peter den store så mycket att de, trots nederlaget, rest en staty över honom i Stockholm." En liten sak kanske, men ändå så tydlig. Och så lätt att kontrollera när man nu kan resa till Stockholm och leta efter den.
Det är just detta med historiekunskapen som utgör ett stort problem i Estland. Men efter bråket om Bronssoldaten 2007 uppmärksammades att i Estland användes historieböcker tryckta i Ryssland. En ändring är på gång.
Kanske är det statyn av Karl XII pekande
mot fienden i öster, som skolbarn i Ryssland
får lära sig att den föreställer tsar Peter I.
Och så det här med Bronssoldaten, statyn vars flytt till en krigskyrkogård från en central plats mitt i Tallinn orsakade upplopp i staden 2007. Vi träffade häromdagen en kvinnlig släkting till trefaldige olympiavinnaren Kristjan Palusalu, som har stått förebild till statyn. Hon är också aktiv inom idrotten och arbetar som personlig tränare. Ibland kommer historien så nära, och Estland är verkligen inte något stort land.
Bronssoldaten.
Det är just detta med historiekunskapen som utgör ett stort problem i Estland. Men efter bråket om Bronssoldaten 2007 uppmärksammades att i Estland användes historieböcker tryckta i Ryssland. En ändring är på gång.
Kanske är det statyn av Karl XII pekande
mot fienden i öster, som skolbarn i Ryssland
får lära sig att den föreställer tsar Peter I.
Och så det här med Bronssoldaten, statyn vars flytt till en krigskyrkogård från en central plats mitt i Tallinn orsakade upplopp i staden 2007. Vi träffade häromdagen en kvinnlig släkting till trefaldige olympiavinnaren Kristjan Palusalu, som har stått förebild till statyn. Hon är också aktiv inom idrotten och arbetar som personlig tränare. Ibland kommer historien så nära, och Estland är verkligen inte något stort land.
Bronssoldaten.
Och förebilden Kristjan Palusalu som frimärke.
Okt. 1, 2010 Någon måste ta på sig ansvaret.
En slutkommentar till de ryska läsarna som skrivit till mig:
Nej, jag hatar inte ryssar. Jag menar att kommunismen förödde Estland och andra stater. Jag är oerhört kritisk till alla -ismer som har svaret på allt och att alla måste underordna sig. Jag är starkt emot diktatur. Dessutom vill jag igen betona den stora rikedomen det är att tillhöra flera kulturer. Det är spännande att försöka förstå hur man tänker och känner i ett annat land också förutom sitt eget.
Det är märkligt att vad hela den bildade världen vet, det vet inte ryssarna!? Har man hört talas om något ockuperat folk på jorden, som har förlorat sin frihet och sin standard under ockupationen, och ändå varit Herrar över ockupanterna? Varför accepterar man i så fall ockupationen?!
Lyssna på David Vseviov som har en intressant programserie i Vikerraadio.
Läs Arkadij Vaksbergs böcker.
Eller någon av de böcker jag skrivit om. T ex Albert Kalmes Sovjets blodsdåd i Baltikum
Nina Lugosvkaja: Jag vill leva
Sofi Oksanen: Utrensning
Läs vad jag och estniska tidningar skrivit om Sergei Metlev, en ung ryss boende i Estland.
Läs gärna också Anna Lena Lauréns bok: De är inte kloka, de där ryssarna. (Då blir det lite roligare. Hon tycker om att bo i Ryssland.)
Ett annat tips är att bo i Estland.
Det jag egentligen vill skriva om är hur det var häromdagen:
"Det här måste du läsa" sa Ants när vi satt vid frukostbordet och som vanligt läste tidningar under de första morgontimmarna. "Läs det här noga. Detta är precis vad vi varit med om så många gånger."
I kulturbilagan i DN fanns en mejlväxling mellan Lars Gustafsson och Göran Greider om den svenska valrörelsen.
Göran Greider
Till att börja menar Greider att det är borgerligheten som numera sitter på den politiska, den ekonomiska och den mediala makten. Detta faktum gör arbetarrörelsen löjligt ängslig och borgerligheten extremt självgod.
Lite smårolig kommentar eftersom det var arbetarrörelsen som hade just den makten under en stor del av 1900-talet. Och tvärtemotvad Maria Wetterstrand uttalat: Medierna har vi redan.
Greider skriver: Saknar du ändå inte de sprickor som en gång löpte genom övre borgerligheten? Är den inte kusligt sprickfri nu? Självgod? Där den sitter på den mediala, politiska och den ekonomiska makten.
Lars Gustafsson
Lars Gustafsson diskuterar Janos Elbert och vill visa på att ... män som Lukacs och Brecht mitt i allt det fina snacket skapade ideologisk guldkant på ett oändligt brutalt experiment med varje tänkbar kränkning av Upplysningstidens ideal på programmet med deporteringar, avlyssningsbyråer, folkmord. Jag menar det som brukar kallas den reellt existerande kommunismen. Snacka fint är så lätt. Leva ett anständigt liv och undvika att stödja förtrycket i världen är så mycket svårare.
Det är enligt min uppfattning fullständigt absurt, ja osannolikt intill nivån historiskt kuriosum, att en politisk tradition som är förknippad med förtryck, mord och ekonomiskt elände, alltså den internationella kommunismen, pretenderar att ta plats i en svensk regering år 2010. Den bästa sammanfattningen är väl Enzenbergers; "Socialism fungerar inte. Punkt."
Men Greider svarar: ...Varför är drömmen om det klasslösa/egendomslösa samhället en outrotlig tankefigur? Därför att den inte bara är en dröm - utan också människans första realitet (urkommunism).
(Vad är då utveckling? Varför har människor i alla tider förökt förändra sin vardag?)
Gustafsson kontrar med att:... vill jag mycket bestämt avråda vem som helst, inklusive Dig, från att rösta på ett regeringsalternativ som troskyldigt innesluter ett kommunistparti. Det är tanklöst och bakåtsträvande. ... och ett hot mot den parlamentarisksa demokratin. ... vill jag också mycket bestämt avråda från att rösta på partier med nazistiska eller antisemitiska ståndpunkter.
När Jan Myrdal och jag diskuterade, år 1973, ... hade jag ännu inte alls klart för mig den oerhörda omfattningen av Sovjetkommunismens och de andra kommunismernas brott, deras fundamentalt destruktiva karaktär. ... Kommunismen, från Lenins första hungermord och via Stalins massmord till de döda fältens Kambodja till den helt privatiserade hungerstaten Nordkorea, kommunismen iscensatt i verkligheten, är inte bara ett farligt fiasko. Det är ett av de stora brotten. Kommunismen fungerar inte. Punkt.
Här är det hårda ord Gustafsson skriver när han kommenterar verkligheten, och vad svarar då Greider?
För övrigt är det ju moderaterna som i dag praktiserar Lenins partiteori mest: Kommandon uppifrån, om kläder, om språkbruk. Jag kräks över Vladimir Schlingmann och Josef Reinfeldt.
Har Greider någon respekt kvar? Hur kan han jämföra Sverige i dag med vad som hände i de kommunistiska länderna? Dessutom skrattar, flabbar Ohly numera på order av Jenny Lindahl Persson.
Det var ett mycket bra exempel på vad vi mötte i Sverige under Sovjettiden. Total oförståelse. "Det är likadant i USA!"
Han fortsätter: Ohly gillar jag mer och mer, måste jag säga; din furiösa antikommunism, ... , bidrar till det.
Alltså alla de oerhörda brott som begåtts i kommunismens namn, många miljoner fler mördade än de som nazisterna hann att döda betyder alltså ingenting. Ohlys parti har inte genomgått några större förändringar efter Sovjets och kommunismens fall. Det har sina rötter i massmördarpartiet som de samarbetade med i Komintern. Det är således inget att skämmas för? Däremot är vi rädda för ett parti som har nazistiska rötter. Varför är det skillnad? De är samma skrot och korn allihop!
Detta har vi upplevt så många gånger. De är mot oss och alla andra, som anser att de brott mot mänskligheten som begicks i Sovjetunionen aldrig får glömmas bort.
Vi får inte glömma; vi måste lära oss av misstagen. Och någon måste ta på sig ansvaret. Precis som det demokratiska Tyskland tog på sig ansvaret för Hitlers missdåd.
Nej, jag hatar inte ryssar. Jag menar att kommunismen förödde Estland och andra stater. Jag är oerhört kritisk till alla -ismer som har svaret på allt och att alla måste underordna sig. Jag är starkt emot diktatur. Dessutom vill jag igen betona den stora rikedomen det är att tillhöra flera kulturer. Det är spännande att försöka förstå hur man tänker och känner i ett annat land också förutom sitt eget.
Det är märkligt att vad hela den bildade världen vet, det vet inte ryssarna!? Har man hört talas om något ockuperat folk på jorden, som har förlorat sin frihet och sin standard under ockupationen, och ändå varit Herrar över ockupanterna? Varför accepterar man i så fall ockupationen?!
Lyssna på David Vseviov som har en intressant programserie i Vikerraadio.
Läs Arkadij Vaksbergs böcker.
Eller någon av de böcker jag skrivit om. T ex Albert Kalmes Sovjets blodsdåd i Baltikum
Nina Lugosvkaja: Jag vill leva
Sofi Oksanen: Utrensning
Läs vad jag och estniska tidningar skrivit om Sergei Metlev, en ung ryss boende i Estland.
Läs gärna också Anna Lena Lauréns bok: De är inte kloka, de där ryssarna. (Då blir det lite roligare. Hon tycker om att bo i Ryssland.)
Ett annat tips är att bo i Estland.
Det jag egentligen vill skriva om är hur det var häromdagen:
"Det här måste du läsa" sa Ants när vi satt vid frukostbordet och som vanligt läste tidningar under de första morgontimmarna. "Läs det här noga. Detta är precis vad vi varit med om så många gånger."
I kulturbilagan i DN fanns en mejlväxling mellan Lars Gustafsson och Göran Greider om den svenska valrörelsen.
Göran Greider
Till att börja menar Greider att det är borgerligheten som numera sitter på den politiska, den ekonomiska och den mediala makten. Detta faktum gör arbetarrörelsen löjligt ängslig och borgerligheten extremt självgod.
Lite smårolig kommentar eftersom det var arbetarrörelsen som hade just den makten under en stor del av 1900-talet. Och tvärtemotvad Maria Wetterstrand uttalat: Medierna har vi redan.
Greider skriver: Saknar du ändå inte de sprickor som en gång löpte genom övre borgerligheten? Är den inte kusligt sprickfri nu? Självgod? Där den sitter på den mediala, politiska och den ekonomiska makten.
Lars Gustafsson
Lars Gustafsson diskuterar Janos Elbert och vill visa på att ... män som Lukacs och Brecht mitt i allt det fina snacket skapade ideologisk guldkant på ett oändligt brutalt experiment med varje tänkbar kränkning av Upplysningstidens ideal på programmet med deporteringar, avlyssningsbyråer, folkmord. Jag menar det som brukar kallas den reellt existerande kommunismen. Snacka fint är så lätt. Leva ett anständigt liv och undvika att stödja förtrycket i världen är så mycket svårare.
Det är enligt min uppfattning fullständigt absurt, ja osannolikt intill nivån historiskt kuriosum, att en politisk tradition som är förknippad med förtryck, mord och ekonomiskt elände, alltså den internationella kommunismen, pretenderar att ta plats i en svensk regering år 2010. Den bästa sammanfattningen är väl Enzenbergers; "Socialism fungerar inte. Punkt."
Men Greider svarar: ...Varför är drömmen om det klasslösa/egendomslösa samhället en outrotlig tankefigur? Därför att den inte bara är en dröm - utan också människans första realitet (urkommunism).
(Vad är då utveckling? Varför har människor i alla tider förökt förändra sin vardag?)
Gustafsson kontrar med att:... vill jag mycket bestämt avråda vem som helst, inklusive Dig, från att rösta på ett regeringsalternativ som troskyldigt innesluter ett kommunistparti. Det är tanklöst och bakåtsträvande. ... och ett hot mot den parlamentarisksa demokratin. ... vill jag också mycket bestämt avråda från att rösta på partier med nazistiska eller antisemitiska ståndpunkter.
När Jan Myrdal och jag diskuterade, år 1973, ... hade jag ännu inte alls klart för mig den oerhörda omfattningen av Sovjetkommunismens och de andra kommunismernas brott, deras fundamentalt destruktiva karaktär. ... Kommunismen, från Lenins första hungermord och via Stalins massmord till de döda fältens Kambodja till den helt privatiserade hungerstaten Nordkorea, kommunismen iscensatt i verkligheten, är inte bara ett farligt fiasko. Det är ett av de stora brotten. Kommunismen fungerar inte. Punkt.
Här är det hårda ord Gustafsson skriver när han kommenterar verkligheten, och vad svarar då Greider?
För övrigt är det ju moderaterna som i dag praktiserar Lenins partiteori mest: Kommandon uppifrån, om kläder, om språkbruk. Jag kräks över Vladimir Schlingmann och Josef Reinfeldt.
Har Greider någon respekt kvar? Hur kan han jämföra Sverige i dag med vad som hände i de kommunistiska länderna? Dessutom skrattar, flabbar Ohly numera på order av Jenny Lindahl Persson.
Det var ett mycket bra exempel på vad vi mötte i Sverige under Sovjettiden. Total oförståelse. "Det är likadant i USA!"
Han fortsätter: Ohly gillar jag mer och mer, måste jag säga; din furiösa antikommunism, ... , bidrar till det.
Alltså alla de oerhörda brott som begåtts i kommunismens namn, många miljoner fler mördade än de som nazisterna hann att döda betyder alltså ingenting. Ohlys parti har inte genomgått några större förändringar efter Sovjets och kommunismens fall. Det har sina rötter i massmördarpartiet som de samarbetade med i Komintern. Det är således inget att skämmas för? Däremot är vi rädda för ett parti som har nazistiska rötter. Varför är det skillnad? De är samma skrot och korn allihop!
Detta har vi upplevt så många gånger. De är mot oss och alla andra, som anser att de brott mot mänskligheten som begicks i Sovjetunionen aldrig får glömmas bort.
Vi får inte glömma; vi måste lära oss av misstagen. Och någon måste ta på sig ansvaret. Precis som det demokratiska Tyskland tog på sig ansvaret för Hitlers missdåd.
Sept. 29, 2010 Gammelsvenskby.
Jag har fått ännu en obegriplig kommentar. Den är också från någon med mail från ".ru" dvs Ryssland:
einaferð om Sept. 26, 2010:
einaferð om Sept. 26, 2010:
OOps! Har sverige ansvar för de i Gammalsvenskby boende svenskarna? Fan vilket oansvarigt samt ogrundat påstående. För att flytta massor av människor nånstans måste det vara ett proekt på statens nivå och motsvarande finansiering. Vem är det som väntar på de baltiska slaverna i Ryssland? Vilka landets område blir de bosatta i? Finns det ngt jobb för dem? Visst vill ingen riskera.
Det är märkligt. Jag har fått nya kommentarer från olika mejladresser, ".ru-adresser", och alla är lika underliga. Läser man inte text ordentligt i Ryssland? Det är inte jag som säger att de slaver som bor i Estland ska få självklar möjlighet att flytta till Ryssland. Det är den ryske politikern Leonid Gozman som säger det i en intervju. Han menar att det är just det projektet man ska arbeta med i Ryssland.
På tal om svenskbyborna:
Sverige erbjöd svenskbyborna att flytta till Sverige 1929, och många gjorde det, ca 900 st. Några, ca 240 st., flyttade tillbaka till Ukraina och ca 70 st. flyttade sedan till Kanada, men vi har fortfarande familjer med namn som Knutas och Utas boende i Sverige. De är ättlingar till svenskbyborna och de bosatte sig huvudsakligen på Gotland, den plats i Sverige som mest påminner om Nuckö i Estland.
Ni minns kanske att kungaparet besökte Gammelsvenskby i oktober 2008.
Efter kransnedlägg-ningen vid minnesstenen för offren för den stora terrorn 1937, sjöng en elevgrupp "Sång till Friheten"
När de gäller om slaverna vill flytta till Ryssland tänker jag på det där ryska föräldraparet som 1991 var övertygade om att esterna skulle sätta igång en massaker på ryssar när de blev fria, och snabbt tog sig till Ryssland. När de sedan har besökt sina vuxna barn som bor kvar i Estland ångrar de sig djupt. Barnen lever ett gott liv i Estland. Ett mycke bättre liv än de själva har i Ryssland.
Dessutom är det många ryssar som kommer som turister till Tallinn och andra orter i landet. De säger att de gör det så gärna eftersom alla är så vänliga och många talar ryska.
När de gäller om slaverna vill flytta till Ryssland tänker jag på det där ryska föräldraparet som 1991 var övertygade om att esterna skulle sätta igång en massaker på ryssar när de blev fria, och snabbt tog sig till Ryssland. När de sedan har besökt sina vuxna barn som bor kvar i Estland ångrar de sig djupt. Barnen lever ett gott liv i Estland. Ett mycke bättre liv än de själva har i Ryssland.
Dessutom är det många ryssar som kommer som turister till Tallinn och andra orter i landet. De säger att de gör det så gärna eftersom alla är så vänliga och många talar ryska.
Sept. 28, 2010 De fick inte ens tala estniska hemma.
Jag fick en kommentar i dag som jag inte förstår riktigt. Den handlar om Sverigedemokraterna och Ryssland. Kan du förklara vad du menar?
Nej, JAG hatar inte ryssar, om det är det du tror. Jag berättar om vad jag sett, läst om eller fått berättat för mig.
En annan kommentar lyder:
«Jag tänker på när en liten gosse i skolan var mobbad av en klasskamrat i flera år…»
Snälla, hur länge har du egentligen bott i just Estland? Med min far, civilingenjör hade jag rest övr hela Sovietunionen i 70-talet, bla har jag i ett halvår bott i Tallinn. Där bodde man (menar infödda ester, inte de ryska industriarbetarna som jobbade för en löjlig lön) betydligt fettare än i alla övriga landsdelarna. De endast syslae med konsteller filosofi. Har aldrig sett en enda estnisk grovarbetare. Faders bekantar förberredde mig att man inte fick prata ryska på gatorna eller i butiken för att undvika problem. Året var 1977. Sen när jag gick till en estnisk skol så fick jag den första dagen höra vad för förskräcklig ryska, både gtrammatiskt och fonetiskt sett, mina nya klasskamrater hade, man kunde inte en tänka sig att de hade tvångslärt det i sju år, åtta timmar i veckan. Sen kom deras estniska lärarinna i ryska, vars brytning var ännu grovare, man kunde knappast förstå vad hon sa. Jag vägrade prata ryska med henne och föreslog engelskan istället. Vägrade oxå vara hennes elev i ryska, hon ju bara lurade både barn och deras föräldrar, direktören i skolan och staten i helheten.
Alias/namn rysskräcken lever än
Är detta skrivet på allvar? Är det någon som skojar med mig?
För att ta det sista först: Att läsa ryska i en estnisk skola var naturligtvis inte populärt. Jag tänker mig hur det skulle vara om jag blev tvingad att lära mig en ockupants, för mig främmande, språk. Jag lovar att de ryska lärare som är satta att lära de rysktalande eleverna estniska i dagens fria stat, de kan inte estniska. Jag vet det, eftersom jag känner en estniska som är lärare för dem, och hon kämpar...
Engelska? Ingen kunde engelska på den tiden. Man förväntades tala ryska offentligt och ev. estniska hemma. Jag har väl skrivit om den ryss som var gift med Annes svägerska. De fick inte ens tala estniska hemma, då hotade han med att skicka dem till Gulag.
Under ockupationen hade de ryska arbetarna inte lägre lön än esterna. Jag kan visa estniska grovarbetare för dig om du vill. Det var vissa yrken esterna förbjöds att inneha, som att arbeta på tågen eller på vissa industrier som ansågs speciellt känsliga för Moskva, där kunde man inte se några ester.
Hur kan du tro att den som plötsligt tvingas inhysa främmande människor i sitt hem skulle ha något som helst inflytande över sitt eller någon annans liv?
Inte prata ryska på gatorna?? Vi fick en fruktansvärd utskällning av en rysk kvinna för att vi INTE talade ryska.
Var du i en valutaaffär någon gång? Jag var där 1978 med en est. Där kan man tala om mobbning. Jag fick vara där, men inte han, förklarade ryskan, eftersom han var est. Esterna var förbjudna att handla i vissa butiker i Estland. "Only white" eller (på ryska) "Inga ester". Det var synnerligen obehagligt.
Var du i en affär och ville köpa något som fanns på lagret? Jösses! Då skällde den ryska kvinnan ut dig. Hur kunde du begära att HON skulle gå och hämta varan!
Faktum är, att det är ett underbart mirakel att esterna blev fria utan att döda någon.
Jag har skrivit om 1978 när vi besökte Tallinn, då blev vi filmade som en estnisk familj därför att vi såg mest avslappnade och välklädda ut.
Du låter som de ryssar som tog sig till Tallinn på 1990 talet och klagade på att de hade mycket lägre pension än de estniska pensionärerna. De trodde inte på de estniska parlamentarikerna; inte förrän en rysk parlamentsledamot kom ut och förklarade för dem att alla hade samma pension, att man inte såg på ursprungsland när man bestämde pensioner, inte förrän då kunde vända om och åka tillbaka hem. Det visade sig att det var rysk radio och TV som hade ljugit för dem.
Nej, jag tror att du skojar med mig. Du kan inte tro på allvar att ESTERNA uppförde sig illa mot RYSSARNA som var Herrar och kunde skicka dem till Gulag för ingenting! Du kan absolut inte mena allvar! Men jag medger att du lyckades få mig upprörd. Jag har aldrig läst något så absurt.
Nej, JAG hatar inte ryssar, om det är det du tror. Jag berättar om vad jag sett, läst om eller fått berättat för mig.
En annan kommentar lyder:
«Jag tänker på när en liten gosse i skolan var mobbad av en klasskamrat i flera år…»
Snälla, hur länge har du egentligen bott i just Estland? Med min far, civilingenjör hade jag rest övr hela Sovietunionen i 70-talet, bla har jag i ett halvår bott i Tallinn. Där bodde man (menar infödda ester, inte de ryska industriarbetarna som jobbade för en löjlig lön) betydligt fettare än i alla övriga landsdelarna. De endast syslae med konsteller filosofi. Har aldrig sett en enda estnisk grovarbetare. Faders bekantar förberredde mig att man inte fick prata ryska på gatorna eller i butiken för att undvika problem. Året var 1977. Sen när jag gick till en estnisk skol så fick jag den första dagen höra vad för förskräcklig ryska, både gtrammatiskt och fonetiskt sett, mina nya klasskamrater hade, man kunde inte en tänka sig att de hade tvångslärt det i sju år, åtta timmar i veckan. Sen kom deras estniska lärarinna i ryska, vars brytning var ännu grovare, man kunde knappast förstå vad hon sa. Jag vägrade prata ryska med henne och föreslog engelskan istället. Vägrade oxå vara hennes elev i ryska, hon ju bara lurade både barn och deras föräldrar, direktören i skolan och staten i helheten.
Alias/namn rysskräcken lever än
Är detta skrivet på allvar? Är det någon som skojar med mig?
För att ta det sista först: Att läsa ryska i en estnisk skola var naturligtvis inte populärt. Jag tänker mig hur det skulle vara om jag blev tvingad att lära mig en ockupants, för mig främmande, språk. Jag lovar att de ryska lärare som är satta att lära de rysktalande eleverna estniska i dagens fria stat, de kan inte estniska. Jag vet det, eftersom jag känner en estniska som är lärare för dem, och hon kämpar...
Engelska? Ingen kunde engelska på den tiden. Man förväntades tala ryska offentligt och ev. estniska hemma. Jag har väl skrivit om den ryss som var gift med Annes svägerska. De fick inte ens tala estniska hemma, då hotade han med att skicka dem till Gulag.
Under ockupationen hade de ryska arbetarna inte lägre lön än esterna. Jag kan visa estniska grovarbetare för dig om du vill. Det var vissa yrken esterna förbjöds att inneha, som att arbeta på tågen eller på vissa industrier som ansågs speciellt känsliga för Moskva, där kunde man inte se några ester.
Hur kan du tro att den som plötsligt tvingas inhysa främmande människor i sitt hem skulle ha något som helst inflytande över sitt eller någon annans liv?
Inte prata ryska på gatorna?? Vi fick en fruktansvärd utskällning av en rysk kvinna för att vi INTE talade ryska.
Var du i en valutaaffär någon gång? Jag var där 1978 med en est. Där kan man tala om mobbning. Jag fick vara där, men inte han, förklarade ryskan, eftersom han var est. Esterna var förbjudna att handla i vissa butiker i Estland. "Only white" eller (på ryska) "Inga ester". Det var synnerligen obehagligt.
Var du i en affär och ville köpa något som fanns på lagret? Jösses! Då skällde den ryska kvinnan ut dig. Hur kunde du begära att HON skulle gå och hämta varan!
Faktum är, att det är ett underbart mirakel att esterna blev fria utan att döda någon.
Jag har skrivit om 1978 när vi besökte Tallinn, då blev vi filmade som en estnisk familj därför att vi såg mest avslappnade och välklädda ut.
Du låter som de ryssar som tog sig till Tallinn på 1990 talet och klagade på att de hade mycket lägre pension än de estniska pensionärerna. De trodde inte på de estniska parlamentarikerna; inte förrän en rysk parlamentsledamot kom ut och förklarade för dem att alla hade samma pension, att man inte såg på ursprungsland när man bestämde pensioner, inte förrän då kunde vända om och åka tillbaka hem. Det visade sig att det var rysk radio och TV som hade ljugit för dem.
Nej, jag tror att du skojar med mig. Du kan inte tro på allvar att ESTERNA uppförde sig illa mot RYSSARNA som var Herrar och kunde skicka dem till Gulag för ingenting! Du kan absolut inte mena allvar! Men jag medger att du lyckades få mig upprörd. Jag har aldrig läst något så absurt.
Sept. 26, 2010 Förhållandet mellan Estland och Ryssland är krångligt.
Ordföranden för högerliberalerna, Pravoje Delo, i Ryssland Leonid Gozman, säger i en intervju med Postimees:
Jag är helt säker på att ingen vid makten i Ryssland tror, att Estland någonsin blir en del av imperiet igen. Att Ryssland ska acceptera Estland som likvärdig partner kommer däremot ta tid och tålamod, från bägge sidor.
Förhållandet mellan Estland och Ryssland är krångligt, och Gozman menar att båda sidor är lika skyldiga. men denna åsikt accepteras naturligtvis inte i Estland.(Jag tänker på när en liten gosse i skolan var mobbad av en klasskamrat i flera år, och lärarens kommentar var att båda var lika skyldiga.)
Det är inte så att den ena parten är oskyldig och den andre är bandit.
Därefter verkar det som om han tänker högt: Ser man till nuvarande förhållanden är de inte så bra, men jämfört med vad man reellt kunde ha väntat sig är de inte så dåliga, men tänker man på vad som vore önskvärt är de dock inte så bra.
I Ryssland menar man alltså att det var så många soldater som dog i striderna om Tallinn, att de ska ha speciella rättigheter i landet. Själv tycker han inte så. Han anser att Estland inte har några skyldigheter mot Ryssland, och att Ryssland inte heller har några skyldigheter mot Estland. (sic) Dessutom menar han att de sovjetiska soldaterna inte var ockupanter. Ockupanterna var Stalin och Sovjetunionens ledarskap!? (Säger man så om de tyska soldaterna också?)
(Här tänker jag också på hur slaverna betedde sig i Estland. Jag såg ju själv hur de var Herrar. Den ryska kvinnan i butiken t.ex. hade makt, och hon utövade den.)
Den ryska federationen har ansvar för de i Estland boende slaverna, de som oskyldigt hamnade utomlands, säger Gozman. Vi måste hjälpa dem med böcker, filmer och besök.
Han menade att Ryssland måste låta slaverna i Estland flytta tillbaka till Ryssland. Men ingen flyttar frivilligt från de baltiska staterna. Det är ju självklart.
Vi måste se till att den högre utbildningen gäller alla i Ryssland. Det är vår plikt. I Estland vore det en konkurrensfördel att utveckla utbildningen på flera språk t.ex. engelska, franska och ryska. (Han vet tydligen inte att det redan finns utbildning på andra språk i Tartu. Felix sa en gång t.ex. att han gärna läser estniska i Tartu. Det finns en kurs på engelska.)
Gozman är absolut inte en fiende till Estland, men han förefaller lite naiv. Han ser problemen ur den ryska synvinkeln utan att alls se det med estniska ögon. Tänk på Bronssoldaten. Av hänsyn till den ryska befolkningen skulle statyn inte röras, den symboliserar deras seger över nazismen, men för esterna symboliserar den ockupationen, frihetsberövande och berövande av mänskliga rättigheter. Och den har stått där i mer än femtio år! Och dessutom står den i Estland.
I tidningen skriver de också att Den Ryska Federationen kommer att få sex nya krigsfartyg i Svarta Havet till ett pris av 1,5 miljarder dollar, samt tre nya krigsfartyg till Kaliningrad i Östersjön. (För att visa vänskap, eller...)
I Kaluga oblast halkade en stridsvagn T72 av släpet vid en förflyttning på Kievlandsvägen ca 10 mil från staden Obninskij. Trafikmilisen och krigsmakten försöker utreda orsaken, men alla säger "under bordet" att orsaken är: Vodkan.
Ryske utrikesministern Lavrov kräver att alla ryssar ska kunna resa till EU utan visum. (Kommer vi kunna resa visumfritt till Ryssland då?)
Virumaa Teataja berättar att de elstolpar som står i åkrarna utgör ett hinder för bönderna i deras arbete!
En avgjutning av Gerd Kanters hand har gjorts i Kunda cementfabrik.
Bovete såldes slut i affärerna under sommaren, men nu meddelas att det åter finns att köpa i butikerna.
Evelyn Ilves och Michelle Obama bytte recept i New York när presidentparet var i FN och Toomas Hendrik Ilves talade om nödvändigheten att samla krafterna mot cyberterrorismen, som esterna har varit utsatta för, och som man vet kommer bli allt vanligare om man inte finner en utväg att stoppa den.
En staty av Marie Under har avtäckts utanför huvudbiblioteket i Tallinn
Snart är det val i Estland, och statsminister Ansip menar att huvudtemat för valet är: näringslivet. Då kontrar Savisaar med att siffror inte är viktiga, det är individer valet ska handla om.
Författaren Sirje Kiin tyder ordet frihet. Hon menar att frihet är svårt. Vi har alla eget ansvar för våra val i livet. Och då vet vi att något sådant inte fanns under ockupationen. Nu måste alla lära sig och inse vad frihet verkligen betyder.
Nästa prishöjning i landets butiker sker den 12 oktober. Då är det priset på bröd som höjs. Och de prishöjningar som sker nu har betytt att flera små butiker har fått stänga. De kan inte längre konkurrera.
I tävlingen Miss Globe 2010 skickar Estland Natalja Korneitsik, som studerar vid Milanos Universitet.
Õhtuleht skriver om den sovjetiska armén. För soldaterna var det både en sorglig realitet och "skojigt". Sorgligt för att det betydde 2-3 år av bortkastad tid och för att de alltid längtade hem, skojigt för en aldrig sinande ström av soldatskämt om livet och Sovjet.
En officer till soldaterna under lektionen: Hur är det att bo i Amerika?
En soldat: Amerika är ett fruktansvärt kapitalistland. Arbetarna exploateras av utsugarklassen det finns ingen offentlig sjukvård, många barn svälter, och man tar inte hand om sina äldre.
Officeren: Helt riktigt. Och vad är Sovjetunionens mål?
Vårt mål är att komma ikapp Amerika.
Två soldater står och väntar i marketenteriet.
"Vad tänker du på?" frågar den ene.
"Samma som du", svarar den andre.
"Då är det min plikt att arrestera dig."
Jag är helt säker på att ingen vid makten i Ryssland tror, att Estland någonsin blir en del av imperiet igen. Att Ryssland ska acceptera Estland som likvärdig partner kommer däremot ta tid och tålamod, från bägge sidor.
Förhållandet mellan Estland och Ryssland är krångligt, och Gozman menar att båda sidor är lika skyldiga. men denna åsikt accepteras naturligtvis inte i Estland.(Jag tänker på när en liten gosse i skolan var mobbad av en klasskamrat i flera år, och lärarens kommentar var att båda var lika skyldiga.)
Det är inte så att den ena parten är oskyldig och den andre är bandit.
Därefter verkar det som om han tänker högt: Ser man till nuvarande förhållanden är de inte så bra, men jämfört med vad man reellt kunde ha väntat sig är de inte så dåliga, men tänker man på vad som vore önskvärt är de dock inte så bra.
I Ryssland menar man alltså att det var så många soldater som dog i striderna om Tallinn, att de ska ha speciella rättigheter i landet. Själv tycker han inte så. Han anser att Estland inte har några skyldigheter mot Ryssland, och att Ryssland inte heller har några skyldigheter mot Estland. (sic) Dessutom menar han att de sovjetiska soldaterna inte var ockupanter. Ockupanterna var Stalin och Sovjetunionens ledarskap!? (Säger man så om de tyska soldaterna också?)
(Här tänker jag också på hur slaverna betedde sig i Estland. Jag såg ju själv hur de var Herrar. Den ryska kvinnan i butiken t.ex. hade makt, och hon utövade den.)
Den ryska federationen har ansvar för de i Estland boende slaverna, de som oskyldigt hamnade utomlands, säger Gozman. Vi måste hjälpa dem med böcker, filmer och besök.
Han menade att Ryssland måste låta slaverna i Estland flytta tillbaka till Ryssland. Men ingen flyttar frivilligt från de baltiska staterna. Det är ju självklart.
Vi måste se till att den högre utbildningen gäller alla i Ryssland. Det är vår plikt. I Estland vore det en konkurrensfördel att utveckla utbildningen på flera språk t.ex. engelska, franska och ryska. (Han vet tydligen inte att det redan finns utbildning på andra språk i Tartu. Felix sa en gång t.ex. att han gärna läser estniska i Tartu. Det finns en kurs på engelska.)
Gozman är absolut inte en fiende till Estland, men han förefaller lite naiv. Han ser problemen ur den ryska synvinkeln utan att alls se det med estniska ögon. Tänk på Bronssoldaten. Av hänsyn till den ryska befolkningen skulle statyn inte röras, den symboliserar deras seger över nazismen, men för esterna symboliserar den ockupationen, frihetsberövande och berövande av mänskliga rättigheter. Och den har stått där i mer än femtio år! Och dessutom står den i Estland.
I tidningen skriver de också att Den Ryska Federationen kommer att få sex nya krigsfartyg i Svarta Havet till ett pris av 1,5 miljarder dollar, samt tre nya krigsfartyg till Kaliningrad i Östersjön. (För att visa vänskap, eller...)
I Kaluga oblast halkade en stridsvagn T72 av släpet vid en förflyttning på Kievlandsvägen ca 10 mil från staden Obninskij. Trafikmilisen och krigsmakten försöker utreda orsaken, men alla säger "under bordet" att orsaken är: Vodkan.
Ryske utrikesministern Lavrov kräver att alla ryssar ska kunna resa till EU utan visum. (Kommer vi kunna resa visumfritt till Ryssland då?)
Virumaa Teataja berättar att de elstolpar som står i åkrarna utgör ett hinder för bönderna i deras arbete!
En avgjutning av Gerd Kanters hand har gjorts i Kunda cementfabrik.
Bovete såldes slut i affärerna under sommaren, men nu meddelas att det åter finns att köpa i butikerna.
Evelyn Ilves och Michelle Obama bytte recept i New York när presidentparet var i FN och Toomas Hendrik Ilves talade om nödvändigheten att samla krafterna mot cyberterrorismen, som esterna har varit utsatta för, och som man vet kommer bli allt vanligare om man inte finner en utväg att stoppa den.
En staty av Marie Under har avtäckts utanför huvudbiblioteket i Tallinn
Snart är det val i Estland, och statsminister Ansip menar att huvudtemat för valet är: näringslivet. Då kontrar Savisaar med att siffror inte är viktiga, det är individer valet ska handla om.
Författaren Sirje Kiin tyder ordet frihet. Hon menar att frihet är svårt. Vi har alla eget ansvar för våra val i livet. Och då vet vi att något sådant inte fanns under ockupationen. Nu måste alla lära sig och inse vad frihet verkligen betyder.
Nästa prishöjning i landets butiker sker den 12 oktober. Då är det priset på bröd som höjs. Och de prishöjningar som sker nu har betytt att flera små butiker har fått stänga. De kan inte längre konkurrera.
I tävlingen Miss Globe 2010 skickar Estland Natalja Korneitsik, som studerar vid Milanos Universitet.
Õhtuleht skriver om den sovjetiska armén. För soldaterna var det både en sorglig realitet och "skojigt". Sorgligt för att det betydde 2-3 år av bortkastad tid och för att de alltid längtade hem, skojigt för en aldrig sinande ström av soldatskämt om livet och Sovjet.
En officer till soldaterna under lektionen: Hur är det att bo i Amerika?
En soldat: Amerika är ett fruktansvärt kapitalistland. Arbetarna exploateras av utsugarklassen det finns ingen offentlig sjukvård, många barn svälter, och man tar inte hand om sina äldre.
Officeren: Helt riktigt. Och vad är Sovjetunionens mål?
Vårt mål är att komma ikapp Amerika.
Två soldater står och väntar i marketenteriet.
"Vad tänker du på?" frågar den ene.
"Samma som du", svarar den andre.
"Då är det min plikt att arrestera dig."
Sept. 25, 2010 2/3 av östslaverna i Estland är icke-demokrater.
I dagens Postimees kan vi läsa om en undersökning som gjorts av Rein Toomla, politolog, på beställning av estniska staten.
Under åren 2005 t.o.m. 2010 har östslaverna, ryssarna, vitryssarna och ukrainarna i Estland blivit mer fientligt inställda till demokrati. Det är det mest iögonenfallande resultatet. Under de fem åren har esterna i princip inte ändrat sina åsikter om demokratin. Undersökningen visar att ca 2/3 av östslaverna är icke-demokrater. (de vill ha Putins form av demokrati) Naturligtvis har Bronsnatten 2007 spelat roll, Tallinn lydde inte Moskva. Bakom missnöjet finns naturligtvis också arbetslöshet beroende på bristande skolgång. därav följande lägre inkomster och självförakt.
Om man ser på östslaver med respektive utan medborgarskap. Då är de med medborgarskap mer tillfreds med demokratin än de utan medborgarskap. De östslaver som föraktar demokratin mest är ca 20 % av samtliga och är sannolikt fd KGB-anställda,lägervakter osv. Utfrågningen gjordes med ester och här boende ryssar, ukrainare och vitryssar.
Tusentals storkar finns på stränderna i Västerhavet. De samlar ihop sig inför resan söderut.
I Rakvere talar man om att avlöna kyrkogårdsvakter. Människor av annan bakgrund förstör gravarna.
I Rakvere museum visas konst av Richard Sagrits. Många fina akter; besök rekommenderas skriver Virumaa Teataja.
General Laidoners staty i Viljandi har blivit av med sitt svärd. Det skall nu ersättas.
General Laidoner.
Björnar har siktats på landsbygden.
Lauri Linnamäe, rekommenderar en resa till trakterna runt Bajkalsjön. Ett fantastiskt naturskyddat område. Landskapet är bergigt. Man kan ta tåget på resan, som går runt sjön och där finns mycket att upptäcka. Bland annat har en isbastu byggts i trakten. Den håller 105-110 grader. (frågainte mig varför isen inte smälter) Den har bara en avdelning, så alla badar samtidigt. Efter bastun doppar man sig i Bajkalsjön. Dock visas inga Gulagläger.
Den vackra naturen. Försäljare står vid varje station och säljer.
Isbastun.
Under åren 2005 t.o.m. 2010 har östslaverna, ryssarna, vitryssarna och ukrainarna i Estland blivit mer fientligt inställda till demokrati. Det är det mest iögonenfallande resultatet. Under de fem åren har esterna i princip inte ändrat sina åsikter om demokratin. Undersökningen visar att ca 2/3 av östslaverna är icke-demokrater. (de vill ha Putins form av demokrati) Naturligtvis har Bronsnatten 2007 spelat roll, Tallinn lydde inte Moskva. Bakom missnöjet finns naturligtvis också arbetslöshet beroende på bristande skolgång. därav följande lägre inkomster och självförakt.
Om man ser på östslaver med respektive utan medborgarskap. Då är de med medborgarskap mer tillfreds med demokratin än de utan medborgarskap. De östslaver som föraktar demokratin mest är ca 20 % av samtliga och är sannolikt fd KGB-anställda,lägervakter osv. Utfrågningen gjordes med ester och här boende ryssar, ukrainare och vitryssar.
Tusentals storkar finns på stränderna i Västerhavet. De samlar ihop sig inför resan söderut.
I Rakvere talar man om att avlöna kyrkogårdsvakter. Människor av annan bakgrund förstör gravarna.
I Rakvere museum visas konst av Richard Sagrits. Många fina akter; besök rekommenderas skriver Virumaa Teataja.
General Laidoners staty i Viljandi har blivit av med sitt svärd. Det skall nu ersättas.
General Laidoner.
Björnar har siktats på landsbygden.
Lauri Linnamäe, rekommenderar en resa till trakterna runt Bajkalsjön. Ett fantastiskt naturskyddat område. Landskapet är bergigt. Man kan ta tåget på resan, som går runt sjön och där finns mycket att upptäcka. Bland annat har en isbastu byggts i trakten. Den håller 105-110 grader. (frågainte mig varför isen inte smälter) Den har bara en avdelning, så alla badar samtidigt. Efter bastun doppar man sig i Bajkalsjön. Dock visas inga Gulagläger.
Den vackra naturen. Försäljare står vid varje station och säljer.
Isbastun.
Sept. 22, 2010 Stalin lät mörda många miljoner fler människor än Hitler.
Det har hunnit gå några dagar utan att jag skrivit något.
I Sverige har vi haft val, och jag såg en rapportering i Estland om när sverigedemokraterna hade ett valmöte. Det var medlemmar i ett riksdagsparti som gjorde allt för att överrösta sverigedemokraternas talare på olika sätt. I Estland ansåg man det vara mycket underligt att det hände i det demokratiska Sverige.
Det är verkligen märkligt, att vänstern har så hög svansföring när det gäller sverigedemokraterna.
När Felix satt och tittade på valvakan med sina vänner förstod de andra inte varför han skrattade så gott när han såg hur Lars Ohly vände för att inte riskera att möta Jimmy Åkesson i sminkrummet. Han förklarade då för dem, att sverigedemokraterna är svartlistade för sitt nazistiska förflutna, medan vänstern inte berörs alls av sitt kommunistiska förflutna. Stalin lät mörda många miljoner fler människor än Hitler, men trots att de svenska kommunisterna samarbetade aktivt med sovjetkommunisterna i Komintern, så är allt förlåtet.
När Jenny Lindahl var aktiv i partiet som förbundsordförande för Ung Vänster sa hon att Stalin var missförstådd i Sverige, han var inte alls speciellt grym. Jag läste då vad som skrevs om diktatorn på kommunisternas hemsida, och om det som stod där hade varit sant, då hade hon haft rätt. Men som vanligt var det redigerat. Nu är hon, Jenny Lindahl-Persson och ansvarar bl.a. för vänsterpartiets image. Hon har sagt åt dem att skratta mer. De är helt rena och oskyldiga numera. Jag har inte hört dem tala om sin egen bakgrund. Har ni?
Jag minns när jag var mycket ung och lyssnade på en valdebatt på radion. Hilding Hagberg sa då något, som till och med jag hörde var en ren lögn. Jag minns hur förvånad jag blev att ingen påpekade det. Det var i början av 1950-talet.
I Sverige har vi haft val, och jag såg en rapportering i Estland om när sverigedemokraterna hade ett valmöte. Det var medlemmar i ett riksdagsparti som gjorde allt för att överrösta sverigedemokraternas talare på olika sätt. I Estland ansåg man det vara mycket underligt att det hände i det demokratiska Sverige.
Det är verkligen märkligt, att vänstern har så hög svansföring när det gäller sverigedemokraterna.
När Felix satt och tittade på valvakan med sina vänner förstod de andra inte varför han skrattade så gott när han såg hur Lars Ohly vände för att inte riskera att möta Jimmy Åkesson i sminkrummet. Han förklarade då för dem, att sverigedemokraterna är svartlistade för sitt nazistiska förflutna, medan vänstern inte berörs alls av sitt kommunistiska förflutna. Stalin lät mörda många miljoner fler människor än Hitler, men trots att de svenska kommunisterna samarbetade aktivt med sovjetkommunisterna i Komintern, så är allt förlåtet.
När Jenny Lindahl var aktiv i partiet som förbundsordförande för Ung Vänster sa hon att Stalin var missförstådd i Sverige, han var inte alls speciellt grym. Jag läste då vad som skrevs om diktatorn på kommunisternas hemsida, och om det som stod där hade varit sant, då hade hon haft rätt. Men som vanligt var det redigerat. Nu är hon, Jenny Lindahl-Persson och ansvarar bl.a. för vänsterpartiets image. Hon har sagt åt dem att skratta mer. De är helt rena och oskyldiga numera. Jag har inte hört dem tala om sin egen bakgrund. Har ni?
Jag minns när jag var mycket ung och lyssnade på en valdebatt på radion. Hilding Hagberg sa då något, som till och med jag hörde var en ren lögn. Jag minns hur förvånad jag blev att ingen påpekade det. Det var i början av 1950-talet.
Sept. 18, 2010 En est har vunnit en tävling om bästa animerade filmen.
En est har vunnit en tävling om bästa animerade filmen. Filmen är av Kaspar Jancise och heter Krokodill. De jämställer priset med en Oscar. Hur som helst är det roligt!
Nära D-terminalen där Tallinkbåtarna lägger till, ligger nu den svenska Tre Kronor. I tre veckor ska hon segla på Östersjön och besöka de baltiska länderna. Resan sponsras av SEB som vill prioritera deras miljötänkande, särskilt gruppens engagemang för en renare Östersjö och kommande generationers framtid, säger kommunikationschefen på SEB Silver Vohu.
Fem hamnar kommer fartyget besöka: Klaipeda, Liepaja, Riga, Tallinn och Pärnu.
Nära D-terminalen där Tallinkbåtarna lägger till, ligger nu den svenska Tre Kronor. I tre veckor ska hon segla på Östersjön och besöka de baltiska länderna. Resan sponsras av SEB som vill prioritera deras miljötänkande, särskilt gruppens engagemang för en renare Östersjö och kommande generationers framtid, säger kommunikationschefen på SEB Silver Vohu.
Fem hamnar kommer fartyget besöka: Klaipeda, Liepaja, Riga, Tallinn och Pärnu.
De kommer ta vattenprover och kontrollera vattentemperaturer och salthalt. Detta program engagerar ungdomar i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. De lär sig också segling under resan.
Spännande!
Briggen Tre Kronor i Tallinns hamn.
Annars läser jag just nu sista kapitlet i Rysk spegel, som handlar om Sankt Petersburg och Sverige. Det är intressant. Jag ska berätta mer när jag läst hela kapitlet. I Sankt Petersburg finns det en stor grupp inflyttade ester. Många är naturligtvis numera ryssar, men kontakten med det gamla landet finns kvar. Vi har ju träffat några av dem, familjen Krusenstern t.ex. Men vi törs inte åka dit. Vi läste en artikel i en estnisk tidning om de urusla vägarna i Ryssland, och då kom jag att tänka på när Anne var på besök hos oss i Sverige 1989 - 90. Hon såg en bild i en historiebok. Den föreställde en byväg under tsartiden och i texten stod: så dåliga var vägarna i Ryssland före revolutionen. "Så ser det ut överallt i dag också." sa Anne som rest en hel del i Sovjetunionen.
Sept. 16, 2010 Människorna i Rumänien förvandlades under det omänskliga förtrycket
Såg ni i söndagens SvD Under strecket: Så blev vanliga rumäner del av förtrycket, skrivet av Jeana Jarlsbo?
Det handlade om hur människorna i Rumänien förvandlades under det omänskliga förtrycket under den kommunistiska diktaturen. Det är en allmängiltig beskrivning, som skulle kunna gälla många andra länder i det kommunistiska öst också.
1945 hade kommunistpartiet tusen medlemmar, drygt fyrtio år senare var det nästa fyra miljoner medlemmar. Varför? Varför var motståndet mot auktoriteten så svagt i Rumänien?
1. De saknade revolutionstradition i landet.
2. ingenstans var övervakningen så sträng och repressalieåtgärderna så effektiva som i Rumänien. Dock var det många som aktivt eller passivt deltog i det politiska systemet.
3. Förmågan att tänka rätt utsattes för stora påfrestningar då kommunismens skräckvälde grumlade människans moral och fördunklade hennes själ, samtidigt som lydnaden mot makten var rättesnöre i samhället. Man sa: "Svärdet hugger inte av ett böjt huvud."
Hon berättar sedan om det kända experimentet med de som ska ge allt starkare elektriska stötar till försökspersoner för att "kontrollera hur mycket de tål" när det istället gick ut på att se hur mycket smärta någon kan utsätta andra människor för för att lyda makten. Det visade sig att vissa människor kunde skada andra oerhört för att genomföra experimentet. (Försökspersonerna som "skadades" var skådespelare som låtsades bli skadade.)
Resultat: Begreppen "psykisk förstelning" respektive "psykisk klyvning" ger svaret.
Genom att acceptera (t.ex.) det totalitära samhällets försanthållanden, ex. att kapitalismens "orättvisa och grymma samhällsordning" måste elimineras oskadliggör en förtryckare sina skuld- och skamkänslor.
Att kunna leva i två olika gruppers värderingar, dvs. två olika beteenden, ett hemma och ett utanför hemmet betyder att även en förhörsledare kan leva ett halvnormalt liv i hemmet.
Bara genom självbedrägeri klarar men livet där. Man intalar sig att man inte har något val och så funderar man inte mer över det.
Det fanns ändå människor som behöll sin värdighet, som inte blev medlöpare. Hanno valde ett yrke som inte skulle bli blandat med politik, han blev spritingenjör trots att han snarare skulle arbetat som historieprofessor.
Jag tänker på vad Hanno brukar säga: "Det första man lär sig i ett kommunistiskt samhälle det är att ljuga. Tro aldrig på vad man säger." För en svensk är det svårt att inte tro på en god vän och släkting, men vi har lärt oss när man ska vara tveksam.
Artikeln avslutas så:
I våra dagar frodas gamla och nya ideologier runt om i världen. Därför är det angeläget att det tänkande grässtrået aldrig upphör att ifrågasätta och göra motstånd mot auktoriteten.
(grässtrå: människan – denna varelse som med den franske 1600-talsfilosofen Blaise Pascals kloka och vackra formulering liknar ”ett tunt grässtrå, det svagast tänkbara i hela naturen”)
Det handlade om hur människorna i Rumänien förvandlades under det omänskliga förtrycket under den kommunistiska diktaturen. Det är en allmängiltig beskrivning, som skulle kunna gälla många andra länder i det kommunistiska öst också.
1945 hade kommunistpartiet tusen medlemmar, drygt fyrtio år senare var det nästa fyra miljoner medlemmar. Varför? Varför var motståndet mot auktoriteten så svagt i Rumänien?
1. De saknade revolutionstradition i landet.
2. ingenstans var övervakningen så sträng och repressalieåtgärderna så effektiva som i Rumänien. Dock var det många som aktivt eller passivt deltog i det politiska systemet.
3. Förmågan att tänka rätt utsattes för stora påfrestningar då kommunismens skräckvälde grumlade människans moral och fördunklade hennes själ, samtidigt som lydnaden mot makten var rättesnöre i samhället. Man sa: "Svärdet hugger inte av ett böjt huvud."
Hon berättar sedan om det kända experimentet med de som ska ge allt starkare elektriska stötar till försökspersoner för att "kontrollera hur mycket de tål" när det istället gick ut på att se hur mycket smärta någon kan utsätta andra människor för för att lyda makten. Det visade sig att vissa människor kunde skada andra oerhört för att genomföra experimentet. (Försökspersonerna som "skadades" var skådespelare som låtsades bli skadade.)
Resultat: Begreppen "psykisk förstelning" respektive "psykisk klyvning" ger svaret.
Genom att acceptera (t.ex.) det totalitära samhällets försanthållanden, ex. att kapitalismens "orättvisa och grymma samhällsordning" måste elimineras oskadliggör en förtryckare sina skuld- och skamkänslor.
Att kunna leva i två olika gruppers värderingar, dvs. två olika beteenden, ett hemma och ett utanför hemmet betyder att även en förhörsledare kan leva ett halvnormalt liv i hemmet.
Bara genom självbedrägeri klarar men livet där. Man intalar sig att man inte har något val och så funderar man inte mer över det.
Det fanns ändå människor som behöll sin värdighet, som inte blev medlöpare. Hanno valde ett yrke som inte skulle bli blandat med politik, han blev spritingenjör trots att han snarare skulle arbetat som historieprofessor.
Jag tänker på vad Hanno brukar säga: "Det första man lär sig i ett kommunistiskt samhälle det är att ljuga. Tro aldrig på vad man säger." För en svensk är det svårt att inte tro på en god vän och släkting, men vi har lärt oss när man ska vara tveksam.
Artikeln avslutas så:
I våra dagar frodas gamla och nya ideologier runt om i världen. Därför är det angeläget att det tänkande grässtrået aldrig upphör att ifrågasätta och göra motstånd mot auktoriteten.
(grässtrå: människan – denna varelse som med den franske 1600-talsfilosofen Blaise Pascals kloka och vackra formulering liknar ”ett tunt grässtrå, det svagast tänkbara i hela naturen”)
Sept. 14, 2010 Judarna var för tyskarna som de ockuperade folken för ryssarna.
Lisa Kudrow
I dag ska jag bara kommentera ett TV-program. I programmet "Vem tror du att du är" med Hollywoodstjärnan Lisa Kudrow, som sökte efter en släkting nu bosatt i Gdynia som sökt upp hennes pappa på 1950-talet i USA för att berätta om den fruktansvärda massakern den polskjudiska familjen utsattes för under Andra Världskriget.
Det som slog mig då, det var hur väl historien stämde med det som hände i Kautla, Estland. Den 27 juli citerade jag: Till världssamfundets lista med namn som Lidice, Oradour och Babij Jar kan bara från Estland fogas namn som Kabala och Kautla. I den senare byn plågade de sovjetiska förintelsebataljonernas medlemmar ihjäl varenda människa de mötte. Den yngsta var två månader och den äldsta 78 år.
Det är lätt att jämföra de båda krigsmakterna i dessa exempel. Ändå uppförde tyskarna sig som européer i Estland. Men judarna var för tyskarna som de ockuperade folken för ryssarna.
Minnesstenar över de döda i massakern i Kautla. 
Sept. 10, 2010 Att inte ge upp vår egen kultur.
Men kan man bara ursäkta sig med att man trodde på allt som sades? Så många intellektuella gick i fällan. Så många trodde på de vackra orden om jämlikhet och solidaritet. Och allt det andra. Proletariatets diktatur. Revolution. Che Guevara. Maos lilla röda. Esterna är fascister. Ingen är bättre än någon annan. Allas lika värde. Och så var allt bara en potemkinkuliss som dolde en ännu värre missär, ruinerade liv, avsaknad av mening i livet, av livsglädje.
Ja, jag anser att den sovjetiska ockupationen av de baltiska staterna var ett fruktansvärt brott begånget av dem som ockuperade, men också av dem som inget gjorde. Och av dem som inte brydde sig om att kontrollera fakta.
"Kanske sydvietnameserna vet hur det är att leva i Sovjetunionen." sa vi när folk undrade hur någon kunde strida på amerikanarnas sida. Sedan såg vi inte den människan mer.
Och tidningar och raidio. En del har jag redan berättat om. Att Harry Schein påmindes om sin ungdoms nazistiska Österrike när han såg filmen från Sångfestivalplatsen i Tallinn, som gav namnet "Den sjungande revolutionen" åt kampen.
Åsa Linderborg som menade att man inte kan jämföra de baltiska folkens situation med palestiniernas, som någon gjorde. Esterna har ju inte behövt gå från hus och hem. De har sitt land kvar. - Jo. Precis så. Många, många fick gå från hus och hem till ett nytt liv i Sibirien, som slavar. Ville de säkert överleva var de tvungna att lämna sitt land. Visst. Många blev kvar, de hann inte fly: de bodde kvar i landet. Men bodde de i städerna kom det främmande människor och flyttade in i deras lägenheter. Ingen människa hade rätt till större livsrum än nio kvadratmeter. Den välkända dansösen Liia Lehtmaa var så fruktansvärt rädd 1978 att någon skulle få veta att hennes äldste som flyttat hemifrån. Då skulle någon främmande människa flytta in i deras lilla villa.
Jag anser att vi måste sluta vara politiskt korrekta. Sluta att håna den som vill diskutera de svåra sakerna. Att våga prata och undersöka vad som ligger bakom det som händer. Vi har i så många år menat att skolan inte är bra. Det har inte varit politiskt korrekt förrän under de senaste åren. Och nu säger de flesta samma sak, även de röd-gröna. Tänk om vi inte blivit hånade tidigare, tänk om våra tonåringar hade fått ta del av en bättre skola.
Ja, jag anser att den sovjetiska ockupationen av de baltiska staterna var ett fruktansvärt brott begånget av dem som ockuperade, men också av dem som inget gjorde. Och av dem som inte brydde sig om att kontrollera fakta.
"Kanske sydvietnameserna vet hur det är att leva i Sovjetunionen." sa vi när folk undrade hur någon kunde strida på amerikanarnas sida. Sedan såg vi inte den människan mer.
Och tidningar och raidio. En del har jag redan berättat om. Att Harry Schein påmindes om sin ungdoms nazistiska Österrike när han såg filmen från Sångfestivalplatsen i Tallinn, som gav namnet "Den sjungande revolutionen" åt kampen.
Åsa Linderborg som menade att man inte kan jämföra de baltiska folkens situation med palestiniernas, som någon gjorde. Esterna har ju inte behövt gå från hus och hem. De har sitt land kvar. - Jo. Precis så. Många, många fick gå från hus och hem till ett nytt liv i Sibirien, som slavar. Ville de säkert överleva var de tvungna att lämna sitt land. Visst. Många blev kvar, de hann inte fly: de bodde kvar i landet. Men bodde de i städerna kom det främmande människor och flyttade in i deras lägenheter. Ingen människa hade rätt till större livsrum än nio kvadratmeter. Den välkända dansösen Liia Lehtmaa var så fruktansvärt rädd 1978 att någon skulle få veta att hennes äldste som flyttat hemifrån. Då skulle någon främmande människa flytta in i deras lilla villa.
Jag anser att vi måste sluta vara politiskt korrekta. Sluta att håna den som vill diskutera de svåra sakerna. Att våga prata och undersöka vad som ligger bakom det som händer. Vi har i så många år menat att skolan inte är bra. Det har inte varit politiskt korrekt förrän under de senaste åren. Och nu säger de flesta samma sak, även de röd-gröna. Tänk om vi inte blivit hånade tidigare, tänk om våra tonåringar hade fått ta del av en bättre skola.
Naturligtvis var det av missriktad "godhet" man gjorde som man gjorde. Man ville väll väl. Man hade prenumererat på alla vackra ord. Ändå blev det så fel.
Jag minns när jag tog studenten 1962. Det var första året det var elakt att använda studentmössan. Det var synd om dem som inte kunde ta studenten. Jag fick alltså inte följa den kultur som hade funnits så länge. Jag fick inte vara riktigt glad över att skolan äntligen var slut. Att jag skulle börja ett nytt liv. Jag skulle minsann hela tiden tycka synd om "de andra". Jag har lärt mina barn, att det är hopplöst att vara en som det tycks synd om. Visst kunde man reformera skolan, men varför inte diskutera det. Idéerna som ledde fram till enhetsskolan kom från Östtyskland importerade av Stellan Arvidsson. Varför vinklar man det negativt med att kalla dagens reformer "Elitskola". Då tänker man igen att det inte är "snällt" mot dem som inte kan gå där. ALLA elever behöver stimulans i skolan. Även de teoretiskt begåvade. Låt oss diskutera det.
Invandrarproblemen får vi inte heller diskutera. Då är vi självklart rasister och inte "snälla" mot invandrarna. Jag vill diskutera det mera som en möjlighet. Att inte ge upp vår egen kultur. Jo, vi har det. Vi ska diskutera hur vi på ett naturligt sätt kan närma oss varandra.
Vi kan lära oss lite mer om människorna runt oss. Om länderna runt oss. Jag skickade ett upprört mail i förrgår till Namn och Nyttsidan på DN. De hade igen placerat en lettisk ort i Estland. De hade inte ens kontrollerat på internet. "Det spelar väl ingen roll" tror jag de resonerade.
Ett öppnare samhälle, en öppnare debatt. Släng politisk korrekthet i soptunnan. Våga diskutera på riktigt. Lyssna. Håna inte om någon har en annan åsikt. Det kan finnas en godbit i det också.
Heja Sverige! Heja Estland! Visst ska Baltnorden bli verklighet.
Sept. 8, 2010 Kommer vi göra om samma misstag igen?
Vad ser jag då i böckerna som jag läser? Vad visste svenskarna?
De hade alla möjligheter att veta. Kunskapen fanns, och den var åtkomlig för alla. Men. Det gällde att läsa där sannolikheten för att få en neutral tolkning var som störst.
Att läsa vad svenska kommunister skrev gav inget annat än propaganda. De var som religiösa, och "såg inte skogen för alla träd". De såg vad de ville se. De tog emot den information som Sovjet ville att de skulle få, och de förmedlade den.
Socialdemokraterna var mer kritiska. Jag minns redan från skolan när läraren berättade om att kommunister och socialdemokrater står på samma grund, men kommunisterna har valt revolutionen. Det bekräftas hela tiden.
Jag kan när som helst se framför mig min egen pappa när han satt på en köksstol vid matbordet med händerna om huvudet och berättade om det fantastiska mottagandet som "farbror L" hade fått i Sovjet på sin fackförbundsresa. Vilket fantastiskt land! Vilket reformation! Men kunde det vara sant? Alla dessa jublande människor som tog emot svenskarna. Var det ett normalt sätt att uppträda på?
Alla behöver inte ha samma erfarenhet som jag, när jag som femåring i söndagsskolan förstod att vuxna inte går att lita på eftersom de alltid kan ändra förutsättningarna för att få det resultat de önskar, men lite kritisk måste man väl vara. Det är inte ens ett försvar, att man trodde så intensivt på den stora förändringen, att ett paradis med helt förändrade människor skulle uppstå; att man trodde så intensivt på detta, att man inte hörde eller vill förstå när det som hände var motsatsen.
Man frågade inte esterna som hade levt med Sovjetkommunismen i ett år, eller kirunasvenskarna som kom tillbaka och hade mycket att berätta. Det de sa, det var så ohyggligt fel. Det måste vara lögner. Varför? Våra kommunister var allierade med Sovjet i Komintern. Så listigt! Den "rätta" tolkningen av det som hände gjordes alltid av dem själva i Moskva. Resultatet beskrevs sedan i de utländska tidningarna med en sådan säkerhet och övertygelse, att det måste vara sant.
Jag hittade Karl Kihlboms Kominternleg. på nätet.
Lär vi oss något av det? Kommer vi göra om samma misstag igen? Ja, många gånger. Den ideala människan finns inte och kommer aldrig att finnas. Istället är det så att vi behövs allihop med alla våra fel och skavanker. Alla ögon, öron och hjärnor tillsammans är det som kommer tolka verkligheten. Skillnaden nu mot då är att vi har några fler möjligheter att kontrollera sanningshalten i det som skrivs och sägs. Bara vi ids. Vi har internet och alla medier. Vi kan jämföra. Problemet är bara att inte ens det är säkert. Allt kan manipuleras.
Nej, jag tror att vi alla måste inse att idealsamhället inte finns nu och inte kommer finnas i framtiden heller. Jag tror att vi för alltid måste vara kritiska och reflekterande. Och nyfiket respektera andra människor och deras historia. Tänk om vi lyssnat på balterna som flydde till Sverige 1944. Så mycket lidande vi hade kunnat stoppa! Jag frågade ofta mig själv varför svenskarna visste så mycket bättre hur det var att leva i Sovjetunionen än esterna som hade levt i det landet.
De hade alla möjligheter att veta. Kunskapen fanns, och den var åtkomlig för alla. Men. Det gällde att läsa där sannolikheten för att få en neutral tolkning var som störst.
Att läsa vad svenska kommunister skrev gav inget annat än propaganda. De var som religiösa, och "såg inte skogen för alla träd". De såg vad de ville se. De tog emot den information som Sovjet ville att de skulle få, och de förmedlade den.
Socialdemokraterna var mer kritiska. Jag minns redan från skolan när läraren berättade om att kommunister och socialdemokrater står på samma grund, men kommunisterna har valt revolutionen. Det bekräftas hela tiden.
Jag kan när som helst se framför mig min egen pappa när han satt på en köksstol vid matbordet med händerna om huvudet och berättade om det fantastiska mottagandet som "farbror L" hade fått i Sovjet på sin fackförbundsresa. Vilket fantastiskt land! Vilket reformation! Men kunde det vara sant? Alla dessa jublande människor som tog emot svenskarna. Var det ett normalt sätt att uppträda på?
Alla behöver inte ha samma erfarenhet som jag, när jag som femåring i söndagsskolan förstod att vuxna inte går att lita på eftersom de alltid kan ändra förutsättningarna för att få det resultat de önskar, men lite kritisk måste man väl vara. Det är inte ens ett försvar, att man trodde så intensivt på den stora förändringen, att ett paradis med helt förändrade människor skulle uppstå; att man trodde så intensivt på detta, att man inte hörde eller vill förstå när det som hände var motsatsen.
Man frågade inte esterna som hade levt med Sovjetkommunismen i ett år, eller kirunasvenskarna som kom tillbaka och hade mycket att berätta. Det de sa, det var så ohyggligt fel. Det måste vara lögner. Varför? Våra kommunister var allierade med Sovjet i Komintern. Så listigt! Den "rätta" tolkningen av det som hände gjordes alltid av dem själva i Moskva. Resultatet beskrevs sedan i de utländska tidningarna med en sådan säkerhet och övertygelse, att det måste vara sant.
Jag hittade Karl Kihlboms Kominternleg. på nätet.
Lär vi oss något av det? Kommer vi göra om samma misstag igen? Ja, många gånger. Den ideala människan finns inte och kommer aldrig att finnas. Istället är det så att vi behövs allihop med alla våra fel och skavanker. Alla ögon, öron och hjärnor tillsammans är det som kommer tolka verkligheten. Skillnaden nu mot då är att vi har några fler möjligheter att kontrollera sanningshalten i det som skrivs och sägs. Bara vi ids. Vi har internet och alla medier. Vi kan jämföra. Problemet är bara att inte ens det är säkert. Allt kan manipuleras.
Nej, jag tror att vi alla måste inse att idealsamhället inte finns nu och inte kommer finnas i framtiden heller. Jag tror att vi för alltid måste vara kritiska och reflekterande. Och nyfiket respektera andra människor och deras historia. Tänk om vi lyssnat på balterna som flydde till Sverige 1944. Så mycket lidande vi hade kunnat stoppa! Jag frågade ofta mig själv varför svenskarna visste så mycket bättre hur det var att leva i Sovjetunionen än esterna som hade levt i det landet.
Sept. 7, 2010 Rysk spegel" kapitlet Ryska revolutionen i svenska ögon 1917 - 1920 av Martin Alm.
"Rysk spegel" kapitlet Ryska revolutionen i svenska ögon 1917 - 1920 av Martin Alm.
Efter bolsjevikernas maktövertagande menade kommunisterna att de företrädde mänsklighetens framtid. Man skulle skapa en värld för "den lilla människan".
Hans Albin Larsson skriver att vänstersocialisterna väntade sig ingen världsrevolution men var positiva till bolsjevikernas handlande och försvarade revolutionen ihärdigt. Medan socialdemokraterna ansåg att demokrati var det viktigaste. De drog paralleller mellan Lenins styre och tsarernas. "Verklig socialism är omöjlig i Ryssland på dess dåvarande utvecklingsnivå." Ur boken Oktoberrevolutionen och socialistpressen, 1983.
Martin Alm menar att revolutionen gjorde ett starkt intryck på svenskarna. Man befarade att detsamma skulle kunna hända i Sverige. Franska revolutionen låg ju inte så långt tillbaka i tiden (1789-1799). Man jämförde skeendet och demokraterna oroade sig för att revolutionen inte skulle utmynna i demokrati utan diktatur och barbari.
De i Ryssland offentliggjorda deklarationerna om rätt och frihet överträffa motsvarande normer i Väst-Europas kulturländer. Alla dessa den revolutionära rörelsens erövringar återkalla i vårt minne ovillkorligen de ärofulla dagarna under den franska revolutionen, som bragte våldets och slaveriets gamla välde på fall och som skapade normala betingelser för mänsklighetens fria utveckling. Paul Olberg, Den ryska revolutionen, 1917.
Min kommentar till detta är att det var just det som hände i Estland efter frihetskriget. De bragte våldets och slaveriets gamla välde på fall. Nej, livegenskapen var upphävd redan, men slaveriet blev verklighet under den sovjetiska ockupationen. Dessutom skapades normala betingelser för människans fria utveckling under de fria åren. Det var bara en tanke...
Det är också en lång tankegång i boken om det asiatiska i Ryssland - Sovjet. Jag tycker det är intressant eftersom det anses inkorrekt att tänka så, men jag vet ju att esterna säger att Asien börjar på andra sidan Peipus. Och de vet. De har levt i den kulturen och aldrig känt sig hemma med den. Numera är de definitivt européer. De säger till exempel att Sergei Metlev, den est-ryske studenten som opponerade sig mot att ryska skolbarn behandlas illa i Estland, att det är märkligt att han fortfarande lever. Under sovjetockupationen hade han definitivt tagits av daga.
Hur skrev man då i Sverige?
Konservativa Sydsvenska Dagbladet Snällposten menade att bakslaget efter den första tiden var på väg, oundvikligt. Dvs. barbari och diktatur.
I de konservativas ögon följde skräckväldet ur det kaos och den upplösning som revolutionen åstadkommit.
För liberalerna var den första regimen legitim och den andra illegitim.
Socialdemokraterna kunde hålla med, men förväntade sig en borgerlig demokrati vid vägs ände. Gustav Möller skrev att en social revolution sker under lång tid, och den politiska revolutionen är bara en bekräftelse av samhällsförändringen. Den sociala revolutionen kunde inte kommenderas fram uppifrån.
Det var den inre oredan i Ryssland som fått bolsjevikernas planer på en världsrevolution att gå i stöpet. skrev Verner Söderberg.
Kata Dahlström förkunnade 1918 att den långsamma uppbyggnadstiden var kommen. Bolsjevikerna visade prov på god organisationsförmåga och hade snabbt vunnit kontroll över situationen.
Den socialistiska vänstern i Sverige utgick ifrån en syn på historien som i stora drag förutbestämd. Historiens slutmål var socialismen.
Skådespelerskan Augusta Lindberg skrev att om det drömda idealriket skulle förverkligas någonstans i världen var det i Ryssland.
Augusta Lindberg
Flera socialdemokrater menade att en socialistisk revolution i Ryssland 1917 inte var möjlig. Marx menade att man ska gå från feodalism via en borgerlig revolution till kapitalism och sedan genom en socialistisk revolution till socialism. Att ta steget från feodalism direkt till socialism var inte möjligt.
Efter bolsjevikernas maktövertagande menade kommunisterna att de företrädde mänsklighetens framtid. Man skulle skapa en värld för "den lilla människan".
Hans Albin Larsson skriver att vänstersocialisterna väntade sig ingen världsrevolution men var positiva till bolsjevikernas handlande och försvarade revolutionen ihärdigt. Medan socialdemokraterna ansåg att demokrati var det viktigaste. De drog paralleller mellan Lenins styre och tsarernas. "Verklig socialism är omöjlig i Ryssland på dess dåvarande utvecklingsnivå." Ur boken Oktoberrevolutionen och socialistpressen, 1983.
Martin Alm menar att revolutionen gjorde ett starkt intryck på svenskarna. Man befarade att detsamma skulle kunna hända i Sverige. Franska revolutionen låg ju inte så långt tillbaka i tiden (1789-1799). Man jämförde skeendet och demokraterna oroade sig för att revolutionen inte skulle utmynna i demokrati utan diktatur och barbari.
De i Ryssland offentliggjorda deklarationerna om rätt och frihet överträffa motsvarande normer i Väst-Europas kulturländer. Alla dessa den revolutionära rörelsens erövringar återkalla i vårt minne ovillkorligen de ärofulla dagarna under den franska revolutionen, som bragte våldets och slaveriets gamla välde på fall och som skapade normala betingelser för mänsklighetens fria utveckling. Paul Olberg, Den ryska revolutionen, 1917.
Min kommentar till detta är att det var just det som hände i Estland efter frihetskriget. De bragte våldets och slaveriets gamla välde på fall. Nej, livegenskapen var upphävd redan, men slaveriet blev verklighet under den sovjetiska ockupationen. Dessutom skapades normala betingelser för människans fria utveckling under de fria åren. Det var bara en tanke...
Det är också en lång tankegång i boken om det asiatiska i Ryssland - Sovjet. Jag tycker det är intressant eftersom det anses inkorrekt att tänka så, men jag vet ju att esterna säger att Asien börjar på andra sidan Peipus. Och de vet. De har levt i den kulturen och aldrig känt sig hemma med den. Numera är de definitivt européer. De säger till exempel att Sergei Metlev, den est-ryske studenten som opponerade sig mot att ryska skolbarn behandlas illa i Estland, att det är märkligt att han fortfarande lever. Under sovjetockupationen hade han definitivt tagits av daga.
Hur skrev man då i Sverige?
Konservativa Sydsvenska Dagbladet Snällposten menade att bakslaget efter den första tiden var på väg, oundvikligt. Dvs. barbari och diktatur.
I de konservativas ögon följde skräckväldet ur det kaos och den upplösning som revolutionen åstadkommit.
För liberalerna var den första regimen legitim och den andra illegitim.
Socialdemokraterna kunde hålla med, men förväntade sig en borgerlig demokrati vid vägs ände. Gustav Möller skrev att en social revolution sker under lång tid, och den politiska revolutionen är bara en bekräftelse av samhällsförändringen. Den sociala revolutionen kunde inte kommenderas fram uppifrån.
Det var den inre oredan i Ryssland som fått bolsjevikernas planer på en världsrevolution att gå i stöpet. skrev Verner Söderberg.
Kata Dahlström förkunnade 1918 att den långsamma uppbyggnadstiden var kommen. Bolsjevikerna visade prov på god organisationsförmåga och hade snabbt vunnit kontroll över situationen.
Den socialistiska vänstern i Sverige utgick ifrån en syn på historien som i stora drag förutbestämd. Historiens slutmål var socialismen.
Skådespelerskan Augusta Lindberg skrev att om det drömda idealriket skulle förverkligas någonstans i världen var det i Ryssland.
Augusta Lindberg
Flera socialdemokrater menade att en socialistisk revolution i Ryssland 1917 inte var möjlig. Marx menade att man ska gå från feodalism via en borgerlig revolution till kapitalism och sedan genom en socialistisk revolution till socialism. Att ta steget från feodalism direkt till socialism var inte möjligt.
Sept. 5, 2010 I Mahtra var det ett bondeuppror i juni 1858 mot de balttyska herrarna.
Felix tittade in. Han fyllde 21 för en dryg månad sedan. Han jobbar inom kommunen, och på hans avdelning är de fem - sex stycken och alla har rötter i andra länder. En i Finland, två i det gamla Jugoslavien, Felix i Estland och sedan minns jag inte säkert. Men det roliga är, att de pratar mycket om de här länderna. Sverige är ju inte särskilt spännande, eftersom alla bor här och flera är födda här. Det roliga är skillnaderna. Till exempel att jämföra estniska och finska ord och deras betydelse. Precis så här ska det ju vara. Eller hur?
Han känner en sådan självklarhet med Estland, och tycker det är synd om dem som har rötter i andra länder och aldrig besöker dem. Själv känner han sig hemma i vårt hus där och i Hannos bondgård. Han tyckte det var jätteroligt att visa Rick, sin kompis, alltihop och åka in till Rakvere, sitta och äta på olika restauranger. I "hans" Estland.
Det har stormat i Estland igen, men den här gången i Tallinn och trakten däromkring i Harjumaa. Det ser precis likadant ut på bilderna därifrån, som det gjorde när det stormade hos oss. Grenar, trädtoppar överallt. I hamnarna har småbåtar sjunkit.
Alldeles i närheten av Mahtra Gårdsmuseum, Mahtra Talumuuseum, planerar man ett annat museum. Ett museum för den balt-tyska kulturen. I och för sig vore det intressant med ett sådant museum, men i Mahtra vill man inte ha det, säger folket där. I Mahtra var det ett bondeuppror i juni 1858 mot de balttyska herrarna.
Han känner en sådan självklarhet med Estland, och tycker det är synd om dem som har rötter i andra länder och aldrig besöker dem. Själv känner han sig hemma i vårt hus där och i Hannos bondgård. Han tyckte det var jätteroligt att visa Rick, sin kompis, alltihop och åka in till Rakvere, sitta och äta på olika restauranger. I "hans" Estland.
Det har stormat i Estland igen, men den här gången i Tallinn och trakten däromkring i Harjumaa. Det ser precis likadant ut på bilderna därifrån, som det gjorde när det stormade hos oss. Grenar, trädtoppar överallt. I hamnarna har småbåtar sjunkit.
Alldeles i närheten av Mahtra Gårdsmuseum, Mahtra Talumuuseum, planerar man ett annat museum. Ett museum för den balt-tyska kulturen. I och för sig vore det intressant med ett sådant museum, men i Mahtra vill man inte ha det, säger folket där. I Mahtra var det ett bondeuppror i juni 1858 mot de balttyska herrarna.
Sept. 4, 2010 Hjalmar Branting kallade det för "ett världshistoriskt demokratiskt genombrott.
Jag blir så tveksam när jag läser Charlotte Tornbjers kapitel "Att resa till framtiden?" om kvinnan och familjen i Sovjetunionen i boken "Rysk spegel". Det handlar om äktenskapet, utseende, kläder och arbete. För det första vet jag inte om de sett andra kvinnor än just de som särskilt valts ut av partiet. Visst ser de kvinnor i grovarbete, men det diskuteras inte om det.
Svenskarna som for dit för att studera folket på 1920- och 30-talen väntade med spänning att se en ny människa. Det är kanske det märkligaste för mig. Redan på 20-talet trodde man, förväntade man sig, att människor redan var omgjorda, omformade till något nytt. Kvinnorna arbetade med glädje med vad som helst. Äktenskapen var inte familjegrundande längre och barnen hade staten tagit hand om. Det är ett stort land, Ryssland dåvarande Sovjet, hur skulle man ha kunnat förändra människor i grunden på några få år bara genom att ändra några lagar, och skapa ett nytt statssystem?
Något upplevde de ändå. Gunnar och Alva Myrdal skrev boken Kris i befolkningsfrågan 1934 efter ett besök i landet. Då hade det i Sverige varit en infekterad debatt om aborter och kvinnors arbete.
Ett citat ur Bengt Idestam-Almquists bok "Landet som ska skratta" 1932: Den ryska kvinnan ligger inte längre sysslolös på vampyrsoffor, äter konfekt och förför minderåriga herrar - som i tsartidens romaner - hon är ett glatt och frejdigt muskelknippe, som framgångsrikt arbetar i alla manliga yrken. Hm. Vilka kvinnor? Det är när man läser detta, som man blir tveksam till vad han egentligen sett.
I sammanfattningen säger författaren bl.a. Att den nya genusordning som resenärerna såg manifesterad i det sovjetiska samhället skulle ses som en förebild var det få resenärer som helt och hållet accepterade. Den sovjetiska vägen var ingen självklar väg att gå. Det var i princip enbart kommunister som såg det sovjetiska samhället som ett steg före det svenska i någon form av en utvecklingstrappa.
Naturligtvis var det så, att de som tillhörde Sveriges socialdemokratiska vänsterparti var mycket mer entusiastiska än de andra.
Det är ett innehållsrikt kapitel, men jag slutar här.
Apropå manligt och kvinnligt arbete minns jag när vi 1978 var i Tallinn med våra barn och inte hade någon barnvagn med oss. Jag bar Sofia 3 år på ryggen utan problem. Vi var invanda, hon och jag. Vi tog en promenad i staden och passerade några kvinnor som la asfalt. Ett fruktansvärt hårt och varmt arbete. "Det där är arbete för män" sa Ants. Då pekade Ave på Sofia på min rygg och sa: "Det där är arbete för män."
Följande kapitel är skrivet av Martin Alm och heter "Ryska revolutionen i svenska ögon 1917 - 1920.
När inträffade egentligen den ryska revolutionen? Det var ett stort uppror i Ryssland 1905. Det spreds sig även till Estland. Människor ville ha det bättre helt enkelt. En duma utan makt bildades. Var det revolution? Eller var det i mars 1917 när tsaren abdikerade och liberaler och socialister bildade en provisorisk regering? Eller i juli samma år när det var uppror i Petrograd, som då var huvudstad? Det var då Kerenskij, socialliberal, tog ledningen över den provisoriska regeringen. Eller var det i oktober när bolsjevikerna och Lenin tog över och bildade en egen regering? Men det var ingen revolution egentligen. Folket var inte med. Det var mer en statskupp.
Emellertid gjorde händelserna i Ryssland ett stort intryck på svenskarna. Det var kanske risk för revolution i Sverige också.
I mars 1917 hoppades man i Sverige på att det skulle bli demokrati i Ryssland. Hjalmar Branting kallade det för "ett världshistoriskt demokratiskt genombrott.
I den socialdemokratiska tidningen Tiden skrev Paul Olberg:
De i Ryssland offentliggjorda deklarationerna om rätt och frihet överträffa motsvarande normer i Väst-Europas kulturländer.
Svenskarna som for dit för att studera folket på 1920- och 30-talen väntade med spänning att se en ny människa. Det är kanske det märkligaste för mig. Redan på 20-talet trodde man, förväntade man sig, att människor redan var omgjorda, omformade till något nytt. Kvinnorna arbetade med glädje med vad som helst. Äktenskapen var inte familjegrundande längre och barnen hade staten tagit hand om. Det är ett stort land, Ryssland dåvarande Sovjet, hur skulle man ha kunnat förändra människor i grunden på några få år bara genom att ändra några lagar, och skapa ett nytt statssystem?
Något upplevde de ändå. Gunnar och Alva Myrdal skrev boken Kris i befolkningsfrågan 1934 efter ett besök i landet. Då hade det i Sverige varit en infekterad debatt om aborter och kvinnors arbete.
Ett citat ur Bengt Idestam-Almquists bok "Landet som ska skratta" 1932: Den ryska kvinnan ligger inte längre sysslolös på vampyrsoffor, äter konfekt och förför minderåriga herrar - som i tsartidens romaner - hon är ett glatt och frejdigt muskelknippe, som framgångsrikt arbetar i alla manliga yrken. Hm. Vilka kvinnor? Det är när man läser detta, som man blir tveksam till vad han egentligen sett.
I sammanfattningen säger författaren bl.a. Att den nya genusordning som resenärerna såg manifesterad i det sovjetiska samhället skulle ses som en förebild var det få resenärer som helt och hållet accepterade. Den sovjetiska vägen var ingen självklar väg att gå. Det var i princip enbart kommunister som såg det sovjetiska samhället som ett steg före det svenska i någon form av en utvecklingstrappa.
Naturligtvis var det så, att de som tillhörde Sveriges socialdemokratiska vänsterparti var mycket mer entusiastiska än de andra.
Det är ett innehållsrikt kapitel, men jag slutar här.
Apropå manligt och kvinnligt arbete minns jag när vi 1978 var i Tallinn med våra barn och inte hade någon barnvagn med oss. Jag bar Sofia 3 år på ryggen utan problem. Vi var invanda, hon och jag. Vi tog en promenad i staden och passerade några kvinnor som la asfalt. Ett fruktansvärt hårt och varmt arbete. "Det där är arbete för män" sa Ants. Då pekade Ave på Sofia på min rygg och sa: "Det där är arbete för män."
Följande kapitel är skrivet av Martin Alm och heter "Ryska revolutionen i svenska ögon 1917 - 1920.
När inträffade egentligen den ryska revolutionen? Det var ett stort uppror i Ryssland 1905. Det spreds sig även till Estland. Människor ville ha det bättre helt enkelt. En duma utan makt bildades. Var det revolution? Eller var det i mars 1917 när tsaren abdikerade och liberaler och socialister bildade en provisorisk regering? Eller i juli samma år när det var uppror i Petrograd, som då var huvudstad? Det var då Kerenskij, socialliberal, tog ledningen över den provisoriska regeringen. Eller var det i oktober när bolsjevikerna och Lenin tog över och bildade en egen regering? Men det var ingen revolution egentligen. Folket var inte med. Det var mer en statskupp.
Emellertid gjorde händelserna i Ryssland ett stort intryck på svenskarna. Det var kanske risk för revolution i Sverige också.
I mars 1917 hoppades man i Sverige på att det skulle bli demokrati i Ryssland. Hjalmar Branting kallade det för "ett världshistoriskt demokratiskt genombrott.
I den socialdemokratiska tidningen Tiden skrev Paul Olberg:
De i Ryssland offentliggjorda deklarationerna om rätt och frihet överträffa motsvarande normer i Väst-Europas kulturländer.
Sept. 2, 2010 En oönskad fattig främling.
Jag ska bara kommentera två TV-kommentatorer i kväll. De har sett Uppdrag Granskning i går kväll, vilket jag inte gjorde. Programmet handlade om de som fått arbete i Sverige pga. Rut och Rot. Eller tack vare. De som har lämnat barnen hemma i sitt hemland för att arbeta i Sverige.
1. Dagens Nyheter, Johan Croneman. ...de hundratusentals barn som föräldrar från företrädesvis det gamla Östeuropa tvingats lämna i sina hemländer för att arbeta i väst. De kommer från söndertrasade ekonomier i Lettland, Estland, Polen, Rumänien och i stort sett har de inget val. Estland och Sverige är de ekonomier som klarat sig bäst i EU under finanskrisen.
Föräldrarna till dessa barn lämnar sina barn - för att till exempel svenska höginkomsttagare skall kunna umgås mer med sina egna. Och därför får de ett jobb och en inkomst. Det är oerhört problematiskt i Lettland, även om det också där kan skönjas en vändning. Sjukhus har t.o.m. fått stängas. Det är en mycket svår arbetsmarknad.
Det var också det viktigaste, mest upplysande och politiskt klargörande jag sett på evigheter i tv.
Svenska Dagbladet och Sanna Rayman:
Uppdrag granskning i går var en pärs. ... Men vilka slutsatser ska vi dra? Det bästa för kvinnorna vore naturligtvis jobb i Lettland. ... Lettland är hårt drabbat av kris och arbetslöshet. Då blir det som sas i programmet, "jobbet här räddningen".
Hon menar också att nu är det mammorna som jobbar utomlands. Man har inte hört den här vinklingen när papporna har arbetat utomlands.
Det är värt att påminna sig att det inte är självklart att det inte en dag kan vara vi som kommer behöva den fria rörligheten. Den finns inte bara för nöjes skull. För en del är det räddningen.
Hon kontrollerar också vilka som anställs för de nya hemservicejobben, och det är huvudsakligen inhemsk arbetskraft.
Så olika har programmet uppfattats. Jag kommer ihåg när Göran Persson oroade sig för att det skulle bli för många från de här länderna som skulle komma hit och ta jobben från oss. Jag vet också att esterna då reagerade negativt. Här kommer de ur en 50 år lång i allra högsta grad oönskad livssituation och går med i en ny union, som de har valt själva att ansluta sig till, och så ses man som en oönskad fattig främling som ska sko sig. Det var istället så, att de flesta ville leva och arbeta i sitt eget land men med bättre arbets- och livsförhållanden. Och naturligtvis är det fortfarande så, men vi lever just nu i efterdyningarna av en svår kris.
1. Dagens Nyheter, Johan Croneman. ...de hundratusentals barn som föräldrar från företrädesvis det gamla Östeuropa tvingats lämna i sina hemländer för att arbeta i väst. De kommer från söndertrasade ekonomier i Lettland, Estland, Polen, Rumänien och i stort sett har de inget val. Estland och Sverige är de ekonomier som klarat sig bäst i EU under finanskrisen.
Föräldrarna till dessa barn lämnar sina barn - för att till exempel svenska höginkomsttagare skall kunna umgås mer med sina egna. Och därför får de ett jobb och en inkomst. Det är oerhört problematiskt i Lettland, även om det också där kan skönjas en vändning. Sjukhus har t.o.m. fått stängas. Det är en mycket svår arbetsmarknad.
Det var också det viktigaste, mest upplysande och politiskt klargörande jag sett på evigheter i tv.
Svenska Dagbladet och Sanna Rayman:
Uppdrag granskning i går var en pärs. ... Men vilka slutsatser ska vi dra? Det bästa för kvinnorna vore naturligtvis jobb i Lettland. ... Lettland är hårt drabbat av kris och arbetslöshet. Då blir det som sas i programmet, "jobbet här räddningen".
Hon menar också att nu är det mammorna som jobbar utomlands. Man har inte hört den här vinklingen när papporna har arbetat utomlands.
Det är värt att påminna sig att det inte är självklart att det inte en dag kan vara vi som kommer behöva den fria rörligheten. Den finns inte bara för nöjes skull. För en del är det räddningen.
Hon kontrollerar också vilka som anställs för de nya hemservicejobben, och det är huvudsakligen inhemsk arbetskraft.
Så olika har programmet uppfattats. Jag kommer ihåg när Göran Persson oroade sig för att det skulle bli för många från de här länderna som skulle komma hit och ta jobben från oss. Jag vet också att esterna då reagerade negativt. Här kommer de ur en 50 år lång i allra högsta grad oönskad livssituation och går med i en ny union, som de har valt själva att ansluta sig till, och så ses man som en oönskad fattig främling som ska sko sig. Det var istället så, att de flesta ville leva och arbeta i sitt eget land men med bättre arbets- och livsförhållanden. Och naturligtvis är det fortfarande så, men vi lever just nu i efterdyningarna av en svår kris.
Aug. 29, 2010 I dag firas Peku den siste konungen av Setumaa och begravd i Petseri
Det är en omställning att komma till Sverige trots allt. Både kulturellt och socialt. Det börjar plana ut nu. Tack och lov.
Vi tittade på Aktuaalne Kaamera och såg att just i dag firas Peku den siste konungen av Setumaa och begravd i Petseri, som sedan Stalins tid numera ligger i Ryssland, men är setukesernas huvudstad och som under Estlands första frihetstid tillhörde Estland. De firade med en (ortodox) gudstjänst, lika stämningsfull som alltid. De setukeser som fortfarande bor inom Estlands gräns är tvungna att köpa visum för att deltaga i högtider i sin huvudstad, och det beviljas inte så ofta.
Vi tittade på Aktuaalne Kaamera och såg att just i dag firas Peku den siste konungen av Setumaa och begravd i Petseri, som sedan Stalins tid numera ligger i Ryssland, men är setukesernas huvudstad och som under Estlands första frihetstid tillhörde Estland. De firade med en (ortodox) gudstjänst, lika stämningsfull som alltid. De setukeser som fortfarande bor inom Estlands gräns är tvungna att köpa visum för att deltaga i högtider i sin huvudstad, och det beviljas inte så ofta.
Utanför klostret.
Nu börjar skolorna snart i Estland igen. Den 1 september är det dags, och vi fick se hur barn och föräldrar gick till affären för att köpa skolmaterial och nya kläder. Det var likadant på sovjettiden att man köpte skolmaterialet (och kläderna) själv. Jag minns när jag började i gymnasiet och var tvungen att köpa allt studiematerial alltså även skolböckerna när terminen började. Jag tyckte det var jobbigt för mina föräldrar; det blev så mycket pengar på en gång. Just det var anledningen till att man visade det här inslaget. Ett skolbarn kostar mycket inför skolstarten.
I sjön Peipus, Europas 4:e insjö i storlek, finns många blåalger . Estniska forskare har börjat en stor undersökning av sjön, och det smarta nu, det är att de har även ryska forskare med sig i båten. Det betyder att de får tillgång till varandras kunskaper och resultat och får därmed en större chans att komma fram till något konstruktivt.
Jag måste också berätta att i svensk TV:s Rapport berättade man om en skola i Sverige i Nossebro där man lyckats öka elevernas resultat från bland de sämsta i Sverige till de bästa utan att det kostat något extra. Såg ni det? Man hade istället börjat se varje elev som en individ! Har ni läst att någon förordade det? För någon vecka sedan.
Aug. 26, 2010 Stormen!
När vi åkte på vår vanliga väg från huset i går såg vi för första gången hur skogen närmast oss hade fallit under orkanen. Det var inte många hela tallar. Och den mannen som ska laga vår badtunna såg att vi kan skatta oss lyckliga för vår tur. Bultarna till takplåten hade lossnat men inte helt. En liten blåst till och vårt tak hade åtminstone delvis blåst av. Vilken sommar. När vi kom hem till Stockholm i dag andades vi ut. Sommaren var kvar. Med normal värme.
Nu känner jag att det ska bli roligt att studera språket igen.
Först ska jag visa några få bilder från stormen:
Kyrkan utan torn. Den ser så liten och obetydlig ut så här.
Hus utan tak och med trädet i vägen.
Överallt låg det fallna träd. Det här har någon sågat för att vi skulle
kunna köra bil på vägen. Motorsågar hörde vi varenda dag sedan.Bakom de här
trädeni skogen låg det ännu fler träd.
